Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kempe, Seth - 6. Kempe, Carl - 7. Kempe, Erik - 1. Kempe, Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kempe
218
Kempe
styckning och försäljning av
inägo-jorden rum, varigenom självständiga
jordbruk återuppstodo; nya
brukningsmetoder och utsäden prövades
där i samarbete med Svalöv och ha
sedan spritts i landskapet. Genom
hushållningssällskapen lät K. ordna
och vidmakthålla ett femtiotal
mönsterjordbruk i Norrbotten och
Västerbotten, och vid Söråkers egendom i
Hässjö skn, Medelpad, upprättade
han genom en större donation en
norrländsk trädgårdsskola. Egna
inplan-teringsförsök, utförda på hans gård
Drafle på Hemsön utanför
Härnösand, har ban skildrat i "Arboretum
Drafle 1S90—1939" (1940). K. blev
hedersled, av hushållningssällskapen
i Norrb. län 1904, i Västerb. län 1914
och i Västernorrl. län 1932. Han
erhöll de två sistnämndas stora
guldmedalj 1914 resp. 1929 samt 1932
Illis quorum lS:e storleken med
kedja för sina "utomordentliga insatser
för Norrlands kulturella och
materiella utveckling". K. blev led. av
Lantbruksakad. 1908 och hedersled,
där 1920. — Gift 1897 med Thyra
Elisabeth Lundberger. — Litt.:
biografi av N. Sylvén i Lantbruksakad :s
tidskr. 1946. H. Wn.
6. Kempe, Johan Carl,
industriman, f. 8 dec. 1884 i Stockholm. Son
till K. 4. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1903 och studier i
Uppsala 1903—05 anställdes K. i Mo och
Domsjö ab. 1906. Han var
underlöjtnant i Norrlands dragonreg:s reserv
1907—09 och 1914—19. År 1909 blev
K. led. av styr. för Sulfitab. Mo och
Domsjö och var 1915—18 dess verkst.
dir. och disponent. År 1916 blev han
led. av styr. för Mo och Domsjö ab.
och efterträdde följ. år fadern som
verkst. dir. för det stora företaget.
K. har fullföljt de sociala
traditionerna vid Mo och Domsjö. Han har
genomfört en effektiv rationalisering
och strävat att uppnå en i allt högre
Carl Kempe.
grad förädlad och mångsidig
tillverkning. Mo och Domsjös
treetex-fabrik i Hörneborg invid
örnskölds-vik, startad 1930, är Sveriges största
fabrik för träfiberplattor;
sulfitfabrikerna i Domsjö och Hörnefors
samt sulfatfabriken i Husum tillhöra
de främsta i landet. Särskilt har K:s
intresse därvid gällt framställning
avsides-(viskos-) massa, och metoder ha
utexperimenterats för utvinnande
därav ur den tidigare som olämplig
ansedda norrländska granen. En
klor-alkalifabrik vid Domsjö igångsattes
1936, ocli betydande anläggningar lia
senare uppförts för tillverkning av
olika organisk-kemiska produkter, som
icke minst under det andra
världskrigets avspärrning voro av stor
betydelse för landets försörjning med
viktiga förnödenheter. År 1941
uppfördes i Domsjö ett större
laboratorium för forskning på det
organiskkemiska området, och K. gjorde även
en betydande insats för
förverkligandet 1942 av Sv. träforskningsinst.,
där han s. å. blev styr.-led. K. är
verkst. dir. och disponent i Gideå och
Husums ab. sedan 1922 och i
Sandviks ångsågs ab. sedan 1941 (även 1915
—J7). Han var styr.-led. i ab. Sv.
handelsbanken 1917—26 och tillhör
sedan 1919 styr. för Stockholms
sjö-försäkringsab., där han sedan 1933
är ordf. Han var ordf. i Sv.
trävaru-exportfören. 1931—41, president i
European Timber Exporters
Conven-tion 1935—39 och ordf. i
Skogsindustriernas samarbetsutskott 1942—45.
K:s långa erfarenhet från sv.
näringsliv och sociala förhållanden har
även tagits i anspråk för offentliga
uppdrag, och han har bl. a. varit
led. av 1925 års sakkunniga för den
sociala olycksfallsförsäkringens
omorganisation samt av 1932 års
handelssakkunniga. År 1934 erhöll han
Illis quorum. — K. är ivrig
sportsman, jägare och fiskare; 1912
erövrade han tills, med G. Setterwall
silvermedalj i tennis (dubbelspel för
herrar inomhus) vid Olympiska
spelen i Stockholm. Sedan 1917 äger K.
Ekolsund® slott i Uppland. — Gift
1) 1909—34 med Helfrid Ingeborg
Margaretha Hammarberg-, 2) 1934
med Aagot Marianne Aæell. H. Wn.
7. Kempe, Frans Olof Erik,
industriman, f. 15 juli 1898 på Drafle
i Hemsö skn, Ångermanland. Son till
K. 5. — K. avlade studentex. i
Stockholm 1917 och studerade därefter i
Uppsala, där han blev fil. kand. 1919,
fil. lic. 1923 och fil. dr 1924. S. å.
anställdes han i ab. Robertsfors och
efterträdde 1928 sin fader som detta
bolags verkst. dir. och disponent. K. är
led. av styr. för Mo och Domsjö ab.
sedan 1930 (även 1920—22) samt v.
Reinhold Kempe.
verkst. dir. där sedan 1940. Sedan 1932
är han styr.-led. i Holmens
bruks-och fabriksab. och sedan 1934 i
Tra-fikab. Grängesberg—Oxelösund. Han
var led. av 1933 års
motorbränslesakkunniga ocli av norrlandskommittén
1943 samt är styr.-led. i Sveriges
in-dustriförb. sedan 1938. Han var 1926
—38 (efter sin fader) kassadir. i ab.
Wallinska flickskolan. — I den
statsvetenskapliga drsavh. "Studier
angående de svenska
hushållningssällskapen" (1923) undersöker K. dessa
sällskaps utveckling från ett slags
små lantbruksakademier för länen till
betydelsefulla instrument för staten
vid dess åtgärder till
jordbruksnäringens fromma. Han har även tills,
med sekr. Sixten Humble utgivit
"Släkten Kempe från Pommern"
(1937). — Gift 1924 med Naima
Vilhelmina Wahren. H. Wn.
1. Kempe, Anders Reinhold,
missionär, f. 11 nov. 1869 i
Ytterlännäs skn, Ångermanland, † 15 maj
1941 i Dundee i Sydafrika.
Föräldrar: maskinisten Johan Erik K. ocli
Anna Kristina Sellstedt. — Efter
skolgång i Härnösand blev K. student
i Uppsala 1890, där han 1896 blev
teol. kand. och även avlade
folkskol-lärarex. S. å. prästvigdes lian för
Härnösands stift, och 1897 flyttade
han till Sydafrika som missionär i sv.
kyrkans tjänst, först till Ekutuleni
oeh 1912 till Dundee, där ban
slutligen blev konferensordf. och prost
1935. — Främst genom sin
administrativa och praktiska begåvning
utförde K. ett betydelsefullt
pionjärarbete, ofta under hårt motstånd. Det
är till stor del genom hans
duglighet som sv. kyrkans mission i
Sydafrika fått de erforderliga
byggnaderna för gudstjänst, undervisning ocli
sjukvård. K. fick snart ledningen icke
blott inom sv. kyrkans mission utan
även inom de andra lutherska mis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
