Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kjellberg, Gustaf - 2. Kjellberg, Lennart - 3. Kjellberg, Ernst - 4. Kjellberg, Fritjof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellberg
253
Kjellberg
nom. Som lärare ■— Sveriges förste
kliniske lärare i psykiatri — var han
praktiskt inriktad, klar och koncis.
Som läkare var lian sin samtids mest
anlitade sv. psykiater. Likväl faller
hans främsta insats inom
socialmedicinens område; han verkade för
förbättrad socialvård av ej blott
sinnessjuka utan även sinnesslöa och andra
hjälpbehövande i samhället. Jämte
sitt huvudarbete, drsavli. "Om
sinnessjukdomarnes stadier, utkast till en
psykiatrisk diagnostik" (1863),
publicerade han artiklar med så moderna
rubriker som "Några ord om vården
af den växande ungdomens physiska
och psychiska helsa" (1870) och "Om
våra skolors inflytande på ungdomens
helsa och utveckling" (1S73), med
vilka han framstår som vårt lands
förste barnpsykiater. -— Gift 1856
med Maria Ulrika Dorotea Lagerlöf.
— Litt.: nekrolog av E. Hjertström
i Hygiea 1893. P. H. T.
2. Kjellberg, Anders Lennart,
klassisk arkeolog, f. 30 sept. 1857 i
Bondkvrka skn, Uppsala län, † 7 maj
1936 i’Uppsala. Son till K. 1. — K.
avlade mogenhetsex. 1877, blev fil.
kand. 1882, fil. lic. 1889 och fil. dr
1890, allt i Uppsala. Han var en av
de första i vårt land, som
specialiserade sig på studiet av klassisk
arkeologi efter moderna
forskningsmetoder. Han företog tills, med S.
Wide 1894 en utgrävning av
Poseidon-helgedomen på ön Kalaureia, vilken
lian beskrivit i "Ausgrabungen auf
Kalaureia" (1895), och förordnades
1896 till docent i klassisk arkeologi
i Uppsala. I samarbete med den tyske
arkeologen J. Bælilau ledde lian 1902
en utgrävning på platsen för den
antika staden Larisa i Mindre Asien,
skildrad i "Gräfningarna i Larisa"
(Upsala univ:s årsskr. 1903). K:s
vetenskapliga skrifter i övrigt
behandlade konsthistoria (t. ex. den
grekiske målaren Polygnotos) och
Lennart Kjellberg.
forngrekisk mytologi. Han erhöll
1913 prof:s titel och utnämndes 1918
till prof. i klassisk fornkunskap och
antikens historia i Uppsala; han
avgick 1922. Skolad i tysk forskning
och under nära beröring med tyska
lärare företedde K. till sin både yttre
och inre människa den typiska bilden
av en tysk professor från den
klassiska lärdomsepoken. Hans
föreläsningar voro oerhört grundliga men
gingo ofta så mycket in på detaljer
att helhetsbilden bortskymdes. Hans
lärdom var ofantlig både i fråga om
texter och monument. Hans intresse
för studenterna var mycket stort, och
han gynnade särskilt Värmlands
nation, där lian bl. a. medverkade vid
tillkomsten av det nya nationshuset,
som invigdes 1930. — Gift 1890 med
Anna Thusnelda von Reden. I. Sth.
3. Kjellberg, Ernst Gustaf
Ulrik, klassisk arkeolog,
konsthistoriker, f. 23 febr. 1891 i Uppsala, † 5 aug.
Ernst Kjellberg.
1938 i Stockholm. Son till K. 2. — I
likhet med sin far ägnade sig K.
huvudsakligen åt den klassiska
arkeologin. Efter mogenhetsex. 1909 i
Uppsala blev han fil. mag. där 1913
och fil. lic. i Lund 1919 samt
förordnades sistn. år till amanuens vid
Nat. mus. Han blev fil. dr i Lund
1926 och s. å. docent i klassisk
fornkunskap och antikens historia vid
Stockholms högskola samt var under
lång tid även examinator i ämnet.
År 1931 lämnade K. museibanan, då
han utnämndes till lektor i latin och
grekiska vid Högre allm. läroverket
å Kungsholmen i Stockholm. Åren
1936—38 var han därjämte
studierektor vid Wallinska skolan i Stockholm.
Från 1929 var han ordf. i Stockholms
humanistiska förb. och från 1932 sekr.
i Lektorernas fören. — Under sin
museitid publicerade K.
undersökningarna "Piranesis antiksamling i
Fritjof Kjellberg.
Nationalmuseum" (1920),
"Agorakritos från Paros" (1923) och
"Studien zu den attischen Reliefs des V.
Jahrhunderts v. Chr." (drsavh. 1926).
Hans arbete "Grekisk och romersk
konst" i Bonniers allm. konsthistoria
(1932) har allmänt kommit att
begagnas som handbok för
konststuderande. — K:s undervisning på
gymnasiet såväl som vid högskolan var i hög
grad stimulerande, och genom sin
förfinade humanistiska läggning, sin
djupa lärdom och sin estetiska
begåvning blev lian både beundrad och
varmt avhållen av sina elever. -—
Gift 1) 1919 med Lilian Unger, †
1926; 2) 1932 med fil. kand. Elsa
Wilkens. I. Sth.
4. Kjellberg, Anton Fritjof,
pianist, musikpedagog, f. 28 aug. 1901
i Uppsala. Bror till K. 3. -— Sedan
K. avlagt studentex. i Uppsala 1920,
studerade lian i pianistklassen vid
Musikkonservatoriet i Stockholm och
därefter för Georg Bertram och
Leonid Kreutzer i Berlin. Som pianist
debuterade lian med en egen konsert
i Köpenhamn 1924 och i Stockholm
följ. år. Efter att 1930 som solist
i Stockholms konsertfören. lia
framfört Edvin Kallstenius’ pianokonsert
har K. framgångsrikt verkat som
främjare för modern sv. tonkonst.
Bl. a. har han som solist medverkat
i Musikfrämjandets instruktiva
musikserier och företagit turnéer såväl
i Sverige som i de nordiska
grannländerna. Även i radio har han ofta
framträtt både som solist och som
uppskattad ackompanjatör. Hans spel
karakteriseras av en varm lyrisk
underton och en kultiverad musikalisk
smak. — K. har även ägnat sig åt
pedagogisk verksamhet. År 1926
utexaminerades lian som musiklärare
från Richard Anderssons
musikskola, där han 1931 blev överlärare;
1934 erhöll lian samma befattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
