Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Johansson, Gustaf - Johansson-Visborg, Anna - Johnsen, Henrik Philip - Johnson, se även Iohnson, Johnsson, Jonson, Jonsson, Jonzon - Johnson, Amandus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
96
Johnson
2. Johansson, Gustaf Henrik,
författare, tidningsman, f. 25 april
1891 i Oskarshamn, † 27 jan. 1925
därstädes. Bror till J. 1. — Efter
studentex. i Kalmar 1911 blev J. medarb. i
Oskarshamns-Tidn. s. å. och i Nya
Växjöbladet 1913, varefter han var
red.-sekr. i Kalmar Läns Tidn. 1915—
16 och medarb. i Lunds Dagblad 1916
—19. — Som förf. debuterade J. 1913,
då han slog igenom med den av
kritiken lovordade okonventionella
diktsamlingen "Jägarvisor och
landsvägsballader". I hans senare författarskap
märkas diktsamlingarna "Skeppare
och skärgårdsfolk" (1915) och
"Synerna" (192J2), den populära pojk- och
äventyrsboken "Myrholmspojkarna"
(1918), romanerna "Det röda skenet"
(1920) och "Ingrid, storbondens
dotter" (1923) samt den realistiska
småstadsskildringen "Syskonen Holt"
(s. å.). — Gift 1917 med Olga Axelina
Carlsson. R. A.
Johansson-Visborg, Anna Sofia,
fastighetsägare, kommunalpolitiker, f.
10 nov. 1876 i Beatebergs skn, Skarab.
län. Föräldrar: jordbrukaren Johan
Larsson och Sofia Johansdotter. —
Efter att från tidig ålder ha arbetat
i faderns jordbruk försörjde sig J.
1893—97 som restaurangarbeteirska,
servitris och hembiträde i Falköping
och Göteborg. Åren 1897—1904 var
hon bryggeriarbeterska i Stockholm.
Sistn. år blev hon, efter fritidsstudier,
kontorist i Livförsäkringsab. De
Förenade, där hon stannade till 1918.
Under denna tid genomgick hon
kvällskurser i byggnadsteknik vid Tekn.
skolan och (på kväkarstipendium)
folkhögskolekurser i Genève och Oxford;
1910—11 var hon i socialt studiesyfte
fabriksarbeterska i London. Sedan
1918 har hon med stor framgång ägnat
sig åt fastighetsaffärer och
biografverksamhet i Stockholm; redan 1914
köpte hon tills, med sin blivande make
Hornstullsbiografen i Stockholm
(numera Flamman, tillhörig Sv.
filmindustri ), vilken hon flera gånger
ombyggde och utvidgade. En tid ägde
hon fem biografer; numera äger hon
Brommateatern i Alvik. -—- År 1901
var J. med om att bilda en fackfören.
av bryggeriarbeterskor i Stockholm
(sedermera avd. 15 i Sv.
bryggeri-industriarbetareförb.); sedan 1904 är
hon fören:s ordf., och 1910—40 var
hon styr.-led. i Sv.
bryggeriindustri-arbetareförb. Hon deltog också i
bildandet av Fackliga kvinnliga
samorganisationen i Stockholm (1911), senare
ombildad till Stockholms fackliga
centralorganisations kvinnosektion; sedan
s. å. är hon dess ordf. År 1928 tog hon
initiativet till den fackliga tidskr.
Arbetets kvinnor och är fortfarande dess
ansvarige utgivare. För det nordiska
Anna Johansson-Visborg.
samarbetet har hon gjort en insats
både fackligt och humanitärt. Hon var
led. av styr. för Stockholms
arbetarkommun 1929—33. Även inom
kooperationen har J. varit verksam; 1907—
38 var hon ordf. i Kooperativa
kvinno-gillesförb., där hon sedan sistn. år är
hedersordf. — Mest känd är J. genom
sin insats i den stockholmska
kommunalpolitiken, där hon är en av
socialdemokraternas främsta krafter; hon
tillhör stadsfullmäktige sedan 1916
och stadskollegiet sedan 1938. Speciellt
intresse har hon ägnat sjukvården
(ss. led. av hälsovårdsnämnden 1927
—40 och av sjukhusdirektionen
sedan 1941). J. har arbetat för att
förbättra kvinnornas villkor; bl. a.
har hon tagit initiativet till
arbetarkvinnornas semesterhem vid Skuru i
Nacka skn och till "Kvinnornas hus"
i Stadshagen i Stockholm, där goda
bostäder beretts åt kvinnor med små
inkomster, samt donerat sin
fädernegård Lilla Linhult ss. semesterhem
för kvinnor. För bostadspolitiken har
hon genom sina fastighetsaffärer haft
speciella förutsättningar; bland
hennes initiativ på detta område märkes
Anna Johansson-Visborgs stiftelse,
som möjliggjorts genom en donation
på 300 000 kr. av J. och som avser att
bereda helt eller delvis fria bostäder
åt behövande. — På en gång
privatföretagare, socialist och filantrop är
J. en av de markantaste
kvinnogestalterna inom den sv. socialdemokratin.
Hon fick 1945 Illis quorum. — Gift
1919 med dir. Sven Gylfe Visborg.
— Litt.: "Festskrift tillägnad A. J."
(1946). G. Ptg.
Johnsen, Henrik Philip,
musiker, f. 1717 i England, † 12 febr.
1779 i Stockholm. —• J. lär som helt
ting ha konserterat i Holland och
Tyskland, huvudsakligen som
orgelvirtuos. Till Stockholm kom han 1743
som medl. av det hovkapell, som dåv.
tronföljaren Adolf Fredrik medförde
från Tyskland. Han blev 1745 även
organist i Klara kyrka samt
förordnades 1763 till kapellmästare vid den
av Adolf Fredrik tio år tidigare
införskrivna franska teatertruppen; i
denna befattning kvarstod lian till
kungens död 1771, då sällskapet
avskedades. Då Mus. akad. sistn. år
instiftades, blev J. led. där, tjänstgjorde till
1772 som dess "archivarius" ocli var
samtidigt även lärare i harmoni. —
J. var en uppskattad pedagog,
"Läromästare af mer än 30 Organister inom
Riket" (A. Hiilphers), och bland
övriga elever märktes drottning Lovisa
Ulrika och J. Wikmanson, som
undervisades i generalbas. J:s
orgelkännedom dokumenteras genom "Kort
Org-werks-Beskrifning", författad som
tillägg till Hulphers’ "Historisk
Afhandling om Musik...". Under åren
1745—64 nämnes J. då och då i
konsertannonser, både som tonsättare
och som solist på clavecin. Med ali
sannolikhet var han också arrangör
av och dirigent vid konserter. -—
Som tonsättare tillhörde J.
stilistiskt den förklassiska övergångstiden.
Två av hans verk trycktes; det ena,
"24 Oder af Våra Bästa Poeters
Arbeten", är ett av de tidigaste
exemplen på noter, som graverats i
vårt land. Skrivna till texter ur den
av Tankebyggareorden utgivna
samlingen "Våra försök" (1753—55)
anslå dessa odén en rokokomässigt
galant ton. J:s andra verk vittnar om
hans kontrapunktiska färdighet: "Six
Fugues Pour les Orgues ou le
Clavecin" (Amsterdam omkr. 1768). I sina
orkesterverk, bl. a. två "sinfonior" och
en "Ouverture" till operabaletten
"Neptun och Amphitrite", visade sig
J. som "en väl skolad mästare, som,
djupt förankrad i barocken, dock ej
stod främmande för den nya tiden" (S.
Walin). Till lians övriga alstring höra
en serenata: "Die verkaufte Braut"
härstammande från året före hans
ankomst hit (1742), vokala verk till
firandet av kungliga
bemärkelsedagar, diverse inlagor i och
arrangemang för pjäser givna i den 1773
inrättade operascenen i Bollhuset samt
sonator för cembalo (clavecin),
trio-sonator m. m. — Gift 1754 med
Margareta Charlotta Meijer. H. G—t.
Johnson, se även Iohnson,
Johnsson, Jonson, Jonsson, Jonzon.
Johnson, Amandus, historiker,
f. 28 okt. 1877 i Långasjö skn, Kronob.
län. Son till hemmadottern Hilda
Christina Johansdotter. — J. kom
vid två års ålder till Minnesota, blev
1904 student vid Gustavus Adolphus
College och efter studieresor till
Sverige och andra europeiska länder
1908 Doctor of Philosophy vid Penn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
