Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Klinteberg, Fredrik af - Klintin, Edwin - Klockhoff, släkt - 1. Klockhoff, Daniel - 2. Klockhoff, Oskar - Kloo, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klintin
293
Kloo
överstelöjtnant och chef för
konstruk-tionsdep. vid örlogsflottan. Han
adlades 1807. — Är 1789 tilldelades K.
Patriotiska sällskapets stora pris (30
dukater) för ett svar på dess fråga
"Hvilket är det lämpligaste och minst
kostsamma sätt till de Svenske, nu
bruklige Ost-Indiefarares inredande
till krigsbruk?" (tryckt i samma
sällskaps Nya Journal för Hushållningen
1790). — K. blev 1804 led. av
Krigs-vet. akad. — Gift 1807 med Ulrika
Horn af Rantzien. N. Lll.
Klintin, Anders Edwin,
industriman, f. 15 febr. 1870 i Nässjö, † 1
juni 1942 i Stockholm. Föräldrar:
trävaruhandlaren Martin Edward K.
och Brita Augusta Friberg. — Efter
mogenhetsex. i Jönköping 1889
genomgick K. Göteborgs handelsinst.
År 1890 anställdes han vid Stora
Kopparbergs bergslags ab. och utsågs
1900 till chef för dess kontor i
London. Åren 1908—12 var K. intendent
och chef för Bergslagets utländska
järn- och stålförsäljningsavd. i Falun.
År 1912 utsågs han till v. disponent,
och 1913—16 beklädde lian verkst.
dir.-posten vid bolaget, i vars styr.
han även invaldes. Därefter levde han
som privatman i Stockholm. — Som
framstående industriman togs K. i
anspråk på olika håll inom näringslivet.
Sålunda var han styr.-led. förutom i
Bergslaget även i Söderfors bruks ab.,
Västerdalälvens kraft ab. m. fi. bolag
samt i sv. handelskammaren i London
från dess bildande (1906) till 1907.
Från 1931 till sin död var lian verkst.
dir. för det sv. bolaget Bashuff, som
ägde aktierna i det turkiska bolaget
Basta, vilket i sin tur för Sandvikens
järnverks ab:s och Avesta jernverks
ab:s räkning förvaltade
kromgruvföretag i Turkiet. På grund av sin
kännedom om skogsindustriella
frågor utsågs K. 1919 till sakkunnig
för en utredning rörande statlig
träförädling och 1920 för en utredning
Edwin Klintin.
beträffande Domänverkets
omorganisation. — Ogift. J. E. B.
KI ock hoff, släkt, härstammande
från Tyskland, varifrån äldste kände
stamfadern, Hampus Claudius
Klock-howius eller, som han stundom skrev,
Johannes Klockhoff (f. 1590 i
Mecklenburg, † 1684), flyttade till
Danmark; han var sedan präst i Norge och
slutligen kyrkoherde i Lit i Jämtland.
En yngre son till honom,
komministern i Lit Pehr K. (f. 1642, † 1715),
blev farfars farfar till kyrkoherden i
Mo i Ångermanland Jonas K. (f. 1787,
† 1851), från vilken alla nu i Sverige
levande medl. av släkten härstamma.
En äldre son till honom,
brukspredikanten Olof Daniel K. (f. 1812, †
1899), blev far till skalden, filosofen
och estetikern Daniel K. (K. 1). En
annan son till kyrkoherden Jonas K.,
kvrkoherden i Mo, kontraktsprosten
Pehr Magnus K. (f. 1815, † 1874),
blev far till språkmannen och
skolmannen Oskar K. (K. 2). En tredje
son till Jonas K. var förste
lantmätaren i Västerb. län Jonas K. (f. 1819,
† 1886).
1. Klockhoff, Daniel, skald,
filosof, estetiker, f. 14 sept. 1840 på
Ytterstfors bruk, Byske skn,
Västerb. län, † 29 juli 1867 i Uppsala.
Föräldrar: brukspredikanten Olof
Daniel K. och Maria Carolina
Lindemark. — K. blev student i Uppsala
1859, fil. kand. 1863, fil. dr 1866 och
docent i estetik s. å. Han var som
skald men framför allt som estetiker
en av förgrundsgestalterna inom
Namnlösa sällskapet
("signaturerna") i Uppsala. I sin avh. "Om den
pantheistiska esthetiken" (1864) och
i drsavh. "Om det tragiska" (1865)
sökte han med utgångspunkt i den
boströmska personlighetsfilosofin
utveckla en estetik, där
motsättningarna till den Hegel-Vischerska
skönhetsläran kunde överbryggas. — I
signaturernas organ, Sv.
Literatur-Tidskr., var K. en flitig medarb., bl.
a. med en uppmärksammad artikel
"Om dödsstraffet", som han från sin
filosofiska ståndpunkt tog avstånd
från. Han medverkade även under
signaturen K. i Namnlösa sällskapets
litterära kalendrar (Isblomman 1861,
Sånger och berättelser af nio
signaturer 1863 samt Sånger och
berättelser af sju signaturer 1865). Blid idyll
och innerlig, flärdfri viston prägla
hans dikter, som varmt uppskattades
av hans samtida; beroendet av
Runeberg och Topelius är starkt
framträdande. — Gift 1864 med Gustafva
Aurora Sandström. — Litt.: företal
av C. D. af Wirsén till K:s
"Efterlemnade skrifter" (1871). S. A.
2. Klockhoff, Oskar, språkman,
skolman, f. 6 febr. 1850 i Mo skn,
Daniel Klockhoff. Litografi.
Ångermanland, † 16 juli 1929 i
Linköping. Föräldrar: kontraktsprosten
Pehr Magnus K. och Katarina Sofia
Almqvist. Kusin till K. 1. — Efter
mogenhetsex. i Härnösand 1870 blev
K. vid Uppsala univ. fil. kand. 1873
samt fil. lic. och fil. dr 1877. S. å.
förordnades han till docent i nordiska
språk i Uppsala. Han tjänstgjorde
som vik. lektor vid Högre allm.
läroverket i Linköping 1878 och 1881—83
samt i Karlstad 1883—85. År 1884
utnämndes K. till lektor i historia och
modersmålet vid Högre allm.
läroverket i Sundsvall, och 1891 fick han
transport därifrån till Linköping,
där han till uppnådd pensionsålder
1916 var lektor i modersmålet och
filosofi. -— K:s vetenskapliga arbeten
falla på ett gränsområde mellan
historien och den nordiska filologin, den
nordiska sågo- ocli
folkviseforskningens fält. Hans drsavh. "Partalopa
saga" är ett lärt och skarpsinnigt
verk, liksom hans "Studier öfver
Jid-reks saga af Bern" (Uppsala univ:s
årsskr. 1880) och hans "Studier öfver
Eufemiavisorna" (samma skr. 1881).
En följd av år var K. sekr. i
öster-götlands fornminnesfören. och
utgivare av dess "Meddelanden". — Gift
1) 1884 med Maria Jacobsson, † 1885;
2) 1890 med Ellida Maria
Felirn-ström. A. L—t.
Kloo, Adolf Henrik, präst, f. 10
febr. 1878 i Ryda skn, Skarab. län.
Föräldrar: hemmansägaren och
kyrkvärden Sven Andersson och Johanna
Johansdotter. — Efter mogenhetsex.
i Skara 1902 blev K. fil. kand. i
Uppsala 1905 och teol. kand. 1908. S. å.
avlade han praktisk-teologiska prov
och prästvigdes. Han blev
komminister i Södra Ving 1912 och är
kyrkoherde i Västra Tunhem sedan 1921
samt kontraktsprost sedan 1946. Sv.
kyrkans diakonistyr. har under olika
perioder anlitat honom som resetalare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
