Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kruse, Ole - Kruse, Peter - Kruse, Sigrid, lärarinna, se s. 360 - Kruse, Wilhelm - Kruse, släkt - 1. Kruse, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kruse
359
Kruse
närer, som utgjordes av bl. a. Ivar
Arosenius och Gerhard Henning; på
den förre har han utövat ett
avgörande inflytande. K:s eget måleri anknöt
både stilistiskt och i andan till
primitiv italiensk och gammaltysk konst,
främst Fra Angelico och Durer. Han
målade så gott som uteslutande i
tempera eller al fresco ocli sökte ge
symboliskt uttryck för innerlig religiös
känsla i genomarbetad dekorativ form.
Hans produktion omfattar endast ett
fåtal arbeten, bland vilka "Livets
träd" (1912, Göteborgs mus.) och
altartavlor i Masthuggskyrkan (1918),
Tierps och Vänersborgs kyrkor må
nämnas. Han har utställt i Stockholm,
Köpenhamn, Helsingfors och
Göteborg. —■ K. har utgivit de av hans
religiöst färgade livsfilosofi
kännetecknade "I Dalen ved Bjerget det
blaa" (1915) och "Malerens Bog"
(1929), båda präntade och
illustrerade av honom själv. Ilan är bosatt i
Bokenäs, Bohuslän. — Gift 1921 med
Sophie Agnes von SchlotfeUlt från
Tvskland. — Litt.: A. L. Bomdahl,
"O. K." (Ord och Bild 1913). Th. N.
Kruse, Peter, köpman,
ämbetsman, f. i Lybeck, † 30 dec. 1645 i
Säter. Son till köpmannen Frantz K. —
K. invandrade till Sverige och blev
köpman i Stockholm. År 1615 dteltog
han i ett stort uppköp av råkoppar
från sv. staten, en transaktion av stor
betydelse för den sv.
valutaanskaffningen till Älvsborgs lösen. När Sv.
handelskompaniet 1619 bildades för
att monopolistiskt handha den sv.
kopparhandeln,, inträdde K. ss. en av
de största delägarna och blev en av
dess sju "direktorer". Då
handelskompaniet upptog utmyntniing av
falukopparen i ett myntverk vid
Säters kungsgård, blev K. 1625
ståthållare över Säters och Näsgårds län i
Dalarna med speciellt uppdrag att
övervaka myntningen ocli att
grundlägga en stad vid Säter. K. kvarstod
ss. ståthållare även efter
handelskompaniets upplösning 1628. År 1630’ fick
lian ss. kronans ombud ånyo ledningen
av myntverket, och nu även av
går-makeriet i Säter. I samband med den
administrativa omläggningen 1634
utnämndes K. till landshövding i
Dalarna ocli Kopparbergslagen. — K.
adlades 1622 med bibehållet namn;
efter besvär av ätterna Cruus och
Kruse vid 1629 års riksdag bestämdes
dock, att K:s barn skulle kalla sig
Krusbjörn eller Crusebjörn (bd 2, s.
148). —-K. var en duglig affärsman och
administratör, en karakteristisk repr.
för de kapitalstarka och ekonomiskt
kunniga immigranter, som Sverige
framför allt under förra hälften av
1600-talet drog nytta av. Ss.
föreståndare för myntverket i Säter var han
energiskt verksam för
produktionsökning genom rationalisering ocli
utbyggnader. Han drev samtidigt affärer
och tillvaratog alla tillfällen att öka
sina tillgångar, och hans förhållande
till överordnade blev därigenom tidvis
spänt. — K:s livfullt avfattade brev
innehålla ofta upplysningar av
historiskt värde; en betydelsefull del av
dem är utgiven i "Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och
brefvexling" (2: 11, 1905). — Gift med
Cecilia Rehn. U. D.
Kruse, Sigrid, lärarinna, se s.
360.
Kruse, Wilhelm, lantmätare,
poet, döpt 26 juni 1674 i Göteborg,
† 3 jan. 1739 på sitt hemman
Locke-red i Vassända skn, Älvsb. län.
Föräldrar: skepparen Jonas Olofsson K.
och Margareta Wehe. — K., som
tidigt förlorade sina föräldrar, blev
1697 lantmäterielev i Älvsb. län,
avlade 1703 ex. i Lantmäterikontoret
och verkade 1704—3S i Älvsb. län,
från 1711 ss. ordinarie lantmätare. K.
skall lia varit den förste, som började
verkställa skiften av hemmanens
in-och utägor i länet. Han utförde även
en mängd skogsdelningar samt
gränsmätningar ocli rörsättningar omkr. de
på 1690-talet kronan tilldömda
allmänningarna. År 1712 företog han en
besvärlig gränsmätning av den ännu
ej fastslagna gränsen mot Norge. Åren
1715—19 togs K. främst i anspråk
för militära uppdrag. Ss.
fortifikationsofficer i Västra Ed i Dalsland
uppgjorde han därvid bl. a. en plan
till en nv sjöled, sedermera
förverkligad ss. Dalslands kanal. K. var en
av sin tids främsta lantmätare, och
särskilt hans äldre handritade kartor
äro verkliga konstverk, försedda med
vackra små teckningar och med en
mängd intressanta historiska och
antikvariska anteckningar. Mer än som
lantmätare har K. — tämligen
omotiverat — blivit bekant som poet.
Poesin var för honom blott ett medel
att uttrycka rent praktiska tankar
och förslag till enskild och allmän
nytta. Till sin andliga inriktning
tillhörde han den äldre frihetstiden. Han
var djupt religiös i gammaldags anda,
inte lielt opåverkad av pietismen, i
mycket en sträng moralist, men
samtidigt livligt- fängslad av
upplysningens nyttighetsidéer. K. hade 1725
biträtt Jonas Alströmer vid
grundandet av Alingsås manufakturverk, och
hans dikt "Ahlingsåhs
manufacturie-sköld" (1726) är en propagandaskrift
för de Alströmerska anläggningarna
och den inhemska slöjden i
allmänhet, vilken han även ägnade flera
andra poem. Populär blev dikten
"Gudfruktige soldaters och trogne
undersåtars dageliga uppmuntrings-
qwäde" (1712), som i flera
skilling-tryck omtrycktes ännu på ISOO-talet.
— Gift 1) omkr. 1705 med Cecilia
Pcrsdotter; 2) omkr. 1720 med
Christina Beata Labeckia. — Litt.: W.
Berg, "W. K. En tidsbild" (1894);
S. Bolin, "W. K." (1930). G. U.
Kruse, gammal borgarsläkt från
Lund, härstammande från Joachim
K. (f. i början av 1600-talet), far till
skomakaren i Lund Joachim K. (f.
omkr. 1640, † 1712). Dennes sonsons
son, fabriksidkaren i Malmö Lars
Petter K. (f. 1797, † 1883), blev stamfar
för släktens nu levande gren. Han
grundade 1825 den affär, som från
1850 under firmanamnet L. P. Kruse
& son drivit trikåfabrik i Malmö och
bomullsväven i Landskrona. Bland
Lars Petter K:s barn märkas a)
klädesfabrikören Lars Magnus Joachim
K. (f. 1824, † 1888), b) lantbrukaren
Frans Oskar K. (f. 1827, † 1901), far
till förf. Mathilda Malling och
lärarinnan i Landskrona Sigrid K. (K.
2), och c) handlanden och
fabriksidkaren Lorentz Edvard K. (f. 1830, †
1904)s far till konsthistorikern och
museimannen John K. (K. 1) ocli
fabriksidkaren och chefen för firman
L. P. Kruse & son i Malmö Ernst
Ludvig K. (f. 1867, † 1942).
1. Kruse, John Erik,
konsthistoriker, museiman, f. 13 okt. 1865 i
Malmö, † 15 juli 1914 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Lorentz
Edvard K. och Maria Flensburg. —
Efter mogenhetsex. i Lund 1883 fortsatte
K. sina studier vid univ. där och blev
1892 e. o. amanuens vid dess konstmus.
Åren 1896—1911 var han amanuens
(från 1900 ord.) vid Nat. mus. K.
ägnade sig först åt litteraturhistorien
och disputerade på en avh. om
Hedvig Charlotta Nordenflycht (1895).
Han blev fil. dr 1897." I och med
sin anställning vid Nat. mus. kom
han emellertid att uteslutande ägna
sig åt konstforskning. Hans första
alster på detta område var
förteckningen "Arkitekter, bildhuggare,
målare, tecknare" i "Svenskt
porträttgalleri" (1901). S. å. utgav han en
biografi över Petter Gabriel Wickenberg,
och 1906 publicerade han den första
mera omfattande skildringen av Carl
Larsson. En monografi över
Rembrandt (1907) utgjorde upptakten till
ett studium av den holländske
mästaren, vilket upptog större delen av hans
återstående liv. År 1912 utgav han
den stora avh. "Rembrandts färger",
och efter K:s död publicerades dels en
samling "Rembrandtessayer" (1923),
dels texthäftet till "Handteckningar
av Rembrandt" (1921). — Som
föreståndare för Nat. mus:s
handtecknings- och gravyrsamling gjorde K.
en betydelsefull insats genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
