Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Kreuger, Torsten - Krey-Lange, Elisabeth - Kristenson, Kristensson, se även Christenson - Kristenson, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krey-Lange
341
Kristenson
holm, färdigt 1933. -— K:s
verksamhet i Ivar K:s koncern var föga
iögonenfallande. Bortsett från
befattningen som styr.-led. 1928—30 i Swedish
American Investment Corporation
framträdde han inom denna koncern,
samtidigt som han mestadels vistades
utomlands, endast som verkst. dir.
1921—30 i trämasseföretaget Högbro.
forsens industriab. Genom ett
obligationslån på 4 mill. kr., upptaget 1922,
erhöll Ivar K. den allmänna
kapitalmarknadens medverkan till företagets
finansiering. Bolaget erhöll från 1922
från Ivar K. resp. Kreugerkoncernen
årliga subventioner, vilka icke
specificerades ss. sådana i bolagets vinst- och
förlusträkning utan i stället upptogos
under rubriken vinst på rörelsen eller
dyl. Sedan Högbroforsens
industriab. 1932 försatts i konkurs, häktades
K. som den för detsamma ansvarige.
Målet avgjordes i dec. 1933 av Högsta
domstolen. I utslaget frikändes Iv.
från ansvar för konkursförbrytelse,
men Högsta domstolen fann utrett, att
genom oriktig bokföring (spec.
subventionernas bristande redovisning)
Högbroforsens ekonomiska ställning i
balansräkningarna 1922—29 angivits
ss. bättre än den i själva verket var,
och att vinst- och förlusträkningarna
utvisade vinst på bolagets rörelse,
ehuru denna i verkligheten gått med
förlust. Obligationsköparna erhöllo
således obligationer, vilka innefattade
mindre säkerhet än köparna på grund
av de lämnade uppgifterna om
bolagets vinstgivande rörelse haft
anledning förutsätta. Ss. den für bolaget då
ansvarige dümdes K. für bedrägeri
mot obligationsköparna till ett års
straffarbete samt i en rad
füljdproees-ser till en omfattande skyldighet att
ersätta förluster, gjorda av ägare av
Högbroforsobligationer. Även i
processer, anhängiggjorda av förvaltarna av
Ivar K:s urarva konkursbo och
Kreuger & Tolls konkursbo, förpliktades
han att utgiva skadestånd, ehuru flera
av processerna avgjordes till hans
förmån. En stor del avK:s bolag, bl. a.
Industriab. Standard, Sulitelma ab.
och Sydsv. banken, avvecklades eller
såldes därunder. I en sensationell
process 1935—37 sökte K. hävda sin
äganderätt till det bolag, som ägde
aktiemajoriteten i Sv. Dagbladet, men
hade icke framgång. — Trots allt detta
kunde K. vid 1930-talets mitt
återuppta sin affärsverksamhet. Han
framträdde bl. a. som ägare 1939—43
av det stora Råsunda Förstadsab.,
vars aktiemajoritet numera ägs av
Solna stad, och är sedan 1937
styr.-led. i Stockholms-Tidn:s ab. samt
ägare av så gott som alla dess aktier
och därigenom även av Aftonbladets
ab. Sedan 1943 äger han även
Västernorrlands Allehanda. K:s övriga
verksamhet är ej närmare känd. För
allmänheten har lian, främst genom hans
tidningars propaganda, efter
Högbro-forsdomen i första hand blivit bekant
som en målmedveten kämpe för
upphävandet av denna dom. Därvid har
han bl. a. hävdat, att köparna av
Högbroforsobligationer vid köpet icke
kunna ha påverkats av bolagets
publicerade vinst- och förlusträkning utan
att köpmotivet var det allmänna
förtroendet för Kreugerkoncernen. Iv. har
även till stöd för sin talan åberopat,
att ett av åklagarens huvudvittnen i
frågan rörande köpmotiven sedermera
konstaterats hava begått mened i sitt
vittnesmål. Likaså har K. hävdat, att
bolagets nya ägare hade kunnat
fortsätta driften vid Högbroforsen och att
därfür någon fürlust för
obligationsköparna aldrig behövt uppstå. K:s
strävanden, stödda av bl. a.
riksdagsmannen prof. V. Lundstedt i Uppsala,
ha hittills icke lett till önskat
resultat; de lia givit anledning till en
omfångsrik litteratur, delvis redovisad i
"Justitiekanslersämbetets utlåtande
rörande Högbroforssaken" (1940),
vars objektivitet K. själv dock
underkänner. — Gift 1) 1913—34 med
friherrinnan Elsa Änne Cecilia Tamm;
2) 1935 med Mary Wilhelmina
{Mimmi) Nobel, † 193S; 3) 1942 med Diana
Blanchefleur Hedberg. T. D.
Krey-Lange, Elisabeth
Johanna Lovisa, journalist, f. 16 nov. 1878
i Norrköping. Föräldrar:
civilingenjören Erik Gustaf Krey och Sofia
Wilhelmina (Minna,) Landström. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1900
studerade K. vid Sorbonne och i Oxford
1901—02, blev fil. kand. i Uppsala
1904, var läroverkslärare 1905—08 och
övergick därefter till journalistiken.
Hon var anställd i Stockholms
Dagblad 1909—11 och Sv. Dagbladet 1911
—16 samt var red.-sekr. i Idun 1916—
19. Hon var därefter verksam ss. free-
Anders Kristenson.
lancer. Sedan 1934 är hon red. ocli
ansvarig utgivare av Tidskr. för
Sveriges sjuksköterskor. K., som var en av
de första kvinnorna i sv. journalistik,
har även varit livligt verksam inom
kvinnornas rösträttsrörelse, bl. a.
som medarb. i den 1912 startade
tidskr. Rösträtt för kvinnor, för vilken
hon även en tid var red. K. har gjort
ett flertal övers, samt skrivit
romanen "Kolumbus återkomst" (1933).
— Gift 1) 1917 med med. lic. Einar
Lange, † 1918; 2) 1935 med
civilingenjören Carl Hjalmar Halldin. G. Ptg.
Kristenson, Kristensson, se även
Christenson.
Kristenson, Anders Vilhelm,
läkare, f. 17 nov. 1888 i Rönnängs skn,
Göteb. län. Föräldrar: folkskolläraren
Anders Johan K. och Hilda Sabina
(Beria) Lundgren. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1907 blev K. 1912
med. kand. i Uppsala, 1917 med. lic. i
Stockholm samt 1924 med. dr och
docent i praktisk medicin i Uppsala.
Efter div. förordnanden, bl. a. i
kirurgi i Örebro 1917—19 samt i medicin
och pediatrik i Uppsala 1919—26,
blev lian överläkare vid Akademiska
sjukhusets avd. för bröstsjuka 1927
och läkare vid länets
tuberkulossjukstuga 1928 samt vid centralsanatoriet
1937, allt i Uppsala. Han var
därjämte bitr. lärare i fysikalisk
diagnostik 1920—22, 1927—35 och 1937
—40 (under sistn. period samtidigt
laborator) samt i medicin 1925—27.
Militärläkare sedan 1914 var han
regementsläkare vid Upplands
infan-terireg. 1928—37. År 1940 blev han
prof. i medicin vid Karol. inst. och
överläkare vid Serafimerlasarettets
medicinska klinik II. Sedan sistn. år
är han led. av styr. för Statens inst.
för folkhälsan och sedan 1945 medl.
av Medicinalstyr:s vetenskapliga råd.
—- K. har företagit flera
studieresor i utlandet och utgett arbeten
Torsten Kreuger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
