Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katarina Jagellonica - Katarina Stenbock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Katarina Jagellonica 205 Katarina Stenbock
skymfligt avvisad. Med större
intresse diskuterades redan pä
1550-talet planer att genom en
äktenskapsförbindelse knyta Sverige och Polen
närmare varandra. Ar 1561 anlände
till Stockholm en polsk beskickning
för att underhandla om giftermål
mellan hertig Johan och en av
Sigismund I:s döttrar. Erik XIV gynnade
till en början planen, som öppnade
utsikter till en fredlig uppgörelse om
de sv. och polska intressesfärerna i
Livland, men han blev snart
misstänksam och ovillig, ej minst på grund av
hertig Johans privat bedrivna
livländska politik. Mot konungens
förbud for Johan till Polen och
förmäldes i okt. 1562 i Vilna med den elva
år äldre K. Hertigens anknytning
till Polen, som snart blev Sveriges
fiende, ledde till en oförsonlig
konflikt mellan honom och konung Erik,
som ändade med Johans fängslande.
K. följde av fri vilja sin make under
fängelsevistelsen på Gripsholm,
enligt traditionen med en hänvisning
till inskriptionen i sin vigselring:
nemo nisi mors = ingen utom döden
(skall skilja oss). År 1566 krävde Ivan
IV K:s utlämnande, förmodligen för
att ha henne som påtryckningsmedel
i underhandlingarna med Polen, och
Erik XIV var under intryck av sin
begynnande sinnessjukdom
synbarligen beredd att tillmötesgå hans
önskningar. En preliminär
överenskommelse därom avslöts, vilken dock
omintetgjordes genom Eriks fall. -—
Som drottning, från 1568, iakttog K. en
utomordentlig tillbakadragenhet och
synes ha nöjt sig med att vara en god
maka och mor. Hon prisas för
barmhärtighet och hjälpsamhet mot
fattiga och nödställda. K:s
tillgivenhet under fångenskapen gav henne
helt visst ett stort inflytande över
gemålen, vilket särskilt hade
betydelse för Johan III:s religiösa
reformplaner. Hon var en varmt troende
katolik men uppfostrad i en
reformistisk, konfessionellt moderatare anda
än den senare motreformationens.
Några konfessionella svårigheter
synas ej ha förekommit vid
äktenskapets ingående, och hon förbehöll sig
rätten att vid sitt hov fritt få utöva
den katolska religionen ocli därför
medföra två katolska präster. Från
1574 mottog K. jesuiter som
själasörjare, och därmed öppnades en dörr
för katolsk propaganda i Stockholm
och för romersk påverkan på Johan
III. Till dennes intresse för kontakt
med den katolska världen bidrogo
även hans bemödanden att komma i
besittning av K:s i Neapel befintliga
modersarv, som slutligen uppgick till
800 000 daler (motsvarande två hela
års statsinkomster i Sverige). K:s
Katarina Jagellonica.
Målning, L. Cranach d. ä:s skola omkr. 1560 (Czartoriskimuseet, Krakow).
bortgång betydde det definitiva slutet
såväl på Johans närmande till den
katolska världen som på hans
förhoppningar på Sforzaarvet. Av stor
och ödesdiger betydelse var det dock,
att sonen Sigismund uppfostrades i
den katolska läran. K. torde ha
förmedlat impulser från den
polskitalienska renässansen till konung
Johans hov, vilket spåras främst inom
arkitekturen. — K. hade med Johan
III tre barn, Isabella (f. 1564, † 1566)
och Sigismund (f. 1566, † 1632), vilka
föddes under fångenskapen på
Gripsholm, samt Anna (f. 1568, † 1625). —
Litt.: K. Hildebrand, "Johan III och
Europas katolska makter" (1898); E.
S. Wester, "Ur K. J:s lif" (Nord.
tid-skr. 1909); Hj. Holmquist,
"Reformationstidevarvet" (Svenska kyrkans
historia, 3: 2, 1933); P. O. von Törne,
"K. J." (Ord och Bild 1934); en
romantiserad skildring av K. lämnas
av P. Sörman, "Spelet kring
drottningen" (1943). O. H.
Katarina Stenbock, drottning, f.
22 juli 1535 på Torpa, Länghems
skn, Älvsb. län, † 13 dec. 1621 på
Strömsholms kungsgård, Västmanl.
län, begravd i Uppsala domkyrka.
Föräldrar: riksrådet Gustaf
Olofsson (Stenbock) ocli Brita Eriksdotter
(Leijonhufvud). — K. hade tidigt
blivit trolovad med Kristina
Gyllenstiernas son i andra giftet, Gustaf
Johansson (Tre rosor). Men ännu ej
sjuttonårig förmäldes hon i
Vadstena 1552 med den ungefär fyrtio år
äldre Gustav Vasa, som knappt ett
år tidigare blivit änkling efter K:s
moster, Margareta Leijonhufvud.
Äktenskapet ansågs ingånget inom
förbjudna led; ärkebiskopen vägrade
också viga dem, och vigseln
förrättades av biskopen i Linköping. Genom
detta äktenskap knötos Vasahusets
släktförbindelser med den sv.
högadeln än fastare. — Själv barnlös var
K. en god vårdarinna av sina nio
styvbarn. Hon svnes ha varit fästad vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
