Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klemming, Gösta - Klercker, af, ätt - 1. Klercker, Carl Nathanael af - 2. Klercker, Carl Edvard af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Klercker
275
af Klercker
säljning av telefonmateriel; han
avgick 1940. Åren 1940—43 var han
verkst, dir. i den s. k. Rikskommittén
för lindrande av nöden i Finland,
Norge och Danmark. Sedan 1942 är
K. sakkunnig medarb. i Statens
industrikommission. Som framstående
industriledare har K. tagits i anspråk
av ett flertal industriföretag ocli
fören. Så har lian varit led. av styr.
för Sieverts kabelverk, ab. Alpha, Sv.
elektromekaniska industri ab., Sv.
radio ab., Sv.-dansk-ryska telefonab.,
olika in- ooh utländska dotterbolag
till L. M. Ericssonkoncernen, Sveriges
mekaniska verkstäders förb.,
Sveriges elektriska industrifören. m. fi.
bolag och branschsammanslutningar.
Han är en av stiftarna av och ordf. i
Sv.-polska handelskammaren sedan
1929. — K. har utgivit ett flertal
uppsatser i tekniska ooh
indlustri-ekonomiska ämnen. Till England.
Tyskland, Frankrike, Schweiz, Polen,
Holland, Belgien, Förenta staterna
och de nordiska länderna, har lian
företagit ett antal studie- och
affärsresor. — Under sin disponenttid vid
Gunnebo bruk och senare i Köping
togs K. flitigt i anspråk inom det
kommunala livet; han var medl. av
Västmanl, läns landsting 1927—30.
Han har också visat stort intresse
för skytterörelsen och det frivilliga
försvarsarbetet. Bl. a. har han varit
ordf. i Kalmar läns n. skytteförb:s
styr. 1918—22 och aktivt deltagit i
landstorms- och hemvärnsrörelserna,
bl. a. som landstorms- och
hemvärns-områdesbefälhavare, som en av
initiativtagarna till Hemvärnsfonden (1942)
och som styr.-led. i denna. Han
instiftade och är sedan 1936 ordf. i Sv.
teknologfören: s avd. för industriell
ekonomi och organisation. Flera gånger
har han varit sakkunnig vid
tillsättandet av professur vid Tekn.
högskolan. — Gift 1906 med Amanda
(Mandis) Ågren. J. E. B.
Klercker, af, ätt av skotskt
ursprung, härstammande från Reinhold
Klerck d. ä. (f. före 1578, † 1628),
som skall ha inflyttat från Skottland
omkr. 1600. En sonson till honom var
Reinhold Klerck d. y. (f. 1633, † 1692),
som från 1674 var arrendator på
Tosterup i Tostarps skn, Kristianst. län,
samt från 1677 handlande och
hospitalsföreståndare i Ystad. En sonsons
son till denne, militären och
kartografen Carl Nathanael Klerck (K. 1),
adlades 1780 under namnet af K.,
uppflyttades 1799 i riddarklassen oeh
blev friherre 1809; hans gren utdog
1868. Senare medl. av ätten
härstamma från en bror till K. 1,
generalmajoren Adolf Klerck (f. 1746, † 1818),
som adlades 1787 med namnet af Iv.
Sonson till honom var arméofficeren
Carl Nathanael af Klercker. Litografi.
Carl Edvard af Iv. (K. 2), far till
docenten i botanik vid Stockholms
högskola Dr. phil. Jolin Ecliard Fredrik
af Iv. (f. 1866, † 1929), som utgav
"Människokroppen. En biologisk
öfverblick" (1902), "Cuba ooh dess
frihetskamp" (1898—99) samt några
skönlitterära arbeten. Kusiner till K. 2
voro konteramiralen Georg Natanael
af K. (f. 1S32, † 1904) och hans bror,
majoren Ernst Fredrik af Iv. (f. 1842,
† 1895). Söner till den sistnämnde
äro envoyén Carl Fredrik af K. (f.
1869, † 1941), sv. sändebud i Bryssel
och Haag 1910—21, läkaren
Kjell-Otto af Iv. (K. 4), arméofficeren Tage
af K. (K. 5) och arméofficeren Ernst
af K. (Iv. 6). Svägerska till K. 4, K. 5
och K. 6 är hovdamen grevinnan
Cecilia af K. (K. 3). Syssling till dem
var sportjournalisten Johan af K.
(K. 7).
1. Klercker, Carl Nathanael
a f, före adlandet Klerck, friherre,
militär, kartograf, f. 1 nov. 1734 i
lvågeröds skn, Malmöh. län, † 18 april
1817 i Stockholm. Föräldrar: prosten
Peter Reinhold Klerck och Anna
Maria Grund. — K. studerade teologi i
Lund från 1748 men övergick 1751
till militäryrket som volontär vid
fortifikationen. Han blev konduktör
1757, löjtnant vid arméns flotta 1761,
major 1775, överstelöjtnant 1777,
överste 1788, generalmajor 1795,
generallöjtnant 1805 ocli general 1809.
— K. deltog i pommerska kriget 1757
—62 och blev 1759 stabsadjutant hos
Augustin Ehrensvärd. Under
1760-talet sysslade han bl. a. med att i
amiralitetets lotskontor avrita kartor
över finska skärgården. Från 1776
tillhörde Iv. finska
rekognosceringsverket, vars energiske chef han var
från 1780, då han adlades, till 1805.
Han utförde därvid ett omfattande
kartläggningsarbete, vars resultat
1805 kunde överlämnas till regering-
en i fullbordat skick. Under kriget
1788—90 följde K. armén med
rekognosceringsbrigaden men
förordnades under senare delen av 1788 till
generalkvartermästare. År 1789
bevistade lian vid konungens sida
nederlaget vid Svensksund och fick
därefter i uppdrag att ombesörja flottans
reparation oeh utbygga
skärgårdsflottan vid Sveaborg. lian utnämndes
1791 till kommendant på Sveaborg, en
befattning, som ban lämnade 1795 för
att helt ägna sig åt
rekognosceringsverket. Han utnämndes 1797 på nytt
till kommendant på Sveaborg men
blev 1803 generalbefälhavare i
Finland och kallades 1804 till led. i en
hemlig beredning, som skulle granska
planerna för Finlands försvar. Vid
krigets utbrott 1808 visade K. stor
handlingskraft och vidtog skyndsamt
försvarsanstalter. Då ryssarna
genombrutit den första försvarslinjen nära
Kymmene älv, sammandrog ban sina
trupper till Tavastehus, där lian
beredde sig att taga upp en avgörande
strid. Inom kort anlände emellertid
fältmarskalken Klingspor, som
övertog överbefälet och började det stora
återtåget. Först sedan Klingspor
återvänt till Sverige, fick K. i sept. 180S
åter överbefälet. Efter nya strider,
varunder armén nödgades draga sig
tillbaka till Uleåborg, avslöt K. 19
nov. konventionen i Olkijoki,
varigenom magasin och förråd räddades och
armén fick andrum. Efter Gustav IV
Adolfs avsättning entledigades K.
från överbefälet. Den 29 juni 1809
upphöjdes ban i friherrligt stånd. Han
var 1810—12 ordf. i Krigshovrätten.
K. blev 1804 hedersled, av Krigsvet,
akad. Hans omfattande brevsamling
förvaras nu i K. bibi. — Gift 1768
med Lovisa Gustava Paqvalin. F. M.
2. Klercker, Carl Edvard af,
arméofficer, f. 6 sept. 1822 i
Kristianstad, † 20 juli 1884 i Stockholm.
Föräldrar: majoren Ecliard af K. ocli
Sophia Bergh. —■ Efter att ha blivit
student i Uppsala 1842 blev Iv.
underlöjtnant vid Svea artillerireg. 1843,
genomgick Högre artilleriläroverket
1844—47 och utnämndes till
artilleristabsofficer 1856. Han var
militärattaché i London och Bryssel 1861—
68, blev major i armén 1867 och
beviljades 1878 avsked från reg. med
tillstånd att som överstelöjtnant kvarstå
i armén. I England hade lian i
uppdrag att skaffa upplysningar om
skjutförsök mot fartygspansar och blev 1869
led. av en kommitté för skjutning
med pansarbrytande kanoner. År 1870
blev han ordf. i en «y„-norsk
artillerikommitté och förordnades 1874 att ha
tillsynen över tillverkningen av krut
inom riket, en befattning som han:
innehade till sin död. År 1875 stude-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
