Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeurling, Anders - Jirlow, Ragnar - Joachim Olavi - Joar Blå - 1. Jobs, Lisskulla - 2. Jobs, Lisbet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jirlow
ei
Jobs
gare ooh var dess red. och utgivare
till sin död. Lösnummerpriset var
endast 2 öre, och även
abonnemangspriset var lägre än för de andra
hu-vudstadstidn. J., som i politiskt
avseende var klart frisinnad, ville
ställa sin tidn. i reformvännernas
första led. Tack vare hans okuvliga
energi och förmåga att entusiasmera
sina medarbetare ryckte
Stockholms-Tidn. snart fram som ett av våra
ledande pressorgan. Vid nyåret 1893
trädde Gernandt tillbaka; J. köpte
tryckeriet m. m. av honom för 170 000
kr., varefter ett bolag med 400 000 kr.
i aktiekapital bildades. År 1898
grundade J. Hvad nytt i dag, en avläggare
till Stockholms-Tidn.; den utkom till
1915. — År 1887 bildade J. ab.
Stadsposten, som, efter det K. M:t 1888
fastslagit postverkets uteslutande rätt att
sköta postbefordran, inköptes av
Gene-ralpoststyr. hösten 1889. Han
inrättade 1900 Solbacka gossläroverk vid
Stjärnhov och upplät mark för
skolinrättningen på sin egendom Jättna.
Vidare var han en av stiftarna av
den 1898 bildade Sv.
tidningsutgivare-fören., vars ordf. lian var 1898—1900
och 1903—05. — Gift 1) 1875—91
med Maria Sophia Andersson-, 2) 1894
med Louise Kuylenstierna. — Litt.:
E. Ekman, "Sv. tidningskungar"
(1924). H. Ö.
Jirlow, Ernst Ragnar, skolman,
•etnolog, f. 12 aug. 1893 i Ösmo skn,
Stockholms län. Föräldrar:
flagg-underofficeren Oscar Martin J. och
Ottilia Matilda Lackseli. — J. blev
student i Stockholm 1913 ocli
studerade sedan i Uppsala, där han blev fil.
kand. 1916, fil. mag. 1918, fil. lic. 1924
•och fil. dr 1926. Ären 1919—20
tjänstgjorde han vid Nord. mus:s och
Riksmus: s etnografiska avd. Han var 1920
—22 intendent vid Västerb. läns
hem-"bygdsfören. och 1922—24 univ.-lektor
i Jena. Han var vilc. adjunkt i
Göteborg 1927—29 och är sedan 1930
lektor i modersmålet och tyska vid
Västerås högre allm. läroverk. -— J.
be-liandlar i sin drsavh., "Zur
Termino-"logie der Flachsbereitung in den
ger-manischen Sprachen" (1926),
allmogens linberedning ur
filologisk-etnologisk synpunkt. Bland J:s övriga
arbeten må nämnas undersökningar till
plogens, bärredskapens, skidornas och
skörderedskapens historia i form av
uppsatser i Rig, Fataburen och andra
tidskr. I "Svensk vardag genom
tiderna" (1935) har J. sökt skapa en för
skolbruk avsedd sammanfattning av
•de etnologiska och kulturhistoriska
sidorna av vår materiella odlings
historia. — Gift 1927 med Alice Tekla
Elvira JuXinder. S. N.
Joachim Olavi, präst, † 1620. —
-År 1572 utnämndes J. till kyrkoherde
Anders Jeurling.
i Uppsala. När Johan III i nov. 1577
lät flytta Erik den heliges ben från
slottet till domkyrkan, varvid
Laurentius Nicolai (s- 489) predikade,
deltog J. i en skriftlig kritik däremot
tills, med uppsalaprofessorerna.
Författarna hotades då med förlust av
ämbete och lön. En av Abraham
Anger-mannus författad redogörelse för
ärkebiskop Laurentius Petris sista
trosbekännelse, en viktig antiliturgistisk
skrift, underskrevs av J. jämte förf.
J. förmåddes dock till sist antaga
liturgin. Vid Uppsala möte, där J.
som stadens kyrkoherde spelade en
viss roll, ansattes han av
mötesledningen för sitt stöd åt liturgin och
ådagalade tydligen en viss
betänksamhet inför dess nu plötsliga
avskaffande. J. deltog i Arboga riksdag 1597.
I Uppsala domkapitel företrädde J. en
kungavänlig ståndpunkt under
1590-talets politiska kris och manade under
inbördeskriget 1598 från domkyrkans
predikstol till kungatrohet. På
uppdrag av ständerna författade J. en
skrivelse till hertig Karl, i vilken
dennes uppträdande mot Sigismund
förtäckt kritiserades (skrivelsen är
tryckt i Kyrkohist. årskr. 1909). Med
anledning därav fängslades J. efter
hertigens seger men frigavs snart mot
böter. Han avsattes även från sin
befattning ss. kyrkoherde i Uppsala.
Han fängslades åter vid ett senare
tillfälle och satt fången två år. För sin
medverkan i Uppsalakapitlets
hyllningsskrivelse till Sigismund 1598
anklagades J. jämte övriga
kvarlevande f. d. kapitelmedlemmar 1606. Han
författade därvid två försvarsinlagor,
som genom saklighet och frånvaro av
anklagelser mot den avsatte
ärkebiskop Angermannus förmånligt skilja
sig från de övriga anklagades
försvarsskrifter. Vid sin död var J.
kyrkoherde i Veckholms, Kungs-Husby och
Torsvi förs. i Uppland. O. H.
Joar Blå, storman, känd från
Erikskrönikans skildring av
konungavalet efter Erik Eriksson 1250. J.
hade därvid i Birger jarls frånvaro
genomdrivit valet av dennes son
Valdemar, som var systerson till den döde
konungen. Då Birger jarl vid
hemkomsten uttryckte sitt missnöje över
att icke själv ha blivit väld, svarade
J., att vore jarlen inte nöjd, kunde
.T. ur sin egen kappa hämta fram en
konung, varefter Birger jarl föll till
föga. Man har velat identifiera
krönikans J. med en Joar Johansson, som
synes ha hört till det Erikska husets
anhängare, och försök ha gjorts att
konstruera ett släktsamband mellan J.
och konungaätten, vilket skulle göra
J:s hållning och replik naturlig och
förklarlig. Å andra sidan har
Erikskrönikans framställning av valet
betvivlats, enär enligt den nära
samtida norska Hakonarsagan Valdemars
kandidatur stöddes av Birger jarl. —
Senare traditioner, tidigast hos
Eri-cus Olai, uppge, att J. var herre till
Gröneborg nära Enköping;
borgruinen där har visat sig härröra från
förra hälften av 1200-talet. H. Wn.
1. Jobs, Karin Selfrid
Lisslcul-l a, skådespelerska, f. 25 juni 1906 i
Leksand, Kopparb. län. Föräldrar:
musikdirektören Anders J. och
Elisabeth Wisén. •— J. genomgick 1924—27
Dramatiska teaterns elevskola och
engagerades efter studieresor till
Frankrike, Italien, Tyskland och
England vid denna teater men övergick
snart till Komedi teatern i Stockholm,
där hon uppträdde 1928—29 och 1930
—36. Hon har vidare varit engagerad
vid Hippodromteatern i Malmö 1929
■—30, vid Dramatiska teatern 1936—
38, vid Nya teatern i Stockholm 1939
—40 och vid Oscarsteatern 1940—41.
Hon har i flera repriser varit knuten
till Skansens friluftsteater samt
deltagit i Riksteaterns turnéer. Bland
hennes roller må nämnas Helena i
"En midsommarnattsdröm", Olivia i
"Trettondagsafton", Isabella i
Cal-derons "Spökdamen", Maria Vetsera
i Maxwell Andersons
"Mayerlingdra-mat" och Stinne i Kaj Munks
"Ege-lykke". J. har även haft filmroller.
— Gift 1931 med skådespelaren Björn
Berglund. C. H.
2. Jobs, Lisbet Fridkulla,
konsthantverkare, f. 30 okt. 1909 i Falun.
Syster till J. 1. — J. genomgick Tekn.
skolan i Stockholm och utbildade sig
därefter i Danmark, Tyskland och
Frankrike. År 1931 öppnade hon egen
ateljé och 1934 egen firma i
Stockholm men flyttade 1942 till byn
Västanvik invid Leksand, där en liten
konstnärskoloni bildats. — J. har
främst ägnat sig åt framställning av
prydnads- och nyttoföremål i keramik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
