Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Keventer, Werner - Kexél, Olof - Kexlerus, Simon - Key, Key-Åberg, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kexél
223
Key
Werner Keventer.
Edw. Keventer Ltd i Aligarh. K:s
verksamhet blev av största betydelse
för företaget; dess rörelse (framför
allt försäljning av mejerimaskiner)
utsträcktes snart till hela Indien, och
flera filialer upprättades. Firman
anlade även stora farmer för
mejerirörelse och kreatursavel med Dairy
Farm i Aligarh ss. central. -— År 1911
blev K. brittisk medborgare. Han
upprätthöll dock livlig kontakt med
Sverige och framför allt med
indiensvenskarna. År 1930 lät ban efter egna
ritningar uppföra en sv. kyrka vid
Aligarh Dairy Farm. — Gift 1909 med
Borghild Sommer frän Norge. U. D.
Kexél, Olof, författare, f. 28 nov.
1748 i Kalmar, † 5 mars 1796 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Petrus
Kexhelius och Sara Svebilia. — K.
genomgick Kalmar skola och blev
1761 student i Uppsala. År 1768 kom
han till Stockholm som auskultant i
Kommerskollegium. Han publicerade
några skönlitterära bagateller och
utgav den politiska veckotidn.
Hatten. Skuldsatt och hotad av
tryckfrihetsprocesser på grund av
skandalskriverier i sitt blad lämnade han
Sverige omkring årsskiftet 1770—71.
LTn-der sin utlandsvistelse skall han ha
uppehållit sig dels i Portugal, dels i
England. Efter Gustav III:s
revolution återvände han 1773 till
fäderneslandet, blev "ordonnateur" vid K.
teatern och sedermera sekr. vid K.
operadirektionen för att vid Bellmans död
1795 bli andre sekr. vid direktionen
över K. nummerlotteriet. Varnad av
erfarenheterna blev han i sin litterära
produktion nu försiktigare. Han utgav
berättelse- och anekdotsamlingar, bl.
a. "Mina Tidsfördrif på Gäldstufvan"
(1776—77), "Mina Tidsfördrif på
Högvakten" (1780) och" Bacchi
Hand-bibliotheque" (1784—86), där han
i framställningssättet närmast anslöt
sig till Dalin och Voltaire. Åren
1779—89 utgav han en följd av
"Thea-ter-Almanachor", som ha ett visst
teaterhistoriskt värde på grund av
sina uppgifter om framförda
dramatiska arbeten på de sv. scenerna, sina
små biografier och strödda
underrättelser om teaterförfattare och
skådespelare m. m. Mest bekant för
eftervärlden liar K. blivit genom sina
lustspel. Bland dessa må nämnas
"Sterb-huscammereraren Mulpus" (uppf.
1776), "Michel Wingler" (1788),
"Bergslags-Fröken" (1789) och
"Ca-pitain Puff eller Storprataren"
(s. å.). Den, sistn. är hans friskaste
komedi och hade en mycket stor
framgång med Lars Hjortsberg i
huvudrollen; lustspelet liar också levat
kvar på scenen långt in i modern tid.
Uppslaget till sina lustspel hämtade
K. huvudsakligen från franskt och
engelskt håll, men sitt långods
stuvade han om efter eget sinne och
anpassade det efter publiksmak och sv.
miljö. Bellman var K:s högt
beundrade mästare. Det var på K:s initiativ
som sällskapet Par Bricole kom till,
organiserat som ett parodiskt
ordenssällskap med hertig Karl som högste
"protector". — Ogift. — Litt.: P. D.
A. Atterbom, "Svenska siare och
skalder" (6, 1863). Sy.
Kexlerus, Simon, matematiker,
f. 29 dec. 1602 i Kexle i Edsbergs skn,
Örebro län, † 22 mars 1669. Son till
bonden Sven. — K., som antog sitt
släktnamn efter födelsebyn, inskrevs
1625 som student i Uppsala ocli tog
1632 fil. magistergraden. Efter en
studieresa till Danmark, Tyskland
och Holland, där lian studerade för
Adrian Metius, anställdes han 1635
som lärare i matematik vid
gymnasiet i Strängnäs. År 1636 befordrades
lian till adjunkt vid filosofiska
fakulteten i Uppsala. Från 1640 till sin
död var han prof. i matematik vid
Olof Kexél. Relief av J. T. Sergel
(Nationalmuseum).
Åbo akad. — K:s största förtjänst
ligger i de omfattande läroböcker han
utgav i sitt ämne, därtill uppmanad
av Per Brahe d. y., grundaren av Åbo
akad. Hans främsta verk är en
vidlyftig lärobok (1658) i geometri och
aritmetik, vartill komma avh. i
astronomi, geodesi m. m. samt flera
almanackor. K:s vetenskapliga
produktion är däremot av mindre betydelse.
Bland hans disputationer förekomma
flera avh. i astrologi, vilket på den
tiden överallt ingick i matematiska
studier, en avh. om cirkelns
kvadratur samt en om världssystemet, där
lian trots obestridlig kunskap
uppträder mot den kopernikanska
teorin. — K. presiderade vid
prästmötet i Åbo 1649 och erhöll Piikis
pre-bendepastorat 1651. Han var
riksdagsman 1664. — Gift 1641 med
Ingeborg Elisabet Gerzlinius. G. E—r.
Key, K ey-Åberg, släkt,
härstammande från den gamla skotska
klanen Mackay, känd sedan 1300-talet.
Bland klanens hövdingar märkas
Donald Mackay of Strathnaver (f. 1590,
† 1649), som 1628 upphöjdes till
peel-av Skottland med titel lörd Eeay.
Han erhöll 1626 tillstånd att
uppsätta ett reg. för att under Kristian
IV av Danmark delta i trettioåriga
kriget och gick 1629 med sitt reg.
i tjänst hos Gustav II Adolf. Flera
medl. av klanen, vilka som officerare
eller underofficerare voro anställda
vid lians reg., bosatte sig efter
kriget i Sverige. En av dessa var enligt
släkttraditionen överstelöjtnanten
James K., farfar till kronofogden i
Tuna län, Småland, Jacob K. (f. 1686,
† 1735), från vilken alla nu i Sverige
levande medl. av släkten härstamma.
Med två av hans söner,
häradshövdingen i Vedbo, Jönköp. län, Johan
K. (f. 1718, † 1789) och
häradshövdingen Fredrik K. (f. 1720, † 1793),
delade sig släkten i två huvudgrenar,
Edshultsgrenen och Vindögrenen. En
son till Johan K., ryttmästaren och
ägaren av godset Edsliult i Edshults
skn, Jönköp. län, Jacob Magnus K. (f.
1750, † 1807), blev far till a)
kaptenen Carl Johan K. (f. 1795, † 1875)-,
som hade sonen, översten i armén,
överadjutanten hos Oscar II Axel
Ivar K. (f. 1840, † 1927), samt b)
överstelöjtnanten Henrik K. (f. 1800,
† 1861), gift med Caroline
Vilhel-mine Åberg (f. 1804, † 1865). En
dotter till de sistnämnda, Elise
Leon-tine Caroline K. (f. 1827, † 1911),
blev gift med sin mors kusin,
kaptenen Adolf Malcolm Åberg (f. 1824,
† 1893); deras barn antogo
släktnamnet Key-Åberg och räknas liksom sin
mödernesläkt till den ännu
fortlevande skotska klanen Mackay. Bland
dem märkas läkaren Algot Kev-Åberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
