Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Klingspor, Gustaf Adolf - Klingstedt, Carl Gustaf - Klingstedt, ätt - Klingstedt, Gustaf Fredrik - Klingwall, Jacob Gustaf - Klint, Frans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klingstedt
2S7
Klint
1935—42 samt led. av
drätselkammaren 1921—34. Sedan 1939 är han
bosatt på sin året förut ärvda egendom
Stora Sundby vid Hjälmaren. — Gift
1911 med Anna-Nora Mannerfelt. F. M.
Klingstedt, Carl Gustaf,
miniatyrmålare, f. 1657 i Riga, † 17 eller
26 febr. 1734 i Paris. — Vid femton
års ålder trädde K. i sv. krigstjänst
oeh övergick 1677 i fransk, varifrån
han tog avsked 1689 för att ägna sig
åt måleriet. Först omkr. 1711 synes
K:s namn, som på franska
förvanskades till Clinchetet, ha varit mera känt,
och på 1720-talet nådde lian sin
största reputation för att sedan glida
tillbaka i obemärkthet och fattigdom.
Hans specialitet var den galanta,
stundom skabrösa scenen i miniatyr,
avsedd som lockprydnad för
snusdosor, som förfärdigades av
guldsmeden Montarsy i Paris. Motiven
hämtades ur den antika mytologin,
Boccaccios noveller eller den samtida
komedin, som t. ex. "Mars ocli Venus
överraskade av Vulkan" och "Diana
och Acteon". K:s konst åtnjöt stor
popularitet även i de högsta kretsar.
Sålunda skall hertigen av Orleans ha
tillhört hans största avnämare. K.
målade i regel på pergament men
senare även på elfenben, ett material,
som lian var bland de första att
använda för detta ändamål. Målningen
var utförd som ett slags grisaille med
de nakna partierna inprickade i rosa
med en fin akvarellpensel. Flera av
hans kompositioner, som delvis
återgå på kända förebilder, t. ex.
"Gala-theas triumf" och "Venus’ födelse",
återgåvos i kopparstick av Picart och
Lallement. K. utförde även vanliga
miniatyrporträtt och lär också ha
målat i olja. — Han är repr. i Hjalmar
Wicanders miniatyrsamling i Nat.
mus., i Wallace Collection i London,
i det bayerska nat.-mus. i Munchen,
i mus. i Aix ocli Rouen samt flera sv.
ocli utländska privatsamlingar. — K.
var gift men hustruns namn är okänt.
— Litt,: O. Levertin, "Niclas
Lafrensen d. y." (1899). Th. N.
Klingstedt, ätt, vars äldste kände
stamfar Nils Jonsson († 1663) 1656
blev v. lagman i Östergötland och
1659 borgmästare i Norrköping. Han
erhöll av Gustav II Adolf och
drottning Kristina i donation åtskilliga
hemman, däribland Klingstad i
Kvil-linge skn, östergötl. län, samt 1657
av Karl X Gustav frälsemannarätt
för sig och sina arvingar. Hans son
Jonas" (f. troligen 1626, † 1691)
antog efter födelsehemmanet
släktnamnet Klingius, senare ändrat tillKling,
och adlades 1660 med namnet K.;
han var i flera år sv. minister vid
ryska hovet samt blev landshövding
i Nylands och Tavastehus län 1685
och i Kronob. län 16S7. En yngre son
till honom, överstelöjtnanten i
holländsk tjänst Gustaf K. (f. 1670, †
1747), blev farfar till
generalintendenten Gustaf Fredrik K. (se nedan).
En bror till denne, kaptenen Carl
Adam K. (f. 1774, † 1849),
immatri-kulerades 181S på Riddarhuset i
Finland; från honom härstamma alla nu
levande medl. av ätten. En sonsons
son till Carl Adam K. är prof. i
organisk kemi vid Åbo akad. fil. dr
Fredrik Voldemar K. (f. 1881).
Klingstedt, Gustaf Fredrik,
civilmilitär, f. 13 april 1771 i
Stockholm, † 5 mars 1851 därstädes.
Föräldrar: kaptenen Adam Fredrik K.
och Fredrika Lovisa Rydingsvärd. —
K. antogs i krigstjänst 1785 och fick
ryttmästares avsked 1794. Han blev
överjägmästare 1800 och följ. år
förvaltare av kronomagasinet i Lovisa,
Finland, vilken post ban innehade vid
krigsutbrottet 1808. Han medföljde
de finska trupperna vid återtåget,
anställdes som adjutant och
general-krigskommissariatets generella
ombud och blev något senare
överadju-tant vid kommissariatet.
Allteftersom armén retirerade norrut,
lyckades K. under stora svårigheter rädda
dess förråd till Uleåborg, och när även
denna plats efter konventionen i
Olki-joki blev osäker vidare norrut. Efter
kapitulationen i Seivis ö. om Kalix
våren 1809 blev han chef för
ekonomin vid den i Umeå förlagda delen av
finska armén samt något senare
generalintendent. Vid krigsutbrottet
1813 blev han åter överadjutant vid
generalkrigskommissariatet för
ar-mjén i Tyskland, blev följ. år chef för
arméns sjukhus, fick överstes namn,
heder ocli värdighet samt
vargeneral-intendent vid l:a armékåren mot
Norge. Efter kriget gick han utan
avlönad tjänst till 1820, då han blev
chef för n. tulldistriktet; han ställdes
på indragningsstat 1828. K. utgav
1832 en liten skrift "Ekonomiska
bidrag vid fälttågen 1808, 1809, 1813
oeh 1814", där han delvis till
självförsvar skildrade sina vedermödor i
rikets tjänst, — Gift 1) 1796 med
Johanna Carolina Sternleuw, ‡ efter
1808; 2) 1811 med Albertina Sofia
Ulrika Riddersvärd. H. Wn.
Klingwall, Jacob Gustaf, präst,
skolman, fornforskare, f. 23 mars 1786
i Närs skn, Gotl. län, † 19 dec. 1866 i
Roma skn, samma län. Föräldrar:
kyrkoherden Gustaf K. och Christina
Lutteman. — K. blev student i
Uppsala hösten 1805 och fil. mag. där
1812. År 1814 blev lian adjunkt vid
Visby skola, var hospitalssyssloman
1816—21 och blev sistn. år lektor i
matematik och fysik vid Visby
gymnasium. Sedan han prästvigts 1826,
Frans Klint.
erhöll lian 1828 Västkinde
prebende-pastorat. Han blev kyrkoherde i
Roma 1842. — K. har gjort sig känd
för sina kulturhistoriska
beskrivningar och teckningar rörande Gotland,
vilka nu dels ingå i de Säveska
manuskriptsamlingarna i Uppsala, dels
förvaras i Visby läroverks bibi. Bland
hans tryckta arbeten märkas
"Fornlemningar i Visbv" (1—2, 1823—24),
"Charta öfver Visby" (1834) och
"Kort sammandrag af Gothlands oeh
Visby stads historia" (1834). För
sina gotländska forskningar
belönades K. med Vitt, akad:s stora
prismedalj 1825 och invaldes några år
senare i Kongl. Nord.
Oldskriftsel-skabet i Köpenhamn. — Gift 1813
med Aura Maria Westling. L. Dt.
Klint, Frans Gustaf,
industriman, affärsman, f. 12 juni 1835 i
Järsnäs skn, Jönköp. län, † 25 nov.
1902 i Stockholm. Föräldrar:
krono-rättaren Henrik Carlsson K. och
Anna Sofia Carlsdotter. — Redan
tidigt började K. ägna sig åt
handelsyrket med anställning i Linköping
1852. Vid tjugu års ålder studerade
han vid Polytechnicum i München
bryggerinäringen, inom vilken han
under några år var verksam dels i
öreibro och dels i Stockholm. Han
övergav emellertid denna bransch
och var från 1863 verkmästare vid
Björklunds tapetfabrik i Stockholm.
År 1873 grundade han tills, med
Oscar Bernhardt färgfabriksfirman
Klint, Bernhardt & co., till vilken han
från 1876 var ensam ägare, K.
tillhörde pionjärerna i landet för
fabrikation ocli handel i färger, fernissor
och kemikalier, och företaget är
fortfarande ett av de ledande inom
branschen. K., som var en högt betrodd
man i Stockholm, var bl. a. led. av
stadsfullmäktige 1888—1902, av
drätselnämndens andra avd. 1891—1902
och innehade från början av 1880-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
