Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kafle, släkt - Kagg, släkt - Kagg, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K
Kafle, gammal frälsesläkt, vars
äldste med visshet kände stamfar
Matts i Hallarne först nämnes 1442.
Han kallas 1460 Matts K. i Hallarne
och var då häradshövding i Gäsene
härad i Västergötland; han bebodde
sätesgården Hallarne, nu Hallanda i
Broddarps skn, Älvsb. län. En ättling
till honom var hövitsmannen Matts
K. (känd 14S9—1539), som deltog i
Västgötaherrarnas uppror 1529. Hans
son var Lars K. (känd 1529—68),
slottsloven på Läckö slott från 1534,
häradshövding i Vadsbo härad och
sedan i Vilske härad. Denne blev
far till Nils K. († mellan 1605 och
1613) till Hallarne och Erland K. (†
efter 1603) till Sjötorp i Larvs skn,
Skarab. län, och Ledinge i Knivsta
skn, Stockholms län, stamfäder för
ättens två huvudgrenar. En äldre son
till den sistnämnde, Bengt K. (†
1636), blev 1619 överste för ett reg.
Ostgöta fotfolk, 1623 chef för
Jönköpings reg., introducerades 1625 på
ättens vägnar, blev 1627 hovmarskalk
hos drottningen, 1631 ståthållare på
Nyköping och över dess län samt
var slutligen landshövding över Tio
häraders lagsaga och Jönköp. län.
Bland hans söner märkas v.
presidenten i Göta hovrätt Erland K. († 1678).
Från en yngre son till ovannämnde
Erland K. († efter 1603), Matts K.
(† 1638) till Sjötorp i Larvs skn,
härstammade en släktgren, från 1744
ättens enda fortlevande gren; den
utgick på manssidan 1912.
Kagg, urgammal frälsesläkt, vars
äldste kände stamfar, väpnaren
Mattias Kagge, troligen bosatt i Uppland,
omnämnes 1375 och levde ännu 1425.
Hans sonsons sonson, slottsloven på
Läckö Mattias Nilsson Kagge (levde
ännu 1568), ändrade jämte sina
systrar namnet till Kagg. Hans son Erik K.
(† 1592) var kommendant påÄlvsborg;
han dömdes till döden 1564 för att
ha överlämnat fästningen till fienden
men benådades. Hans brorsöner voro
bröderna Matts, Lennart, Lars ocli
Nils K. De introducerades på
Riddarhuset 1625. Den äldste brodern,
översten för Närkes och Värmlands reg.
Matts K. (f. 1590, † 1629), blev far till
översten Nils K. (f. 1624, † 1673) och
översten för dragonreg. i f. d. danska
provinserna Mattias K. (f. 1627, †
1664 eller 1665). — Den andre
brodern, kaptenen vid Kalmar reg.
Lennart K. (f. 1592, † 1657), blev farfar
till majoren vid Ostgöta kavallerireg.
Leonard K. (f. 1682, † 1760), som blev
fången vid Perevolotjna 1709 och
hemkom från Sibirien 1722; han
efterlämnade en egenhändig dagbok, utg.
av Adam Lewenhaupt i Hist. handl.,
24, 1912. Med Leonard K:s yngre son,
fänriken Bengt Gabriel K." (f. 1726,
† 1790), utslocknade den adliga
ättegrenen på svärdssidan. — Den tredje
brodern, riksmarsken och krigaren
Lars K. (se nedan), upphöjdes 1651
i friherrligt stånd och erhöll 1653
grevlig värdighet; han slöt själv sin
grevliga ätt. — Den fjärde brodern,
översten för Västgötadals reg.,
slutligen guvernören i Halland Nils K.
(f. 1598, † 1653), upphöjdes 1651
jämte sin broder Lars K. i friherrligt
stånd. Med hans sonsons son,
löjtnanten vid Cronhielmska reg. friherre
Lars K. (f. 1722, † 1772), utdog den
friherrliga ättegrenen.
Kagg, Lars, greve, krigare,
riksmarsk, f. 1 (18) maj 1595 på
Källstorp, örslösa skn, Skarab. län, † 19
nov. 1661 i Stockholm. Föräldrar:
kammarjunkaren Nils K. och Brita
Hård. — K. fick sin uppfostran lios
ståthållaren i Västergötland Erik
Ribbing oeh trädde vid fjorton års
ålder i hovtjänst hos Karl IX:s
gemål, drottning Kristina. Han gjorde
därvid bekantskap med kronprins
Gustav Adolf och följde honom under
kriget mot danskarna 1611. Prinsen
satte stort värde på honom och gjorde
honom s. å. till sin liv- och
kammar-page. K. följde Gustav Adolf även i
det ryska kriget och fick därefter
ekonomiskt understöd av konungen
Lars Kagg. Målning (detalj) av okänd
konstnär 1623 (Skokloster).
för att vidareutbilda sig i
krigskonsten i Nederländerna. Där
tjänstgjorde han 1616—19 i Moritz’ av
Oranien livgarde, varvid han bl. a.
studerade befästningskonst, och tjänade
därefter i Böhmen en kort tid
"vinterkonungen" Fredrik V av Pfalz som
fänrik under Ernst von Mansfelds
befäl men återvände 1620 till Sverige,
där han blev fänrik vid ett reg. från
Östergötland. Han medföljde Gustav
Adolf på dennes friarfärd till
Tyskland och deltog sedan i polska
kriget, där lian utmärkte sig vid Rigas
erövring 1621. S. å. blev han kapten
och regementskvartermästare,
utnämndes 1622 till överstelöjtnant vid
Johan Banérs reg. från Östergötland
och blev följ. år befälhavare för ett
reg. från Jönköp. län. Han följde sv.
armén under kriget i Preussen och
deltog bl. a. vid intagandet av
Dirschau 1626, vars kommendant han
blev. År 162S blev han överste för
Jönköp. reg., deltog i försvaret av
Stralsund 1628—29 ocli ingick
därefter med sitt reg. i den sv.
expeditionsarmén till Tyskland sommaren
1630. Där blev han följ. år kommen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
