Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Kjellin, Helge - 3. Kjellin, Alf - Kjellkvist, se även Källquist, s. 387 - Kjellkvist, Harry - Kjellman, se även Kiellman-Göranson, Källman, Tjällman - Kjellman, Frans, botanist, se s. 260 - Kjellman, Hilding, språkman, ämbetsman, se s. 260 - Kjellman, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellström
259
Kjell st rom
vid Lunds univ. 1917—29 uppehöll
lian periodvis professuren i ämnet;
1921—24 var han prof. i
konsthistoria vid Dorpats univ. samt 1929—31
vid Riga univ. Sedan 1928 är lian
intendent vid Värmlands mus. i
Karlstad och Friluftsmus. därstädes. Sedan
1938 är han även landsantikvarie i
Värmland. — K. riktade från början
sitt intresse på medeltidskonsten,
speciellt den kyrkliga arkitekturen, och
har lett ett flertal
kyrkorestaureringar i Sverige, Estland och Lettland. Han
grundade 1930 "Värmlands
konserveringsanstalt". — K. har medverkat i
serieverket "Sveriges kyrkor" samt i
ett flertal arbeten behandlat
medeltida kyrklig konst från Baltikum,
Skåne och Värmland. Åt en senare tids
konst har han ägnat sig bl. a. i
monografier över Uno Troili (1—2, 1917)
och Gustaf Rydberg (1925). Sin
kännedom om ikonkonst har han
dokumenterat i uppsatser om grekisk och
rysk ikonkonst samt i en deskriptiv
katalog över samlingen av ryska
ikoner i Nat. mus. (1933). Som
hembygdsforskare har han framträtt med "Det
värmländska folklynnet" (1934—35),
"Skaldernas Värmland" (1936) m. fi.
verk; han har även redigerat årsboken
"Värmland förr och nu". K. har gjort
en förnämlig insats vid ordnandet och
utvecklandet av det nya mus. i
Karlstad. — Gift 1911 med Stina
Wennström (f. 1S91), som restaurerat
altarskåp, epitafier och predikstolar i
Värmland. Th. N.
3. Kjellin, Alf Gunnar Ilelgesson,
skådespelare, f. 28 febr. 1920 i Lund.
Son till K. 2. — Efter skolgång i
Karlstad och Sigtuna genomgick K.
W. Koblancks teaterskola i Stockholm
och engagerades 1937 av ab. Sv.
filmindustri. Efter sina första större
film-roller i "Kadettkamrater" (1939) och
Jakob i "Hans nåds testamente" (1940)
har K. medverkat i en rad filmer, där
han oftast haft att framställa yngling-
Harry Kjellkvist.
ar i brytningsåren, veka ocli
känslofulla men med förankring i vardagen.
Här kunna nämnas "Den ljusnande
framtid" (1941), "Striden går vidare"
(s. å.), "Natt i hamn" (1943), "Prins
Gustaf" (1944) och "Vandring med
månen" (1945). Med sin intensiva
tolkning av den känslige och
brådmogne abiturienten i "Hets" (1944)
visade sig K. behärska en mer
nyanserad roll. ■— K. har vid flera
tillfällen uppträtt på scenen, bl. a. i T.
Rattigans komedi "Olivia" på
Vasateatern säsongen 1945—46, samt
deltagit i Riksteaterturnéer och
framträtt i Radioteatern. Sedan 1947 är
han verksam i Förenta staterna. —
Gift 1941 med skådespelerskan Karin
Nordgren. J.-O. O., R. L—y.
Kjellkvist, se även Källguist, s.387.
Kjellkvist, Fritz Edvard Harry,
arkitekt, f. 9 nov. 1900 i Göteborg,
† 23 aug. 1939 i Härnösand.
Föräldrar: byggmästaren Gustaf Edvard K.
och Charlotta Maria Magnusson. —
Efter studenitex. i Göteborg 1919
studerade K. vid Chalmers tekniska inst.
1919—22 och vid Tekn. högskolan
1922—23. Ären 1923—28 arbetade lian
till en början som konstruktör och
senare som ritkontorschef vid Jolin
Lindbergs ingenjörsbyrå i Göteborg
samt praktiserade tillfälligt hos
arkitekterna A. Fuhre och S. Branzell. År
192S blev lian assistent vid
länsarkitektkontoret i Göteborg och
tjänstgjorde sedan vid skilda tillfällen som
tf. länsarkitekt- därstädes samt var
1935 stadsarkitekt i Skövde och från
1935 till sin död länsarkitekt i
Väs-ternorrl. län. Bredvid sin tjänst hann
K. med en omfattande verksamhet
i offentliga och enskilda uppdrag.
Ären 1932—35 bedrev han egen
arkitektverksamhet, 1930—32 var lian
sekr. och arkitekt i Göteborgs
drätselkammares bostadskommitté och 1931
—33 sekr. och arkitekt i Göteborgs
småstugeberedning. I Tekn.
samfundets avd. för husbyggnadskonst var
lian sekr. 1929—33 "och v. ordf. 1934
—35. Bland K:s arbeten märkas
hyreshus och stenhuskomplex i
Göteborg, småstugor för Göteborgs stad
samt samrealskolan i Strömstad
(1932—33, i samarbete med
länsarkitekten Erik Friberger). Han
utarbetade stadsplan för Mölndal 1934—35,
för Skövde 1935—36 samt
byggnadsplaner for Nolhaga och Askim 1935
(den senare tills, med arkitekten Ebbe
Borg). K. framträdde även med
artiklar i Sv. stadsförb:s tidskr. och i
Byggmästaren. — Gift 1931 med
Anna-Lisa Helena Carlsson. M. L—n.
Kjellman, se även
Kiellman-Göran-son. Källman, Tiällman.
Kjellman, Frans, botanist, se s.
260.
John Kjellman.
Kjellman, Hilding, språkman,
ämbetsman, se s. 260.
Kjellman, Johan (J o lin) August,
tidningsman, politiker, författare, f.
18 jan. 1861 i Söderköping, † 14 jan.
1925 i Göteborg. Föräldrar:
trädgårdsarbetaren och ringaren Nils
Johan K. och Anna Andersdotter. -—
Efter yrkesutbildning i Norrköping
flyttade K. som adertonåring till
Göteborg, där han öppnade
korgmakeri. Livligt politiskt intresserad
anslöt lian sig där till
Socialdemokratiska fören. och blev genom sin
medryckande talarkonst, stilistiska
talang och sitt frejdiga humör en av
arbetarrörelsens främsta pionjärer i
Sverige. Han var ordf. vid den
skandinaviska fackföreningskongressen i
Göteborg 1886 och v. ordf. vid
Socialdemokratiska partiets konstituerande
kongress i Stockholm 1889. Under
agitationsresor landet runt bedrev K.
ateistisk propaganda i Viktor
Lenn-strands stil, och som red. för
partiorganet Folkets röst 1887—89 förde
han, bl. a. under sign. Loke, en energisk
och uppslagsrik kamp för sina
radikala ideal. Av personliga skäl,
måhända mest beroende på en
omsvängning i religiös uppfattning, tog lian
dock snart avstånd från
arbetarrörelsen ocli orienterade sig mot det
konservativa lägret. Efter att 1890—
1908 ha redigerat olika tidn. i
Göteborg, Härnösand och Skara startade
K. i Falköping 1910 tills, med
godsägaren Carl Berglund i Gimmene tidn.
Landsbygden, som drev propaganda
för Bondeförb. Åren 1918—19 var K.
red. för Bondetidn. och Landsbygdens
tidn. i Göteborg. Därefter ägnade han
sig helt åt skönlitterärt
författarskap och skildrade i tidningsnoveller
under sign. Sigvald Götlisson
romantiserade episoder ur sv. historien,
vilka sedan postumt utgåvos bl. a. i
"Samlade historiska berättelser av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
