Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Karlgren, Anton - 2. Karlgren, Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlfeldt
193
Karlgren
i Jönköping. Föräldrar:
läroverksadjunkten Johannes K. och Gabriella
(Ella) Hasselberg. — Efter
mogen-hetsex. i Jönköping 1900 blev Iv. fil.
kand. i Uppsala 1903 och fil. lic. där
1908, inträdde s. å. i Dagens Nyheters
redaktion och var 1910—23 dess andre
red. och ansvarige utgivare. Med
omfattande kunskaper, livlig stil och
polemisk skärpa gjorde sig K. snart
bemärkt som en av de främsta
radikala journalisterna; ban spelade en
ledande roll i den s. k. djävulsstriden
1909, och han var även hemma i
utrikespolitiken ("Den svarta veckan",
1915 m. m.). Sedan 1922 är han prof.
i slavisk filologi vid Köpenhamns
univ. Som slavist har K. bl. a. studerat
moderna ryska dialekter, varvid han
i synnerhet ägnat intresse åt
deklina-tionsfrågor. — Framför allt har Iv.
blivit bekant som kännare av rysk
kultur och historia, såväl äldre Bom
nyare. Redan som student började K.
resa i Ryssland och skrev
korrespondenser därifrån; i bokform föreligga
bl. a. "Vinterdagar bland ryska
bönder" (1907), "Ryssland utan vodka"
(1916) och "Gammalsvenskby" (i Sv.
landsmål, bihang 27, 1924—40). Han
skrev delar av samlingsverket
"Rysslands omdaning" (1918—20) samt
"Rysslands inre historia" och
"Tsarismens sista och bolsjevismens första år"
(i Norstedts världshistoria, bd 13,1934
och bd 14, 1937). "Bolsjevismens
Ryssland" (1925, övers, till danska,
engelska oeh finska) är en ganska kritisk
framställning av den ryska
omvälvningens resultat, vilket också gäller
den stora, rikt dokumenterade
monografin "Stalin. Bolsjevismens väg från
leninism till stalinism" (1942, övers,
till finska). Genom upprepade resor
även väl förtrogen med
Tjeckoslovakien skrev K. 1938 ett verk om den
sudettyska frågan, "Henlein, Hitler
och tjeckerna", som i två uppl. efter
landets styckning fick titeln "Henlein,
Hitler, tjeckerna och Chamberlain".
—- År 1918 utgav K. en övers, av
Dostojevskijs "Onda andar" och skrev
i Samfundet De nios årsbok Vår Tid
1920—21 om den förrevolutionära
ryska litteraturen. Sedan 1922 är han
sakkunnig för slavisk vitterhet vid
Sv. akad:s nobelinst. K. har även
skrivit en mängd artiklar i olika
uppslagsböcker om slavisk kultur och
historia. — Gift 1921 med Märta
Silow. A. A—t.
2. Karlgren, Klas Bernhard
Johannes, sinolog, museiman, f. 5 okt.
1889 i Jönköping. Bror till K. 1. —
Efter mogenhetsex. i Jönköping 1907
inskrevs K. vid Uppsala univ., där
ban blev fil. kand. 1909, fil. lic. 1915
samt fil. dr och docent i sinologi s. å.
K. kallades 1918 till innehavare av
en nyinrättad professur i östasiatisk
språkvetenskap och kultur vid
Göteborgs högskola; 1939 lämnade lian
denna och tillträdde efter kallelse
befattningen som föreståndare för
Östasiatiska samlingarna, till vilka ban
tidigare varit knuten som språklig
expert. Sedan 1945 är han tf. lärare i
sinologi vid Stockholms högskola. K.
har företagit ett flertal studie- och
forskningsresor, bl. a. till Kina 1910
—12 och till Kina och Japan 1922.
Han är led. och hedersled, av många
sv. och utländska lärda samfund,
bl. a. av Vitt. akad. sedan 1933 och
av Vet. akad. sedan 1934. Åren 1931
—36 var K. Göteborgs högskolas
rektor. Vid Göteborgs högskola har
han föreläst i såväl kinesiska som
japanska. Iv. har dessutom hållit
livligt uppskattade populära
föreläsningsserier, karakteriserade av hans
drastiska humor, av en sällsynt
förmåga av konkret och målande
framställning och av naturlig enkelhet och
klarhet. Under pseud. Clas Gullman
liar han på 1940-talet utgivit några
rappt skrivna underhållningsromaner
med ämnen främst från sv.
akademikerkretsar. -—- I sin drsavh., "Etudes
sur la phonologie chinoise" (1, 1915,
fullföljd med delarna2—4,1916—26),
har K. på ett epokgörande sätt
fastställt kinesiska språkets ljudlära
under 500-talet e. Kr. och öppnat
möjligheter för inträngande i ännu äldre
språkskeden. Den kinesiska skriften,
som återger begrepp men ej ljud, vållar
härvid svårigheter, som äro
främmande för forskaren i alfabetiskt skrivna
fornspråk. K. baserade sina
undersökningar på en kombination av
jämförande dialektforskning och de
ungefärliga uttalsangivelserna i ett 601 e. Kr.
publicerat kinesiskt lexikon. De vunna
resultaten byggdes ut i en rad
uppsatser i facktidskr., och 1923
framlades de dittills nådda resultaten i
"Analytic dictionary of Chinese and
Sino-Japanese". K:s
språkvetenskapliga arbete har sedan syftat till att
tränga tillbaka till ännu äldre skeden
av kinesiskan. I "Grammata serica,
script and phonetics in Chinese and
Sino-Japanese" (1940) framställes
språket under Chou-dynastien (1122
—249 f. Ivr.). Det viktigaste
materialet till detta väldiga arbete har
hämtats från inskrifter på samtida
bronser. För undervisningen i
kinesiska har K. utgivit "A Mandarin
phonetic reader in the Pekinese
dia-lect" (1918), där texterna äro
tran-skriberade med hjälp av det sv.
landsmålsalfabetet. För en större
allmänhet tillgängliga språkvetenskapliga
arbeten av K. äro "Ordet oeh pennan
i Mittens rike" (1918), "Philology
and ancient China" (1926) och
"Kinesisk elementarbok" (1947). K:s
kontakt med Östasiatiska samlingarna
förde honom in på den arkeologiska
forskningen, vilket lett till en rad
betydande specialarbeten, de flesta
publicerade i den "Bulletin", som utges
av Östasiatiska samlingarna. Om
Fjärran östern har K. bl. a. skrivit i
Norstedts världshistoria (bd 15, 1928)
och om Kinas och Japans religioner i
"Illustrerad religionshistoria", utg. av
E. Lehmann (1924), medan hans "Från
Kinas tankevärld" (1929) är den enda
existerande sv. framställningen av
kinesisk filosofi. I "Maktkampen i
Fjärran Östern" (1939) har ban behandlat
Kinas och Japans invecklade historia
under de senaste årtiondena. Hans
vetenskapliga produktion är känd över
hela världen, och ett flertal av hans
arbeten ha översatts till kinesiska och
japanska. Genom sin oerhörda
produktivitet, djärvt och stort upplagda
problemställningar ocli en genom åren
konsekvent följd forskningslinje har
Iv., i sitt fack en av de främsta, fört
den kinesiska språkvetenskapen
mycket långt framåt. — Gift 1910 med
Elin Signe Maria Nilson. J. P—n.
Anton Karlgren.
Bernhard Karlgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
