Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kjellén, Rudolf - 2. Kjellén, Alf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellström 255 Kjell st rom
öfver Sveriges politiska gränser"
(Ymer 1899) ocIl i "Inledning till
Sveriges geografi" (1900) lades de
första grunderna till K:s nya system.
I "Stormakterna" (1905; flera
senare omarb. uppl.), K:s mest berömda
arbete, utformades tankegångarna
fullständigare och tillämpades på
världspolitiska sammanhang.
Utmärkande för K:s framställning är här
icke blott dess encyklopediska
inriktning utan kanske än mer den
politiska makt- och ändamålssynpunkt,
ur vilken ban grupperar och
betraktar sitt material. Staterna uppfattas
som levande organismen,
"statspersonligheter", vilkas livsduglighet och
framtidsmöjligheter K. söker
analysera. Hans storpolitiiska prognoser ha
dock i många fall visat sig felaktiga
•—■ icke minst gäller detta hans
förutsägelser om Tysklands framtid. K:s
efterträdare ss. skytteansk prof., A.
Brusewitz, har fällt en ganska sträng
förkastelsedom över hans statsläras
vetenskapliga hållfasthet. I "Staten
som livsform" (1916) och i "Grundriss
zu einem System der Politik" (1920,
ursprungligen en serie artiklar i
Statsvetenskaplig tidsikr. 1918—19)
nådde hans teori sin fullkomning.
Handboken "Sverige" (1917) byggde
också på K:s nya teorier, och i de
tidn.- ocli tidskr.-artiklar som
sammanfördes i "Politiska essayer" (1
—3, 1914—15) och i "Världspolitiken
1911—1919" (1920) lämnades även
stort utrymme åt geopolitiska
synpunkter. Samtidigt fortsatte K. en
produktion av mera traditionell typ
med arbeten sådana som
"Justitieombudsmannen och författningen"
(1911), "Rösträttsfrågan 1866—1909"
(1915) m. fi. —- K. var också verksam
som politiker. Han var led. av Andra
K. 1905—OS och av Första K. 1911
•—17. Sitt intresse ägnade han
förutom åt utrikespolitiken främst åt
rösträtts- och försvarsfrågorna, i
vilka han intog en konservativ och
"nationell", mot liberalismen
fientlig frontställning. Han var den
egentlige idégivaren till "unghögern" och
kan räknas som en av den nationella
ungdomsrörelsens grundare. Han
deltog livligt i försvarsagitationen fore
första världskriget, och efter
krigsutbrottet verkade han i tal och skrift
bl. a. i "Die Ideen von 1914" (1915),
för Sveriges deltagande i kriget på
centralmakternas sida.
Representativ för den dåtida aktivismen var K:s
uppskattning av kriget som ett
moraliskt livsvärde. — K. var högt
uppskattad som politisk och f. ö. även
som akademisk talare, och han var en
flitig och uppmärksammad medarb. i
den konservativa dagspressen. Trots
mångsidighet och originalitet, peda-
Rudolf Kjellén.
gogisk skicklighet och medryckande
framställningskonst i både tal och
skrift fick K. knappast några
lärjungar eller efterföljare i Sverige.
Från vetenskapligt håll betraktades
lian med misstro på grund av sin
politiska verksamhet, och
politikerna ansågo honom vara i första hand
vetenskapsman. — Gift 1892 med
Ebba Skulfrid Isabella (Bellis)
Lind. — Litt.: W. Vogel, "R. K. und
seine Bedeutung für die deutsche
Staatslehre" (Zeitschrift für die
ge-samte Staatswissenschaft 1923); G.
Andrén, "R. K." (Sv. tidskr. 1932);
E. Thermænius, "Geopolitik och
politisk geografi" (Statsvetenskaplig
tidskr. 1937); A. Brusewitz, "Från
Svedelius till K." (Statsvetenskaplig
tidskr. 1945). W. L.
2. Kjellén, Alf Hugo Gerhard,
litteraturhistoriker, skolmän, f. 30
april 1902 i Stockholm. Föräldrar:
bankkamreraren Gerhard Wilhelm K.
och Lily Petschler. Brorson till K.
1. — Efter studentex. i Stockholm
1920 studerade K. vid Uppsala univ.,
där lian blev fil. kand. 1924. Han
fortsatte studierna vid Stockholms
högskola och blev fil. lic. 1928, fil. dr
1932 och fil. mag. 1934; 1932—44
var han docent i litteraturhistoria
därstädes. Efter tjänstgöring som
extralärare 1936—42 var han 1942
—46 lektor i modersmålet och
historia med samhällslära vid Högre allm.
läroverket i Eksijö och är sedan sistn.
år lektor vid Högre allm. läroverket
för flickor å Norrmalm i Stockholm.
— I sitt litteraturhistoriska
författarskap liar K. främst sysslat med
sv. romandiktning under perioden
1830—60. Drsavh. "Emilie
Flygare-Carlén" (1932) ger en ingående
komparativ analys av författarinnans
romaner jämte en väl avvägd
biografisk och psykologisk studie. Med
"Sociala idéer och motiv hos svenska
författare under 1830- och 1840-talen"
(1, 1938) kom Iv:s forskning att
särskilt inriktas på relationerna mellan
dikt ocli samhälle, en linje, som full-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
