Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kolthoff, Gustaf - 2. Kolthoff, Kjell - 3. Kolthoff, Signe - Konow, von, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolthoff
322
von Konow
dessa samlingar sökte K. arrangera
en bild av djuren i deras naturliga
miljö, en för sin tid ny metod inom
museitekniken. •— Förutom som
konservator blev K. i vida kretsar känd
som naturvetenskapsman, jägare,
forskningsresande och
populärvetenskaplig förf. Hans vetenskapliga
huvudarbete är det på mångåriga
iakttagelser över det öländska
flyttfågelsträcket byggda "Zur
ITerbst-wanderung der nordischen
Sumpf-vögel" (i "Zoologiska studier",
festskrift för W. Lilljeborg, 1896), vilket
är ett pionjärarbete inom vår
ornitologiska forskning och har givit
impulser till flera senare skrifter av
andra forskare. Bland hans många
populärt skrivna böcker märkes
särskilt det stora praktverket "Nordens
fåglar" (tills, med L. Jägerskiöld). I
den första uppl. (1895—99) är K.
huvudförf., medan den andra till
större delen skrivits av Jägerskiöld
och fullbordats av denne långt efter
K:s död. K. liar även redigerat ocli
skrivit de flesta artiklarna i
samlingsverket "Vårt villebråd" (1895—96).
Vetenskapliga arbeten äro "Bidrag
till kännedomen om norra
polartrakternas däggdjur och fåglar" (1903)
och "Om förändringar i den svenska
fågelfaunan under det sist förflutna
halfseklet" (1907), rent populära
däremot "Minnen från mina vandringar
i naturen" (1897; 2:a uppl. 1913),
"Ur djurens lif" (1—2, 1899—1901)
samt "Djur och blommor" (1912). —■
Redan vid unga år bör jade K. resa i de
arktiska länderna. Sin första färd
företog han 1872 till Island och
Färöarna. Han deltog senare som zoolog,
främst ornitolog och entomolog, i flera
expeditioner och gjorde därunder
betydande insamlingar och många
värdefulla rön. Sålunda deltog han i A.
E. Nordenskiölds Grönlandsexpedition
1883 och A. G. Naihorsts färd till
Spetsbergen 1S98. Ensam for han bl. a.
till norska Ishavskusten 1887 och ledde
en expedition till Spetsbergen och
Nordostgrönland 1900. Han utgav
flera reseskildringar. Även som jägare
tillhörde K. de ledande inom landet,
och 1904 erhöll lian Sv. jägareförb:s
belöningsmedalj. — Gift 1S70 med
Beata Charlotte Lovisa Lind af
Ilage-by. T. F.
2. Kolthoff, Kjell Gustaf Adolf
Henrik, konservator, naturvän, f. 29
aug. 1871 i Uddevalla, † 28 febr. 1947
på Älvgärde i Rasbo skn, Uppsala län.
Son till K. 1. — K. kom 1879 med
föräldrarna till Uppsala, där han efter
läroverksstudier blev medhjälpare åt
sin fader och utbildade sig till
konservator. Han deltog i upprättandet av
flera museer i Sverige, ss. Biologiska
mus. i Stockholm, samt i Finland. För
Signe Kolthoff.
Biologiska mus. i Uppsala och Malmö
stadsmus. utförde han naturtrogna
fondmålningar till djurgrupperna.
Som ornitolog medföljde han 1900 på
faderns forskningsresa till Spetsbergen
och Nordostgrönland. År 1905 blev lian
chef för Kolthoffs naturaliemagasin i
Uppsala, och sedan företaget 1910
om-bildats till ab., var lian dess verkst.
dir. till 1932. — K. var en skicklig
iakttagare och en utmärkt kännare av
de högre djuren och deras liv; han
intresserade sig särskilt för
flyttfåglarna och fortsatte sin faders iakttagelser
över dem. Efter en zoologisk resa till
Kina utgav han ett större
vetenskapligt arbete, "Studies ön Birds in the
Chinese ProvinceS of Kiangsu and
Anhwei 1921—1922" (1932) och erhöll
därför Vet. akad:s Linnémedalj i
silver. Hans varma naturkänsla röjes i
lians böcker "Expeditionsminnen"
(1917), ölandsskildringen "Från
väderkvarnarnas ö" (Vet. o. vitt. samh:s
handlingar, ny följd, 1921) och "Mitt
liv i naturen. Minnen från hembygden,
Arctis och Fjärran östern" (1939).
För hembygdsfören. i Mellösa i
Södermanland och Lövånger i Västerbotten
inventerade K. växt- och djurvärlden
i resp. socknar; hans uppteckningar
lia legat till grund för lektor Otto
Holms framställning "Lövångers högre
djurvärld" (i årsboken Västerbotten,
193S—40). K. var känd som mycket
framstående skytt. — Gift 1905 med
Elna Morell. S. L.
3. Kolthoff, Gertrud Signe
Elisabeth, skådespelerska, f. 17 mars 1881 i
Uppsala. Föräldrar:
dekorationsmålaren Oscar Alfred Bernhard K. och
Mathilda Christina Johansson. Syssling
till K. 1. — K. studerade 1897—1900
vid Musikkonservatoriet i Stockholm,
där hon sistn. år avlade musiklärarex.
Efter sångstudier för Jeannette
Jacobs-son debuterade hon som
operettsångerska i "Primadonnan" på Olympiatea-
tern 1902. Säsongen 1903—04 var hon
anställd hos A. Ranft på Vasateatern
men övergick efter att någon tid ha
uppträtt i Finland till talscenen;
1905-—15 tillhörde hon Sv. teatern i
Helsingfors, där hon uppträdde bl. a. som.
Madame Sans-Gëne, Portia i
"Köpmannen i Venedig" och Eliza i Shaws
"Pygmalion". — Åren 1915—33 var
K. engagerad vid Dramatiska teatern,
där hon snabbt blev en bärande kraft.
I "Det gamla spelet om Envar"
framställde hon 1915 med stor framgång
Envars frilla. Med stor lycka tolkade
hon också flera av Moliéres
karakteristiska subrettroller, t, ex.
Dorine-i "Tartuffe" ocli Toinette i "Den
inbillade sjuke". Andra komediroller
voro Sophie i "Den stora scenen" och
Grevinnan i "Komedianten", båda av
Stefan Zweig. Med sitt glittrande
humör och sitt friska, varma
temperament var det i främsta rummet som
comédienne K. gjorde sig gällande,
men hon kunde också ge prov på stark
lidelse och stor kraft inom det
allvarliga skådespelet, varvid hon hade stor
hjälp av sitt expansiva temperament
och sin vackra, mörka altröst.
Särskilt böra nämnas Raimunda i
Benaventes "Mors rival", titelrollen i
Heb-bels "Judith" och Hermione i
Sliake-speares "En vintersaga". — Sedan K.
lämnat Dramatiska teatern, har
hon-uppträtt mera sporadiskt vid skilda
företag, t. ex. Vasateatern samt
Riksteatern, varjämte hon gästspelat i
Oslo och Köpenhamn. Från dessa
senare år minns man framför allt
Milli-cent Jordan i Kaufman och
Ferbers-"Middag klockan 8" samt
Drottningen i "Hamlet". Hon erhöll Litteris et.
artibus 1926. — Gift 1919 med
direktören Herman Hultgren. S. T.
Konow, von, gammal adlig ätt i
furstestiftet Havelberg i nuv.
Brandenburg, vilken under medeltiden
räknade flera ansedda medl. Äldste
kände bärare av namnet är riddaren
Gerhard von K. (Gercke de Konowe,
känd 1295). Sannolikt hörde även
konung Albrekts av Mecklenburg
mångårige kansler, prosten Albrecht von
K. (Albertus de Konow, känd 1369—
80), till släkten. Äldste säkre medl. är
staden Lybecks hövitsman Abel von K.
(Ebel Konouwe, känd 1391—1404). I
Tyskland utdog ätten 1778. —
Väpnaren Philip von K:s († före 1556)
sonson Albrecht, somi 1601—03 varit
page hos Karl IX, flyttade 1631 till
Sverige och blev ståthållare över de
Gyllenhielmska domänerna i
Ingermanland. Hans sonsons sonsöner
na-turaliserades 1772. Av dem blev
överstelöjtnanten Johan Gustaf von K.
(f. 1724, † 1797) stamfar för den
äldre, nu i Sverige levande grenen
samt farfarsfar till sjöofficeren Seth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
