Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Jungstedt, Hugo - 2. Jungstedt, Axel - 3. Jungstedt, Mathilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jungstedt
137
Jungstedt
Hugo Jungstedt.
1. Jungstedt, Carl August H u g o,
arméofficer, f. 26 mars 1854 i
Stockholm, † 3 aug. 1936 därstädes.
Föräldrar: övertullinspektoren August
Fredrik J. och Amélie Christina Catharina
Zetterling. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1873 blev J. underlöjtnant
vid fortifikationen 1875, löjtnant vid
Generalstaben 1887 som den förste
fortifikationsofficer, som där vunnit
inträde, och befordrades till
överstelöjtnant 1899. Han var chef för
Lant-försvarsdep:s kommandoexpedition
1899—1900 och för Krigshögskolan
1900—02. Sistn. är blev han överste
och sekundchef för Livreg. till fot,
senare benämnt Livreg :s grenadjärer,
befordrades 1910 till generalmajor
och var 1911—17 chef för Fjärde
arméfördelningen. Han utnämndes till
generallöjtnant 1917 och var inspektör för
militärläroverken 1917—19. -— J. var
1890—98 lärare i krigskonst och
krigshistoria vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan. Han var sekr. i den stora
parlamentariska kommittén för
utredning rörande landets fasta försvar
1897—98 och ordf. eller led. i flera
andra kommittéer. Han ingick i den
militära kontrollkommissionen på
Åland 1919 och var ordf. i
Nationernas Förbunds
undersökningskommission ang. gränstvisterna mellan
Bulgarien och Grekland 1925—27. —
J. var en intresserad och kunnig men
i någon mån dogmatisk taktiker. Han
publicerade bl. a. "Historisk öfversigt
öfver Sveriges befästningsväsende"
(1899), "Kriget mellan Frankrike och
Tyskland 1870—71" (1—2, 1898—
1900), "Försvarsställningar" (1911),
"Försvars—anfallsstriden i
fältkri-get" (1918), "Krigsväsendets tekniska
utveckling under det 19.
århundradet" (1921), och "Flygvapnets
uppkomst och utveckling*’ (1925) samt
reseskildringar och artiklar i tidn. och
tidskr.; därjämte var han 1920—26
militär medarb. i Nord. familjebok.
—• Från 1897 var J. adjutant hos
Oscar II, och 1902 blev han
överadjutant. Han var v. ordf. i Sv. röda korset
1922—34. Till led. av Krigsvet. akad.
valdes han 1896. — Gift 1881 med
Nanna Paulina Cecilia Silfverswärd.
F. M.
2. Jungstedt, Axel Adolf Harald,
målare, f. 17 mars 1859 i Norrköping,
f 14 mars 1933 i Stockholm.
Föräldrar: tullkontrollören Johan Nikolaus
J. och Mathilda Sundius. Kusin till
J. 1. — Efter läroverksstudier i
Norrköping var J. elev till E. Perséus och
studerade vid Konstakad. 1878—83,
varefter han vistades i Frankrike,
Schweiz, Tyskland och Italien
1884—-88. Han blev extra lärare i teckning
vid Konstakad. 1889 och var prof.
där i detta ämne 1908—24. År 1889
blev han led. av Konstakad. — Under
studietiden uppmärksammades J. för
sina skildringar av arbetslivet i det
fria, t. ex. "En sommardag i
sandgropen" (1883), "Skördescen" (1884).
Efter sitt uppehåll i Paris, där han
hade A. W. Bouguereau som lärare,
fortsatte han på den inslagna vägen
och skapade under de närmaste åren
några av sina mest kända verk, ss. "I
stenbrottet" (1886, Nat.. mus.),
"Stenarbetare" (1888, Stat. Mus. for Kunst
i Köpenhamn), bägge med motiv från
Schweiz, "Strömmingsfiskare i
Stockholms skärgård" (1888, Göteborgs
mus.) och "Vid Dannemora gruvor"
(1890, Nasjonalgalleriet i Oslo).
Samtidigt utförde lian en rad genrebilder,
vanligen i litet format, med motiv ur
hemmets värld och familjelivet. De
präglas liksom de ovannämnda större
målningarna av noggrant
verklighetsstudium och tekniskt mästerskap.
Efter hemkomsten till Sverige ägnade
sig J. dels åt olika dekorativa
uppgifter, dels i allt större utsträckning
åt porträttmåleri. Han utförde
sålunda takmålningar i S:t Olai kyrka i
Norrköping (1893), i den nya operans
i Stockholm vestibul (1897) samt i
flera privathus. Under de sista trettio
åren av sitt liv var J. uteslutande känd
som en av det officiella Sveriges mest
anlitade och skickligaste
porträt-törer. Till hans tidigaste alster i
denna genre hör bilden av
konstnärens hustru (1888). Självporträttet i
Konstakad. (1897) och den pampiga
bilden av Oscar II i operans foajé
(1898) liksom den livfulla
framställningen av Gunnar Wennerberg
talande till studenterna (1901, tillhörig
Uppsala studentkår) äro bland de
mest kända. Utom den långa raden
porträtt av riksdagens talmän, högre
ämbetsmän, militärer och
vetenskapsmän, som J. utfört under årens
lopp, kunna nämnas bilderna av Ellen
Axel Jungstedt. Självporträtt (detalj) 1897
(Konstakademien).
Hartman-Cederström (1921,
Dramatiska teaterns foajé), Armas
Järne-felt, Albert Ranft, Adolf Hedin (1924,
tillhörig Publicistklubben) m. fi. J.
roade sig på senare år med att utföra
ett slags mosaiker av frimärken, bl. a.
ett porträtt av generaldir. J. Juhlin
(1924) och av den kände
frimärkssam-laren H. Lagerlöf i New York (1926).
—- År 1899 erhöll J. Litteris et
artibus. — Gift 1886 med Sigrid
Nilson-Dag. Th. N.
3. Jungstedt, Mathilda Emilia
Charlotta, opera- och
konsertsångerska (mezzosopran), f. 13 okt. 1864 i
Norrköping, † 21 nov. 1923 i
Stockholm. Syster till J. 2. — J.
genomgick åttaklassig flickskola i
Norrköping. Vid Musikkonservatoriet
studerade hon 1884—88 sång för J. Günther
och F. Arlberg samt scenisk
framställning för S. Hebbe, och senare tog
hon sånglektioner för Désirée Artöt i
Paris 1890—91 samt R. von Zur
Mühlen j London 1911—12. År 1880
debuterade hon på K. teatern som
Bergadrottningen i "Den bergtagna".
Hon var sedan engagerad där 1889—90,
1893—1906 samt 1908—10, varjämte
hon vid flera tillfällen gästspelade där,
bl. a. på sin femtioårsdag 1914, då hon
tog avsked som Carmen. Åren 1891—92
var J. knuten till Stora teatern i
Göteborg, och 1907—OS gästspelade hon på
Oscarsteatern i Stockholm. I utlandet
gästspelade hon 1906 på Komische
Oper i Berlin samt i Köpenhamn,
Kristiania och Helsingfors. •—- J.
utförde bl. a. titelpartierna i Glucks
"Orfeus" och Bizets "Carmen", som
voro hennes glansroller framför alla
andra, vidare Klytemnestra i
"Ifige-nia i Aulis", Cherubin i "Figaros
bröllop", Rosina i "Barberaren i Sevilla",
Nancy i "Martha", fru Page i "Muntra
fruarna i Windsor", Azucena i
"Trubaduren", Amneris i "Aida", Fides i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
