Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Ronny - Johansson, Samuel - Johansson, Simon - Johansson, Stefan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
92
Johansson
Samuel Johansson.
J. gjort sig uppskattad och vunnit
gehör med sina musikaliska och
dynamiska improvisationer samt
rytmiskplastiska övningsprogram och med sitt
personligt utarbetade system. — Ogift.
E. L.
Johansson, Samuel August,
predikant, f. 14 maj 1837 i Bäckseda
skn, Jönköp. län, † 13 febr. 1917 i
Göteborg. Föräldrar: hemmansägaren
Johannes Andersson och Anna Lena
Johansdotter. •—- Efter
folkskollärares. vid Växjö seminarium 1857
tjänstgjorde J. som vikarie vid ICorsberga
folkskola 1857—59. Åren 1860—65
reste han i s. Sverige som kolportör
för Hvetlanda traktatsällskap. Detta
sammanslogs 1866 med Jönköpings
missionsfören., där J. s. å. blev
predikant. År 18S4 kallades han till
predikant i Evangeliska missionsfören. i
Göteborg, varifrån han 1909 avgick
med pension. Han grundade 1892
Göteborgs veckotidn., som han redigerade
till 1909. Han var led. av Sv.
mis-sionsförb:s styr. 1878—79 samt 1886
—1904. —- J. mottog impulser från alla
de pietistiska väckelse- och
frikyrkorörelser, med vilka han kom i beröring.
I hans barndomshem vann
helnykterheten insteg genom en väckelsepräst
av Sellergrens och Schartaus typ.
Från gammalläsarnas "träldom
under lagen" fördes han 1857 till en
frimodig "frälsningsvisshet" genom en
predikan av en rosenianskt påverkad
präst. Till en början mot sin vilja
påverkades han av vänner och
tros-fränder till offentligt uppträdande
som evangelisk förkunnare. Efter lång
tvekan anslöt han sig till den
riktning, som efter Waldenströms
brytning med sv. kyrkan och Evangeliska
fosterlandsstiftelsen 1878 samlade sig
i Sv. missionsförb., vars första styr.
han tillhörde. Vid de stora
frireligiösa sommarmötena var han alltid
en av huvudtalarna, som med tanke-
skärpa och inre glöd gav uttryck för
sina djupa andliga erfarenheter. Hans
självbiografi, "Ur minnet" (1911; 2:a
uppl. 1937 under titeln "S. A.
Johanssons minnen"), är en av de mest
vederhäftiga källor, som stå till buds med
avseende på den religiösa
brytningstiden i vårt land på 1850-, 60- och
70-talen och de stora folkväckelser, som
då gingo fram, särskilt. i Småland,
Östergötland och Västergötland. Förf.
strävar i denna självbiografi efter att
vara mild och rättvis i sina omdömen
om andra människor och andra
åskådningar men står på det liela taget
främmande för statskyrklig
uppfattning. —- Gift 1874 med Amanda
Charlotta Aurora Johansson. G. C.
Johansson, Erilc Simon Tage,
markforskare, geolog, f. 27 jan. 1881
i Ålems skn, Kalmar län, f 27 april
1944 i Stocksund, Danderyds skn,
Stockholms län. Föräldrar:
lantbrukaren Johan Erik Jonsson och
Fredrika Jonsdotter. — Efter
mogenhets-ex. i Kalmar 1902 blev J. fil. kand.
1906, fil. lic. 1911 och efter disp. 1914
fil. dr 1915, allt vid Uppsala univ.
År 1907 inskrevs han vid Ultuna
lant-bruksinst., där han avlade
agronom-ex. 1909. Han var vik. lektor vid
Ultuna 1911, privatassistent hos
kemisten och markforskaren Albert
Atterberg i Kalmar 1912—14, tf.
statsgeolog vid Sveriges geologiska
undersökning 1914—’17 och statsgeolog från
1917 till sin död. — J. var en
framstående markforskare, och hans
vetenskapliga produktion faller
huvudsakligen inom agrogeologins och
liydro-geologins områden. Bland hans
viktigare arbeten märkas sådana över
salpeterns bildning och vandring i
marken (1909, 1911), "Die Festigkeit der
Bodenarten bei verschiedenem
Wasser-gehalt" (drsavh., 19’14),
agrogeolo-giska undersökningar på Ultuna,
An-tuna och Banna (1916, 1929, 1944)
samt "Soil consolidation" (1943).
Johan-Olov Johansson.
Stefan Johansson.
Hans skrifter beröra i övrigt
jordarts-klassifikationen, vattengenomsläpp-ligheten och vattnets rörelse i olika
jordarter, markens vattenhushållning,
kalkhalt och närsalthalt, åkerjordens
bearbetning m. m. Hans rent
geologiska arbeten utgöras bl. a. av
undersökningar över Baltiska issjön och
jordlagren i Västergötland samt
geologiska kartblad med beskrivningar.
För statliga institutioner och
enskilda uppdragsgivare utförde han
praktiska undersökningar av geoteknisk
och liydrologisk art. — J. blev led.
av Lantbruksakad. 1927. I Internat,
markläresällskapet och framför allt
Nordiska jordbruksforskares fören.
var han en aktivt arbetande medl. —
Gift 1928 med Ellen (Elmi) Mwrie
Christensen från Danmark. G. E.
Johansson, Stefan Emanuel,
målare, f. 29 juli 1876 i Vists skn,
östergötl. län. Föräldrar: skolläraren
Johan Fredrik J. och lärarinnan
Maria Sophia Läekström. — J.
genomgick folkskolan i hemsocknen och
åtnjöt sedan privatundervisning i
Karlstad. Han började tidigt rita på egen
hand och har helt och hållet utbildat
sig själv, frånsett några försök att
följa undervisningen vid Konstakad.
1899—1900, som emellertid inte
passade hans läggning. Åren 1909 och
1913 företog han studieresor till
Italien och 1912 till
expressionistutställ-ningen i Köln. Långa perioder av sitt
liv har han tillbringat i Värmland,
bl. a. i Filipstad och Kristinehamn.
Sedan 1931 är han bosatt i
Karlstad. — I det minutiösa,
outtröttliga verklighetsstudiet såg J. den enda
för honom själv framkomliga vägen,
som han följt med omutlig konsekvens
under en epok, då konsten i gemen
lytt helt andra signaler. Den stil
J. kommit fram till kan påminna om
italiensk ungrenässans, tyskt
1500-talsmåleri oeh danskt 1800-tal men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
