Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kylander, Hadar - Kylander, Jonas - Kylberg, se även Kyhlberg - Kylberg, släkt - 1. Kylberg, Lars Wilhelm - 2. Kylberg, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kylander
3S1
Kylberg
undersökning ang. monopolistiska
företag och sammanslutningar. Ären
1934—42 var K. medl. av Södermani.
läns landsting, och 1939 blev han ordf.
i Folkpartiets landstingsgrupp. —
Gift 1916 med Anna Edith Ingeborg
Ahliner. C.-S. G.
Kylander, Jonas, biskop, f. 1566
i Gammalkils skn, östergötl. län, † 30
maj 1630 i Linköping. Föräldrar:
bonden Nils Jonsson och Karin
IIa-raldsdotter. — Efter skolgång i
Linköping och Söderköping blev K.
student i Uppsala 1583. Från 1586
studerade han vid Johan III:s högskola
i Stockholm och från 1592 i
Wittenberg, där han blev magister 1598. K.
kämpade under sin studietid med
stora ekonomiska svårigheter, men
genom stipendier och tjänst som
informator lyckades han dock fullfölja
sin utbildning. Hemkommen blev K.
rektor i Linköping 1599, kyrkoherde
i Vadstena 1605 och slutligen biskop
i Linköping stift 1606. Han
tillträdde dock ej biskopsämbetet förrän
1608. -— K:s tjugutvå år långa
epis-kopat blev av grundläggande
betydelse för stiftets kyrkliga liv. Genom
ständigt återkommande prästmöten
befrämjade han prästernas teologiska
och pastorala utbildning. Med
målmedveten energi verkade K. för en
religiös och sedlig uppryckning av
folklivet. Under pesten 1622 manade
K. prästerna till uppoffrande
hjälpverksamhet och gav själv ett vackert
föredöme. K:s verksamhet för
befästandet av de sv. socknarnas
självstyrelse var banbrytande. En
sockenlagstiftning av förebildligt slag började
växa fram i Linköpings stift. Närmast
anknöt K. till sexmännens institution
men ville utvidga den till den gamla
tolvmannanämnden. Sexmännens
uppgift blev att hos allmogen bekämpa
sedliga oarter och försummelse av
gudstjänsten. Parallellt med den
egentliga kyrkotukten framväxte nu en
församlingstukt, som bidrog till att
utveckla den kommunala
självstyrelsen. Målet var, att menige man genom
kyrkostämman skulle kunna deltaga i
församlingslivet, vilket nu också
började förverkligas. Av de
sockenstadgor, som nu uppstodo, har den från
K:s visitationsresa 1619 för
Hällestad och Klockrike betecknats som
den bästa sv. kommunallagen före
1800-talet. Enligt denna skulle de tolv
nämndemännen hjälpa var och en till
sin rätt, skydda kyrkans arbete och
egendom och hålla ordning i
församlingen. K., som flitigt deltog i
riksdagarna, var medl. av
femmannakom-mittén för kyrkoordningen 1617—19
och deltog i författandet av de
trettiotvå biskopsteserna, som hävdade en
mot staten självständig, hierarkisk
kyrka. K. upprättadt 1627 Linköpings
gymnasium, som blev det tredje i
Sverige. — Gift 1599 med Elin
Håkans-dotter. O. H.
Kylberg, se även Kyhlberg.
Kylberg, släkt, vars äldste kände
stamfar var klensmedåldermannen i
Stockholm Bengt K. († 1763). Hans
yngre son Lars K. (f. 1752, † 1808),
hovförgyllare och skulptör i
Stockholm, inköpte egendomen Såtenäs i
Tuns skn, Skarab. län, och blev far till
jordbrukaren Lars Wilhelm K. (K. 1).
Bland dennes barn märkas
jordbrukaren och jordbruksläraren Hjalmar K.
(K. 2), sekr. i Sv. mosskulturfören.
dir. Lorenz Wilhelm Alexander K.
(f. 1826, † 1907), jordbrukaren och
jordbruksläraren Ivar K. (K. 3),
kontorschefen Gustaf Henrik K. (f.
1837, † 1917) och
landskapsmålarinnan Regina Sofia Bobeck, f. K. (f.
1843, † 1913), gift med
kontraktsprosten, kyrkoherden i Tun Karl
Josef Bobeck. Kontorschefen Gustaf
Henrik K. blev far till jordbrukaren
och industrimannen Henrik K. (K.
4) och målaren Carl K. (K. 5).
1. Kylberg, Lars Wilhelm,
jordbrukare, f. 18 aug. 1798 på
Såtenäs i Tuns skn, Skarab. län, † 1 nov.
1865 i Vänersborg. Föräldrar:
hovför-gyllaren och skulptören, sedermera
godsägaren Lars K. och Regina
Christina örn. — K. inträdde i
militärtjänst 1812, blev vid Värmlands
fält-jägarereg. underlöjtnant 1816 och
löjtnant 1821 samt erhöll kaptens
avsked 1823. Han hade 1822 inköpt
Blaxtorp nära Såtenäs, bytte 1831
med sin moder och inflyttade på
Såtenäs. Snart fick han anseende som en
skicklig jordbrukare, och i det 1840
återupplivade Skarab. läns
hushållningssällskap, vars stadgar han skrev,
var han ordf. från starten till 1856.
Tills, med J. G. Richert och E. Nonnen
var K. i detta sällskap mångsidigt och
Lars Wilhelm Kylberg:. Träsnitt.
Hjalmar Kylberg. Träsnitt.
framgångsrikt verksam för nyttiga
jordbruksreformer inom länet. I
liberal anda engagerade han därjämte
sällskapet för uttalanden i
representationsfrågan. Iian blev
hushållningssällskapets hedersled. 1848 och erhöll
dess stora guldmedalj 1862. Han blev
hedersled, även i Älvsb., Jönköp. och
Uppsala läns hushållningssällskap
samt invaldes i Lantbruksakad. 1843
och i Vet. akad. 1863. — K. hyste ett
levande intresse för
folkundervisningen, och på äldre dagar utgav han "Om
Svenska folkskolan och grefve
Thorsten Rudenschöld. Tankar och
vittnesmål" (1861), där han med sakkunskap
och entusiasm försvarar det av hans
avlidne vän utarbetade skolsystemet;
den uppmärksammade skriften utkom
s. å. i en ny uppl. på det allmännas
bekostnad. För att bevisa systemets
förträfflighet tjänstgjorde den
sextio-årige K. i tre års tid som
folkskollärare. —- K. var även konstnärligt
verksam; bl. a. målade han landskap och
marinbilder i olja och akvarell. — Gift
1822 med Maiia Elisabeth Dorothea
Ahlberg. — Litt.: biografi av P. von
Möller i Vet. akad:s lefnadsteckningar
(1,1869—73). S.L.
2. Kylberg, Hjalmar,
jordbrukare, jordbrukslärare, f. 6 jan. 1824
på Såtenäs i Tuns skn, Skarab. län,
† 13 okt. 1885 i Östads skn, Älvsb. län.
Son till K. 1. — K. genomgick
Degebergs lantbruksinst. 1844—45, kom
därefter en tid ut i praktiskt
jordbruk som förvaltare och ägnade sig
sedan främst åt undervisning. Han
var 1846—56 lärare vid Kalmar läns
lantbruksskola på Bo och från 1848
föieståndare där, förvärvade 1856
egendomen Ryssbylund och flyttade
skolan dit samt var dess föreståndare
till 1858 och föreståndare för Vårby
lantbruksskola i Stockholms län 1S5S
—59. Med K. M:ts medgivande och
biträdd av fyra lärare öppnade K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
