Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klint, Erik af - 7. Klint, Gustaf af - Klintberg, Gunnar - Klintberg, Mathias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Klint
290
Klintberg
Gustaf af Klint.
fordrades lian raskt. Fregattkapten
1858 förde lian under kriget mot
Sardinien och Frankrike befälet på
ång-fregattetn Donau. Efter att en tid
ha varit sitationsbefälhavare i Triest
stupade han som chef på
ångfregat-ten Novara i det ryktbara slaget
vid Lissa, där den österrikiska flottan
vann en lysande seger över den
italienska. — Gift 1857 med Mary
Stewart of Advorlich från Skottland.
A. G.
7. Klint, Gustaf af, sjöofficer,
f. 6 nov. 1858 i Stockholm, † 22 maj
1927 på Hammora, Adelsö,
Stockholms län. Föräldrar: kommendören
Fredrik Victor af K. och Andréetta
Mathilda (Thilda) Sontag. Sonson till
K. 2. — K. blev underlöjtnant vid
flottan 1879, kommendörkapten av
andra graden 1900 och av första
graden 1904, kommendör 1909 och
konteramiral i marinen 1918 samt övergick
till reserven 1921. —- K. genomgick
Gymnastiska centralinst. 1882—83
och tjänstgjorde 1SS7—90 i franska
flottan. Efter hemkomsten till
Sverige var han bl. a. 1890—93 kadett-
officer vid Sjökrigsskolan och 1903—
07 samt 1909—11 chef för
Marinstabens kommunikationsavd. Därvid
samarbetade han vid upprepade
tillfällen med norska marinens
generalstab samt nedlade stort arbete på
utvecklingen av flottans militärleder i
skärgårdarna. År 1907 deltog K. som
teknisk delegerad vid andra
fredskonferensen i Haag, 1907—09 var
han stabschef hos inspektören vid
flottans övningar till sjöss, samtidigt
flaggkapten på kustflottan
(kusteskadern), 1908 sakkunnig rörande
omorganisation av flottans
sjömanskår och 1909 led. av kommittén
rörande förbättring av vattenvägarna
emellan Vänern och Kattegatt, År
1911 var K. eskaderchef för
kustflottan och 1913—IS chef för
Sjöför-svarsdep:s kommandoexpedition, en
ansvarsfylld befattning som
sjöministerns närmaste sjömilitäre rådgivare
under en för sv. flottan synnerligen
påfrestande period. Han var 191S—
21 ordf. för sakkunniga rörande
rekrytering och utbildning av flottans
officerskår. — Liksom sin farfar (K.
2) mycket intresserad av signal
väsendet utgav K. 1902 tills, med H. von
Krusenstierna (s. 362) en sv. uppl. av
den internat, signalboken, och 1905
—06 deltog han i utarbetandet av ny
taktik och signalbok för sv.
örlogsflottan. Han utgav även en ny uppl.
av sin farbrors (K. 4) nautiska
tabeller. — År 1919 var K. tf. led. av
Högsta domstolen. Till led. av
Örlogsmannasällskapet kallades K. 1903
och till led. av Krigsvet. akad. 1904.
— Gift 1900 med Bilda Elisabet
Selling. A. G.
Klintberg, Gunnar Fredrik
Teodor, regissör, skådespelare, f. 24 maj
1870 i Stockholm, † 2 april 1936
därstädes. Föräldrar: sjökaptenen Oscar
Fredrik K. och Josefina Jacobi. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1890
studerade K. humaniora i Uppsala
1890—93 och genomgick Dramatiska
teaterns elevskola 1893—95. Han var
därefter engagerad vid
Ranft-Hjert-stedts turné 1895—96, vid
Vasa-teatern 1896—97, vid Ranfts dramatiska
sällskap 1897—98, vid Sv. teatern i
Helsingfors 1898—1900 och vid
Södra teatern i Stockholm 1900—01.
Åren 1901—25 tillhörde lian Sv.
teatern i Stockholm. K. var till en
början uteslutande verksam som
skådespelare och övergav aldrig helt
scenen. Som skådespelare var han
kunnig och ambitiös men kom inte
att erövra en plats i första ledet; han
inriktade sig snart på att bli regissör.
Redan 1906—07 framträdde han som
förste regissör vid Djurgårds- och
Vasa-teatrarna, och 1911—25
innehade han samma post vid Sv. teatern.
K. har förtjänsten av de stora
klassikerföreställningarna på Sv. teatern
under Ranfts ledning, t. ex.
Schiller-program som "Orléanska jungfrun"
och "Wallenstein",
Shakespearepro-gram som "Julius Caesar", "Mycket
väsen för ingenting" ocli "Så tuktas
en argbigga" samt
Strindbergsprogram som "Näktergalen i
Wittenberg", "Dödsdansen "och "Herr Bengts
hustru", där han tack vare
omfattande historiska och litterära kunskaper
rörde sig med stor stilsäkerhet.
Utgående från Meiningarna vakade lian
över föreställningarnas historiska
riktighet; genom scenisk disciplin sökte
han bevara gestaltningens enhetlighet
och speciella ton. Hans regi led
emellertid av en viss torka och saknade
fantasiflykt. K. satte också
framgångsrikt upp moderna skådespel, t.
ex. Raynals bekanta "Graven under
triumfbågen". — Efter Sv. teaterns
brand 1925 var K. regissör vid
Vasateatern 1925—26 och vid K. teatern
1929—32. Under senare år satte han
också upp pjäser för radioteatern. Ett
betydande arbete utförde K. ss.
pjäsöversättare framför allt av tyska och
franska klassiker. Han skrev
huvudparten av teaterartiklarna i Nord.
familjeboks 3:e uppl. och i Sv.
uppslagsbok. — K. innehade ett flertal
förtroendeposter; han var sålunda
sekr. i Sv. teaterförb. 1904—07 samt
ordf. där 1907—12, led. av två
teaterutredningar samt styr.-led. ocli
hedersled, i flera
teatersammanslutningar. År 1919 erhöll han Litteris et
artibus. —- Gift 1899 med
skådespelerskan Edith Götha Margaretha
Söderström. S. T.
Klintberg, Mathias Viktor,
skolman, folklivs- och folkmålsforskare.
f. 9 okt. 1847 i Närs skn, Gotl. län,
† 18 juni 1932 i Visby. Föräldrar:
prosten Matthias K. och Antoinette
Virginia Agrell. — K. avlade
mogenhetsex. i Visby 1866 ocli blev fil. kand.
1872 och fil. dr 1886 vid Uppsala
univ. Han var extralärare vid Maria
lägre elementarläroverk i Stockholm
1S72—76 och därefter till sin
pensionering verksam vid Visby läroverk
1876—1912; 1888 blev han lektor i
franska och engelska. Åren 18S8—1907
var han intendent vid Gotlands
forn-sal i Visby. — K. var en framstående
folklivs- och folkmålsforskare.
Tidigare än de flesta insåg lian
sambandet mellan ord- och sakforskning ocli
eftersträvade vid sina uppteckningar
att placera orden i deras naturliga
sammanhang. Sin vetenskapliga
gärning, inledd med drsavh. "Laumålets
kvantitet ocli aksent" (1885) ägnade
K. åt sin fädernebygd Gotland. I ett
senare verk, "Spridda drag ur den
gotländska allmogens lif" (1914), skild-
Gunnar Klintberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
