Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsson, Wictor - 1. Karlsson, John - 2. Karlsson, Karl Henrik - Karlsteen, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlsson
200
Karlsteen
John Karlsson.
sjukhusdirektionen och
hälsovårdsnämnden överflyttades till annan rotel.
K. tillhörde Andra K. 1919—20 (led.
och v. ordf. i fjärde tillfälliga
utskottet) och var led. av 1919 års statliga
kommitté för ordnandet av den lägre
tekniska undervisningen. I Stockholm
var K. ordf. i hälsovårdsnämnden
1920—40, i fattigvårdsnämnden 1920
—46 och i sjukhusdirektionen 1935
—40 samt är ordf. i direktionen över
Eastmaninst. sedan 1932 och i
Södersjukhusets byggnadskommitté sedan
1937. Han har gjort en mycket
betydande insats inom Stockholms
socialvård för dess utbyggande,
centralisering och modernisering. Därunder har
han lett stadens verksamhet för de
arbetslösa under 1920- och 1930-talen.
På hans initiativ tillkom stadens
"Hem för gamla" och
mönsteranläggningen Gammelbyns ålderdomshem i
Stureby. Hans främsta förtjänst är
utvecklingen av stadens sjukhus
under hans tid som borgarråd: dels
viktiga utvidgningar vid flera sjukhus,
dels inrättandet av det stora
Södersjukhuset och Beckomberga sjukhus.
I denna utveckling liar K. lett
utredningsarbetet och genomdrivit besluten
i stadsfullmäktige samt även i viss
utsträckning utformat praktiska
detaljer; bl. a. äro en säng och ett
nattduksbord enligt numera på våra
sjukhus allmänt bruklig typ ritade av
honom; lian äger flera patent på
inredningskonstruktioner. Att
Stockholm av donationsmedel erhöll
Eastmaninst. är till stor del hans förtjänst.
År 1942 blev K. med. hedersdr vid
Karol. inst. —• Gift 1905 med Tora
Hedvig Thorén. R. A.
1. Karlsson, Jolin Otto, jurist,
kommunalman, f. 31 maj 1855 i
Ding-tuna skn, Västmanl. län, † 26 juli 1929
i Västerås. Föräldrar:
kronolänsmannen och riksdagsmannen Hans Otto
K. och Teodora Ulrika Berglund. —
K. avlade mogenhetsex. 1874 i
Västerås, blev student i Uppsala s. å.,
avlade hovrättsex. 1878 och blev efter
tjänstgöring i Svea hovrätt v.
häradshövding 1881 samt inträdde s. å. som
kanslist i länsstyr. i Västmanl. län,
där lian 1886 blev länsnotarie. Han
var kronofogde i Bergslags fögderi
1S88—95 och i Västerås fögderi 1895
—99 samt borgmästare i Västerås
från 1899 till sin död. Han var bl. a.
drätselkammarens ordf. i Västerås
1887—99 och under sin tid som
borgmästare ordf. eller led. i en mängd
kommunala nämnder och kommittéer,
dessutom ordf. i styr. för
Hallsta-hammars ab. 1911—29, i
Sala—Gysinge—Gävle järnvägsab. 1918—19
samt styr.-led. i ASEA 1891—97 och
1910—29, ab. Mälarprovinsernas bank
1903—26 och ab. Svenska
metallverken 1906—29. —■ Bland mängden av
frågor, som av K. handlades, må
särskilt framhållas befrämjande av
stadsplanens utformning och hamnarnas
utveckling samt tillkomsten av
stadens hotell ocli
representationsbyggnad. Åren 1903—27 led. av Västmanl.
läns landsting valdes K. till dess ordf.
1911 och omvaldes, även sedan högern,
som K. tillhörde, förlorat sin
majoritet, år efter år till 1927. På denna
post verkade K. bl. a. för sjukvårdens
utveckling inom länet och bidrog
kraftigt till tillkomsten av
Centrallasarettet i Västerås. Han var 1910—11
Västmanl. läns och 1924—28
Söder-mani. och Västmanl. läns repr. i
Första K. År 1927 erhöll han Illis
quorum. — Gift 1883 med Elin Maria
Kristina Raab. H. Wn.
2. Karlsson, K a r l H en ri k,
historiker, f. 12 nov. 1856 i Dingtuna
skn, Västmanl. län, † 24 maj 1909 i
Stockholm. Bror till K. 1. — Efter
mogenhetsex. i Västerås 1875 blev
K. fil. kand. 1880, fil. lic. 1889 samt
fil. dr 1890, allt i Uppsala. Han
inträdde 1885 i tjänst vid K. bibi. och
1888 vid Riksarkivet, blev 1894
amanuens vid K. bibi. och vistades 1894—
1900 med offentligt understöd i Rom
för efterforskningar, särskilt i
Vatikanens arkiv, av handlingar rörande
sv. medeltidshistoria, varöver han
publicerade en redogörelse i
"Meddelanden från Sv. riksarkivet" (5,1901).
Han var även bibliotekarie vid
Stockholms stads bibi. och från 1900
hi-storiograf vid K. M:ts orden. -— K.
var främst en rättshistoriskt skolad
medeltidshistoriker och
medeltidsgenealog. Han disputerade på avh.
"Den svenske konungens domsrätt
och formerna för dess utöfning under
medeltiden" (1, 1890). Han gjorde
förarbeten till "Svenskt
diploniata-rium efter 1351" och utgav 1903—04
två suppl.-häften till "Svenskt diplo-
Karl Henrik Karlsson,
matarium från och med år 1401";
han utgav vidare "Handlingar
rörande dominikaner-provinsen Dacia"
(Hist. handl. 18:1, 1901),
"Söder-mannalagen" (1904), "Upplands
lagmansdombok 1490—1494" (1907) och
"Arfstvisten emellan Erik Eriksson
(Gyllenstjerna) och Ture Turesson
(Bjelke) 1451—1480" (1908; de tre
sistn. i Samlingar utg. af Sv.
fornskriftsällskapet). Sin största
betydelse har K. som banbrytande,
skarpsynt och kritisk medeltidsgenealog
genom metodiskt utmärkta och
innehållsrika uppsatser i Sv.
autografsällskapets tidskr., vilken lian som
nämnda sällskaps sekr. redigerade
1890—92, och i Personhist, tidskr.,
bl. a. den värdefulla, postumt tryckta
översikten "Om
medeltidsgenealogierna" (1910). Icke mindre viktiga
äro hans vidlyftiga, otryckta
"Biografiska anteckningar för
medeltiden" (tillhöra Riddarhuset;
redogörelse av B. Hildebrand i
Personhist. tidskr., 1930), som röra
medel-tidsfrälset och som ständigt anlitas
av forskningen. — Gift 1895 med
Anna Knagenhjelm. — Litt.:
nekrolog-av C. M. Stenbock i Personhist. tidskr.
1909; B. Hildebrand, "Sv.
släktforskning under 1900-talet" (Æt og Bv,
Oslo, 1944). B.H—d.
Karlsteen (Karlsteen, Carlsteen),
Arvid, medaljgravör, f. 16 mars
1647 i Karlskoga, † 3 maj 1718 i
Stockholm. Föräldrar: lantmätaren
och kartografen Jonas Kjellander av
en gammal prästsläkt från Dalsland
och Brita Larsdotter. — Möjligen
redan 1664 sattes K. i lära hos en
gravör vid kopparmyntverket i Avesta.
Sin första egentliga utbildning i
medaljgravörens yrke fick lian
troligen av J. G. Breuer, sedan han
under 1660-talet börjat arbeta vid
myntverket i Stockholm, och det är
tänkbart, att han även fick under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
