Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Klingenstierna, Axel - Klingius, Zacharias Laurentii, biskop, se Klingenstierna, s. 281 - Klingner, Gottfrid - Klingspor, ätter - 1. Klingspor, Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klingspor
2S4
Klingspor
för 9. infanteribrigaden och 1928 till
chef för Värmlands reg. År 1935 blev
lian generalmajor i generalitetets
reserv. — K. var 1907—08 lärare
vid Artilleri- och ingenjörhögskolan,
1917—21 avd.-chef vid
Generalstabens organisationsavd., 1920—21 sekr.
vid infanterikommissionen, 1921
stabs-clief hos inspektören för infanteriet
oeh 1928—31 led. av
luftförsvarsutredningen. Åren 1897—99 bedrev ban
studier i Montpellier, Dresden ocli
Moskva och gjorde 1918 en
studieresa till österrikisk-ungerska fronten
i Italien. K. liar nedlagt stort arbete
på att främja frivilliga skytte- och
landstormsrörelserna samt idrotts-,
scout- och Rotaryrörelserna. Han
hat-skrivit ett stort antal uppsatser i
tidn. oeh militära tidskr. Han har
iiven erhållit patent på ett antal
uppfinningar (tekniska förbättringar för
tobakspipor). — K. blev led. av
Krigs-vet, akad. 1921. — Gift 1900 med
Hedvig Cecilia Christina Holm. F. M.
Klingius, Z a c h a r i a s Laurentii,
biskop, se Klingenstierna, s. 2S1.
Klingner, Carl Gottfrid, präst,
f. 6 jan. 1872 på Klockaregården i
Skörstorps skn, Skarab. län, † 12 aug.
1936 i Göteborg. Föräldrar:
småbrukaren Sven August Kling och Klara
Fredrika Andersdotter. — Efter
mogenhetsex. i Skara 1895 studerade K.
teologi i Uppsala, där bl. a. prof.
Waldemar Rudin tog sig an honom,
och avlade teoretisk teologisk ex.
1901 samt prästvigdes s. å. Efter
tjänstgöring inom Skara stift
tillträdde K. 1904 platsen som
diakonpastor vid Församlingshyddan i
Oskar Fredriks förs. i Göteborg. När
denna 1908 delades, valdes K. till
komminister i den nya Masthuggsförs.;
från 1918 till sin död var han
verksam som kyrkoherde därstädes. Åren
1908—25 var han led. av Göteborgs
kyrkofullmäktige. — K. var en
kraftkarl i både fysiskt och andligt
avseende. Han tog oförfärat itu med att
råda bot på missförhållandena i sin
då illa beryktade församling,
bekämpade sedeslöshet och dryckenskap och
vann respekt och tillgivenhet bland
befolkningen. Till stor del tack vare
K. blev Masthugget en förs. med gott
anseende, känd för sitt rika
kyrkliga arbete. År 1909 bildade K.
yng-lingafören. "Vi unga", i vilken vid
sidan om kristen och social verksamhet
gymnastik, idrott och friluftsliv hade
stor plats. Som präst i Göteborgs
förnämsta sjöfolksförsamling var K.
varmt intresserad av arbetet bland
sjömännen, och detta intresse
vidgades snart till utlandssvenskarna
överhuvud. Det blev tradition, att han
varje år reste ut för att predika i sv.
kyrkor utomlands, i Norge, Finland,
Gottfrid Klingner.
Baltikum och Tyskland. År 1925
företog han en resa till svenskbygderna i
Förenta staterna, där han mottogs
med entusiasm och kallades till
amerikansk hedersdr. Han invaldes 1926
som suppleant i överstyr, för
Riks-fören. för svenskhetens bevarande i
utlandet. Ss. ordf. i ett flertal sociala
fören. i Göteborg fick lian under
1920-och 1930-talen ett allt vidare socialt
arbetsfält. — K. var som
själasörjare öppen och lika mot alla,
uppburen inom alla folklager. — Ogift.
— Litt.: "C. G. K. En minnesbok"
(1936). H. Wn.
Klingspor, adliga, friherrliga ocli
grevliga ätter, vilkas äldste med full
säkerhet kände stamfar Stefan
Hermansson von K. levde 1460. Från hans
sonson Stefan von K. till
Klingspors-hof i üxkülls (Yxkulls) skn i Livland,
amtman på Ambotten i Livland 1563,
och dennes son Georg härstammar
den ännu i Preussen kvarlevande
ättegrenen. Ätten inkom 1563 från
Livland till Sverige med Stefan von K:s
son Johan von K., hovjunkare och
slutligen hovmarskalk, far till
kaptenen vid Kronobergs reg. Johan von
K. (f. 1578, † 1636). Bland den
sistnämndes söner, vilka 1633
naturali-serades som sv. adelsmän, märkes
generalmajoren Staffan K. (f. 1611,
† 1676). Från dennes äldste son,
över-bo vjägmästaren Johan Gustaf K. (f.
1642, † 1690), härstammar den adliga
ätten K:s nu levande äldsta gren. En
ättling i sjätte led till denne är f. d.
kaptenen, fruktodlaren David K. (K.
8). K. 8:s fars kusin var majoren,
genealogen och heraldikern Carl
Arvid K. (K. 5). — Yngre söner till
generalmajoren Staffan K. voro översten
för Nylands och Tavastehus läns
ka-vallerireg. Adolf Magnus K. (f. 1647,
† 1701), känd för sina vittra försök
och för sin omfångsrika ännu
bevarade dagbok, och löjtnanten Chris-
tian Ludvig K. (f. 1657, † 1699),
farfar till v. presidenten i Göta
hovrätt Christian Fredrik K. (f. 1711, †
1785), som 1771 blev friherre. Dennes
äldste son, friherre Mauritz K. (K. 1),
fältmarskalk och överståthållare,
upphöjdes 1799 i grevligt stånd med
värdigheten åtföljande äldste sonen, son
efter son. Hans äldste son,
generaladjutanten och hovmarskalken greve
Gustaf K. (f. 1772, † 1840), blev far
till kaptenen och politikern greve
Mauritz Staffan Filip K. (f. 1800, †
1858). Brorsöner till denne voro
godsägaren oeh politikern greve
Philip K. (K. 6) samt godsägaren och
politikern friherre Carl K. (K. 7).
Söner till K. 7 äro hovjägmästaren
ocli godsägaren friherre Wilhelm K.
(K. 9), hovstallmästaren friherre
Gustaf Adolf K. (K. 10) och
kammarherren Dr. phil. friherre Carl
Mauritz Bogislaw K. (f. 1887), som äger
öströö säteri i Halland och bl. a. gjort
flera donationer till Stockholms
högskola. Yngre bröder till K. 1 voro
Anjalamannen, överstelöjtnanten
friherre Otto Reinhold K. (K. 2) samt
överstelöjtnanten och hovmannen
friherre Fredrik Philip K. (K. 4). —
Ovannämnde yngre son till Staffan
K., löjtnanten Christian Ludvig K.,
blev genom sin yngste son,
överstelöjtnanten Staffan K. (f. 1690, †
1766), stamfar för den adliga ättens
första och andra yngre grenar. Till
den första av dessa grenar hörde den
sistnämndes sonson, ryttmästaren och
politikern Gert Adolf K. (K. 3). —
En överste C. Gustafson Klingspor,
som skulle ha levat 1665—1742 ocli
författat det av J. A. Gade utg.
arbetet "Charles the twelfth king of
Sweden" (Boston och New York 1916),
är fritt uppfunnen. Se därom Nord.
tidskr. för bok- och bibi.-väsen 1923.
1. Klingspor, Vilhelm M a u r i t z,
greve, arméofficer, ämbetsman, f. 7
dec. 1744 på Fluxerum, Karlstorps
skn, Jönköp. län, † 15 maj 1814 i
Stockholm. Föräldrar: v. presidenten
i Göta hovrätt friherre Christian
Fredrik K. och Anna Magdalena
Pauli. — Redan som barn fick K.
inträda som volontär vid Jönköpings
reg. samt blev vid ej fullt tolv års
ålder löjtnant vid reg. Royal Pologne
i fransk tjänst. Ss. fransk officer
deltog ban i sjuåriga kriget ocli återkom
1763 till Sverige. Hans militära
befordran gick raskt, ocli år 1779 blev
ban överste och chef för Västerbottens
reg., vilket han 1783 utbytte mot
Dal-reg. Redan tidigt hade han fått tjänst
vid hovet; han blev 1771 kavaljer hos
hertig Fredrik Adolf samt 1785 dennes
förste stallmästare. K. ägde i hög
grad en hovmans egenskaper,
inklusive ett fördelaktigt yttre, och lian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
