Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krokström, Torsten - Kromnow, Axel - Kronberg, se även Cronberg - Kronberg, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kromnow
353
Kronberg
Axel Kromnow.
över värt lands största diabasgång
vid Hällefors i Södermanland ("The
Hällefors dolerite dike and some
problems of basaltic rocks", 1936,
drs-avh.). Därjämte liar ban publicerat
de populärvetenskapliga skrifterna
"Jordens ålder" (1944) och "Jorden
och dess utveckling" (1945). -— K. var
ordf. i Docentfören. i Uppsala 1944
—46 och i Sveriges docentförb. 1945
—46. — Gift 1929 med Magnhild
Knutson. S. L.
Kromnow, Axel Johan,
sjöfartstekniker, industriman, f. 14 okt. 1872
i Falsterbo. Föräldrar: sjökaptenen
och mästerlotsen Anders Jolian K.
och Anna Elisabeth Jönsson. —- K.
började 1888 praktisera på
verkstäder i Malmö och studerade därefter
vid Tekn. läroverket där. Efter
ytterligare praktik vid Kockums
mekaniska verkstads ab. i Malmö och till
sjöss avlade han 1898
övermaskinist-ex. vid Navigationsskolan i samma
stad. Redan 1896 trädde K. i
Rederi-ab. Nordstjernans tjänst. När detta
bolag 1905 i Köpenhamn lät bygga de
två första sv. långlinjefartygen,
Kronprinsessan Victoria och
Prinsessan Ingeborg, fick K. i uppdrag
att som rederiets repr. övervaka
arbetena. Tre år senare utnämndes han
till inspektör i ab. Nordstjernan; lian
blev bolagets överinspektör 1918 och
var dess tekn. dir. 1920—43. Sin
mest betydelsefulla insats gjorde K.
vid Nordstjernans övergång från
ångfartyg till motordrivna oceanfartyg.
Åt K. uppdrogs då att träda i
förbindelse med det stora danska
skeppsvarvet Burmeister & Wain ss.
tillverkare av dieselmotorer för att
undersöka deras lämplighet för
Nordstjernans syften. I samverkan med
varvet uppgjorde K. 1911
anvisningarna till de nya fartygens
konstruktion, och från den tiden byggdes
under trettio års tid Johnsonlinjens
23 Svenska män och kvinnor IV
samtliga oceanmotorfartyg, ett
fyrtiotal fartyg på sammanlagt c: a
290 000 ton, efter K:s anvisningar och
specifikationer. K:s praktiska
duglighet och sakkunskap nyttjades även
i flera andra företag inom
Johnsonlinjens koncern, främst Avesta
jernverks ab., Stockholm, vars verkst.
dir. K. var 1921—44. Under den svåra
ekonomiska världskrisen i början av
1920-talet utförde han ett
fruktbringande arbete på detta bolags
konsolidering och sedermera på dess
utveckling till ett storföretag, som blivit
världsbekant bl. a. som leverantör av
rostfritt och värmebeständigt stål. K.
liar varit styr.-led. i ab. Strå
kalkbruk, Strå kalkbruks fastighets ab.,
Nya murbruksfabrikens i Stockholm
ab. m. fi. företag. — Gift 1902 med
Emma Norman. G. M—e.
Kronberg, se även Cronberg.
Kronberg, Johan Julius
Ferdinand, målare, f. 11 dec. 1850 i
Karlskrona, † 17 okt. 1921 i Stockholm.
Föräldrar: instrumentmakaren
Gustav Oskar Ferdinand K. och Augusta
Fredrika Grönberg. — Sin första
undervisning i teckning fick K. av
G. A. Indebetou i hemstaden. K. kom
1863 till Stockholm i avsikt att söka
arbete vid någon fabrik men blev 1864
elev vid Konstakad. Han erhöll 1870
k. medaljen för "Gustav Vasa
mottager bibelöversättningen", som
inköptes av Karl XV. År 1873 for K.
över Köpenhamn och Düsseldorf till
Paris. Följ. år fortsatte ban till
Kassel och München, där lian blev bosatt
till 1877, frånsett en resa till Venedig
1875. Ären 1877—89 bodde han i Rom
och företog därifrån resor till
München 1878, till Egypten och Tunis
187S—79, till Engadin 1883, varjämte
lian besökte hemlandet under längre
eller kortare tider varje år fr. o. m.
1882. Han bosatte sig i Stockholm
1889. År 1894 företog han en längre
studieresa till Berlin, Würzburg,
Venedig och Madrid. Han blev led. av
Konstakad. 1881, v. prof. där 1885
oöh prof. 1895 samt tog avsked 189S.
— K. började sin bana som en
tämligen tam efterföljare till den rådande
konstuppfattningen. Kontakten med
mästare som Rembrandt och framför
allt Rubens, som han flitigt kopierade
under perioden 1874—80, medförde
en frigörelse dels i koloristiskt
avseende ocli dels av den sensualism, som
blev så utmärkande för K:s konst.
Intrycken från makartkonsten i
Munchen verkade i samma riktning med
sin betoning av det festligt dekorativa.
"Jaktnymfen" (1875, Nat. mus.)
markerar omslaget. Den stora duken
väckte på sin tid kolossal uppmärksamhet
både genom ämnet, som ansågs djärvt,
och det nya målningssättet. Flyttning-
Julius Kronberg,
en från München till Rom innebar en
stilsvängning från det måleriska till
ett mera plastiskt uttryckssätt. K.
målade alltjämt färggnistrande,
fulländat arrangerade utstvrselstycken,
ss. "Kleopatras död" (1883, Tistad.
Södermanland) och "David ocli Saul"
(1884, Nat. mus.), men i all sin
slösande prakt utgöra de snarare prov
på kulturhistoriskt vetande och
virtuositet än på konstnärlig
inspiration. Detsamma gäller i viss mån hela
lians följande måleri, som dock
präglas av en mera naturlig grace. Färgen
liar alltjämt kvar sin glans, men den
mildras och ljusnar, och det lineära
elementet blir mera framträdande.
K:s första verk av monumental
dekorationskaraktär var frisen på
Tha-veniusska huset vid Strandvägen i
Stockholm 1886. Den följdes efter
konstnärens hemflyttning av en rad
uppgifter av liknande art, främst de
tre plafonderna i Stockholms slott:
"Svea" (1890—91), "Aurora" (1892)
och "över djupen mot höjden" (1893
—94). Redan under studieåren hade
K. ägnat Tiepolos plafonder ett
intresserat studium, och här har han
omsatt dessa intryck. I Hallwylska
palatset i Stockholm utförde lian under
de följ. åren en rad dekorativa
arbeten i samma anda, ss. "Diana"
(1S96), "Friluftskonsert" (1897—98)
och slutligen "Perseus befriar
Andromeda" (191S). Däremellan kommo
de bägge målningarna i Dramatiska
teatern, "Eros och ödesgudinnorna"
över prosceniet (1905—06) och
plafonden "Apollo och sånggudinnorna"
(1905—08). Jämsides med dessa
profana dekorationsuppgifter med
mytologisk apparat var K. sysselsatt med
flera religiösa kompositioner, bl. a.
för kupolen i Adolf Fredriks kyrka
i Stockholm, i vars svicklar ban
framställde fyra scener ur Kristi liv (1899
—1900). Som porträttmålare följde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
