Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Josephson, John - 8. Josephson, Olof - 9. Josephson, Gunnar - 10. Josephson, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Josephson
124
Josephson
Gunnar Josephson.
v. ordf. i Stockholms handelskammare
1917—39 samt led. av
patentlagstift-ningskommittén 1910—15. J. donerade
en ansenlig konstsamling,
huvudsakligen utgörande verk av
Konstnärsförbis medl., till Stockholms stad; den
kommer att tillfalla Nat. mus. efter
hustruns död. År 1916 bekostade han
den av Carl Eldh 1915 modellerade, på
Djurgården uppställda bronsstatyn
över Gunnar Wennerberg ocli i
samband med Stockholms stadshus’
färdigställande samme konstnärs i
stadshusträdgården uppställda
marmorstatyer. —- J. utgav som privattryck
"Några anteckningar" (1927),
innehållande memoarer, familjebrev och
-historia, släktporträtt samt
avbildningar av några nummer ur J:s
konstsamling. — Gift 1S92 med Ellen
Jo-sephsson. H. Fr.
8. Josephson, Ludvig Olof
Sebastian, skolman, f. 19 nov. 1870 i
Uppsala, † 7 aug. 1934 i Stockholm.
Son till J. 1 i hans andra gifte.
Halvbror till J. 5. — Efter mogenhetsex.
i Uppsala 1888 studerade J. vid univ.
där ocli blev fil. kand. 1890, fil. lic.
1895 och fil. dr 1896 samt var docent
i mekanik 1896—98. Han blev 1899
lektor i matematik ocli fysik vid Nya
elementarskolan i Stockholm och 1906
rektor vid Högre allm. läroverket i
Växjö samt var 1910—34 lektor i
matematik vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm oeh 1910—14 rektor
därstädes. J. avlade även organistex.
1893 och var 1891—98 vik. organist
vid Uppsala domkyrka. För
skolstadiet författade han åtskilliga mycket
använda läroböcker i mekanik ocli
matematik, och han erhöll ett flertal
uppdrag rörande lärokursen i
matematik vid de högre allm. läroverken.
— Gift 1896 med Boel Elisabet Fries.
G. R—r.
9. Josephson, O unn ar August,
bokhandlare, f. 25 juli 1889 i Stock-
holm. Föräldrar: bokhandlaren Victor
Mauritz J. och Annsofi Valentin.
Brorson till J. 6. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1908 oeh studier vid
Schartaus handelsinst. vistades J. 1909—11
i München, Leipzig, Berlin och London
för bokhandelsstudier. Åren 1911—20
var han anställd i Nordiska
bokhandeln i Stockholm. Sedan 1920 är lian
verkst. dir. i ab. Sandbergs bokhandel
därstädes. — J. är ordf. i Sv.
bok-liandlareförenis Stockholmskrets
sedan 1929, i Sv. bokhandlarefören:s
samarbetsorganisation sedan 1937, v.
ordf. i Sv. bokhandlarefören:s
centralstyr. sedan 1933 samt i Garantifören.
för sv. bokhandlare sedan 1931 och i
Sv. bokhandelsskolan sedan 1939. —
Sedan 1936 är J. ordf.-föreståndare i
Mosaiska förs. i Stockholm, där han
under de för trosfränderna prövande
åren med kraft ocli klokhet lett
församlingsarbetet samt skött samarbetet
med myndigheterna och icke minst
handlagt flyktingproblemen. — Gift
1916 med Maud Ellen Gabriélle
Boheman. H. Fr.
10. Josephson, Ragnar,
konsthistoriker, författare, f. 8 mars 1891
i Stockholm. Bror till J. 9. — J.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1909
och blev fil. kand. 1912, fil. lic. 1916
och fil. dr 1919, allt i Uppsala. Han
var docent i konsthistoria med
konstteori vid Uppsala univ. 1919—29.
Åren 1919—23 och 1924—26 var lian
sekr. i Bådet till skydd för
Stockholms skönhet samt 1920—21 tf. prof.
i arkitekturhistoria vid Konstakad.
och lärare vid Tekn. högskolan. Han
är prof. i konsthistoria med konstteori
vid Lunds univ. sedan 1929 och chef
för Skånska konstmus. i Lund sedan
1931. Sedan 1948 är han chef för
Dramatiska teatern. — Som
konsthistoriker liar J. ägnat sig åt forskningar i
Nordens arkitekturhistoria och
stadsplanekonst. Hans utgångspunkt liar
varit Stockholm, vars äldre profan-
Ragnar Josephson.
bebyggelse skildrats i "Borgarhus i
gamla Stockholm" (1, 1916) oeh vars
planutveckling klarlagts i
"Stadsbyggnadskonst i Stockholm intill år
1800" (1918). Sv. byggnadskonst
under förra seklet har analvserats i
"Svensk 1800-talsarkitektur" (Tekn.
tidskr. 1922). Det Tessinska slottet
som centrum för sv. konstutveckling
under 1600- och 1700-talen liar J.
ägnat särskild uppmärksamhet i ett
antal grundläggande studier ss.
"Stockholms slott" (i Samfundet S:t
Eriks årsbok 1922), "Tessins
slottsomgivning" (1925), "Bernard
Fouc-quet" (1928),"BenéChauveau" (1929),
sammanfattade i "Det tessinska
slottet" (tills, med Jolin Böttiger och
Gunnar Mascoll Silfverstolpe, i
"Stockholms slotts historia", 2, 1940).
Slottsbyggmästarens omfattande
verksamhet har J. följt i "Tessin i Danmark"
(1924), "Apollotemplet i Versailles"
(1925), "L’architecte de Charles XII"
(1930) samt framför allt i den stora
biografin "Tessin. Tiden — mannen —
verket" (1—2, 1930—31). Italienska
och franska stadsplanehistoriska
problem har J. utrett i "Hur Rom
byggdes" (1926) och "Kungarnas Paris"
(1943), det senare verket med
intressanta bidrag till den franska barockens
historia på grundval av forskningar i
sv. teckningssamlingar.
1600-talsgöti-cismen liar undersökts i "Det
hyperboreiska Upsala" (1940) samt
europeisk 1800-tals-konst i "Romantiken"
(i Bonniers allm. konsthistoria, 1926).
Konstteoretiska frågeställningar liar
J. upptagit i "Konstverkets födelse"
(1940), vars fina analyser av
utländska och sv. verk av central betydelse
ge nya och överraskande perspektiv
på det konstnärliga skapandet. Även
för vidgad förståelse av den moderna
konsten har J. gjort betydande
insatser genom sin verksamhet som chef
för Skånska konstmus. i Lund ocli
framför allt som skapare av Arkiv
föl-dekorativ konst därstädes, en i sitt
slag enastående samling kartonger
ocli skisser till nordisk
monumentalkonst. J. har redigerat och skrivit
inledning till "Svensk konstkrönika
under 100 är" (1944). Om J:s mångsidiga
kulturella intressen vittna hans
essäsamlingar: "Nationalism och
humanism" (1935), "Fri vandring" (1937),
"Skådeplatser" (1938), "Tidens
drama" (1941) ocli "Trosbekännelser"
(1944), omspännande skiftande
företeelser särskilt på den bildande
konstens och teaterns områden och
präglade av sin upphovsmans varmt
humanistiska patos ocli frisinne. Även i
dagspressen har J. varit verksam som
kulturessäist med en rikhaltig
produktion, 1919—29 i Sv. Dagbladet, 1930—
37 i Göteborgs Handels- oeh Sjöfarts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
