Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilbom, se även Kihlbom, s. 235 - Kilbom, Karl - Kilian, Anders - Killander, släkt - Killander, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kilbom
237
Killander
Kilbom, se även Kihlbom, s. 235.
Kilbom, Karl, tidningsman,
politiker, f. S maj 1885 i österby bruk,
Films skn, Uppsala län. Föräldrar:
hovslagaren Carl Johan K. och Ebba
Charlotta Philp. —• Efter genomgång
av folkskolan i österby bruk var K.
bruksarbetare och sjöman. Han var
1908—10 resetalare för
Socialdemokratiska ungdomsförb. och 1909—10
elev vid Brunnsviks folkhögskola. K.
var red. för Skånska
Social-Demokratens Hallandsuppl. 1910—15, red. för
tidn. Stormklockan 1916—17,
ekonomichef i ab. Politiken 1917—24 och
huvudred, för Folkets Dagblad
Politiken 1924—36. Han innehade därefter
ingen speciell befattning förrän 1940,
då han blev dir. för Folkets
hus-fören:nas riksorganisation ocli den
därmed förknippade
filmverksamheten, som bedrives av Sveriges
folkbiografer. Han var stadsfullmäktig i
Halmstad 1912—15 och i Stockholm
1921—36 samt led. av Andra K. 1921
—24 och 1929—44. — K. deltog
lidelsefullt i de under det första
världskriget ofta mycket upprörda
uppgörelserna mellan den
socialdemokratiska partiledningen och dess
ungdomsförb., vars sekr. lian var 1915—
17. Han tillhörde från grundandet
1917 ledningen av
Socialdemokratiska vänsterpartiet, vars majoritet
1921 ändrade namnet till Sverges
kommunistiska parti (sektion av
komintern). År 1929 bröt K. och
majoriteten i partiledningen med
Kommunistiska internationalen och
fortsatte som fristående parti med
kommunistiskt namn, från 1934
Socialistiska partiet, vars sekr. han var 1936
—37. Efter en konflikt inom detta
parti återbördades K. 1937 till
socialdemokraterna. — K. har varit en
skicklig och av arbetarna gärna hörd
agitator. Av hans skrifter märkas
"Sverige i trusternas våld" (1913),
"Skall fackföreningsrörelsen stry-
Karl Kilbom.
pas?" (1916), "Fackföreningsrörelsen
under ’Moskvas ok’" (1921), "Nytt
världskrig eller avrustning" (1931).
— Gift 1) 1921—36 med
konstnärinnan Zoia Krukovskaja från
Sovjetunionen; 2) 1937 med sjuksköterskan
Märtha Elisabeth Bengtsson. B. E—r.
Kilian, Anders, småbrukare,
författare, f. 25 okt. 1869 i Rödöns
skn, Jämtland. Föräldrar: torparen
Lars Andersson och Ingeborg
Måns-dotter. — K., som från början hette
Anders Larsson, gick två terminer
1879—80 i folkskolan i Rödön, där
lian sedan tjänade som smed 1889
—1900. År 1899 övertog lian sin
faders ställe Kilen, vilket han därefter
bebott och brukat. -— K. blev vid
sekelskiftet intresserad av
folkbildnings- och nykterhetsrörelsen. Han
gjorde 1902 en studieresa till
Danmark samt deltog i en kurs på
Rö-siöskolan i Jönköping 1908. LTnder
flera utlandsresor studerade K. jord-
Anders Kilian.
bruksförhållanden i främmande
länder, bl. a. i Ryssland 1927 och på
Kanarieöarna 1930. Han har utgivit
flera arbeten i jordbruksfrågor, ss.
"Småbruket. En bok till väckelse och
ledning för Sveriges småbrukare"
(1912),samt medarbetat i "Det
mindre jordbrukets handbok" (1915—19).
Tills, med Ernst Lundin har lian
utgivit "Lantbruket, lärobok för
fortsättningsskolan" (1920—21). Han
var 1912—19 red. för Odlaren, tidn.
för Sveriges bönder och småbrukare.
Redan i unga år började K. skriva
poesi, och han liar utgivit
diktsamlingarna "Hammarslag och
harpolek" (1901), "Per Larsson" (1908),
"Odlare" (1911), "Korn och agnar"
(1916) och "Från hembj7gdens stigar"
(1927). Av K:s poetiska produktion,
som utmärkes av frisk naturglädje,
livslust och en folklig ton, utkom
1945 en samling valda dikter, "50
Ernst Killander.
år". — Till sin politiska läggning är
K. utpräglat frisinnad men med varm
känsla för traditionens värde, vilket
kommit till uttryck i hans stora
intresse för hembygdsrörelsen. ■— Gift
1906 med Anna Lisa Magnusson.
T. M., H. U.
Killander, släkt, vars äldste kände
stamfar, Anders Jönsson från Tämta
skn, Älvsb. län, levde under
1700-talets förra hälft. Släktnamnet K.
antogs av hans son, borgaren och
hökaren i Borås Jon Andersson K. (f.
1730, † 1805), far till handlanden i
Borås, sedermera grosshandlaren i
Göteborg Andreas K. (f. 1769, † 1817).
Från dennes son, hovintendenten
Johan Fredrik K. (f. 1811, † 1S99),
härstamma alla nu levande medl. av
släkten. Bland den sistnämndes söner
märkas kaptenen vid Smålands
gre-nadjärkår Viktor Herman K. (f. 1844,
† 1931) och distriktschefen vid
Statens järnvägar Carl Fredrik Knut K.
(f. 1854, † 1925), stamfäder för
släktens två huvudgrenar. Viktor Herman
K. blev far till förvaltaren vid
Skokloster, agronomen Klas Herman K.
(f. 1878) och idrottsfrämjaren,
majoren Ernst K. (se nedan). Carl Fredrik
Knut K. blev far till advokaten i
Stockholm Johan Fridolf Lennart
Knutsson K. (f. 1882),
byggnadskontrollanten hos ab. Sv. handelsbanken,
kaptenen Knut Knutsson K. (f. 1886)
ocli häradshövdingen i Falu domsaga,
f. d. hovrättsrådet i Svea hovrätt
Fredrik Wilhelm Knutsson K. (f.
1893).
Killander, Ernst Victor,
arméofficer, idrottsfrämjare, f. 10 mars
1S82 i Jönköping. Föräldrar:
kaptenen Viktor Herman K. och Eva
Aurora Kugelberg. — K. avlade
mo-genhetsex. 1904 i Skara, blev
underlöjtnant vid Göta livgarde 1906,
löjtnant 1911 och kapten 1920, gick på
övergångsstat 1927 samt utnämndes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
