Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kämpe, Alfred - Kärfve, se även Kerfve, s. 221 - Kärfve, Fritz - Kärnekull, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärfve
388
Kärnekull
Alfred Kämpe.
köpings läroverk mer. slutade 1S98
ocli ägnade sig sedan ät journalistik
omväxlande med fabriks- eller
lantarbete. Han var anställd i
Västernorrlands Allehanda 1899—1900 och som
red.-sekr. i Härnösandsposten 1900—
01. Han var red. för tidn. Folket i
Eskilstuna 1908—10 samt medarb. och
red.-sekr. i Folkets Dagblad Politiken
1919—20. — K. var en av pionjärerna
för lantarbetarnas fackliga
organisering i värt land. Under sin ungdom
hade han själv lärt känna, under vilka
eländiga förhållanden denna
arbetarkategori måste leva, särskilt i de rika
jordbruksbygderna. Den politiskt
medvetne K. såg däri en oerhörd social
orättvisa, och han inriktade
målmedvetet sin energi på att förbättra
lantarbetarnas ställning. Han deltog i Sv.
lantarbetareförbis bildande 1907 och
var led. av dess centralstyr. och verkst.
utskott 1908—10 och 1932—36. Både
i tal och skrift var han livligt
verksam för rörelsens utbyggande. Han
medverkade vid rekonstruktionen av
förb. 1918 och var därefter dess
studieledare och 1928—36 red. för dess
organ Lantarbetaren. Som
fackfören.-poliitiker hävdade K. med
bestämdhet arbetarrörelsens kultursträ vänden
och gjorde i detta avseende själv en
värdefull insats med sitt
författarskap. Han publicerade ett fyrtiotal
böcker av skönlitterär och
kulturhistorisk art, I romaner och noveller
har han skildrat lantarbetarnas ocli
böndernas hårda liv och de konflikter,
som den fackliga organiseringen gav
upphov till. Början gjordes med
"Trälar. Några betraktelser från en
herrgård" (1907) och "Torpare. Några
skisser från herregårdsfolkets liv"
(1909). Sedan återvände ban i sina
romaner gång på gång till samma
ämneskrets. Bland hans bästa böcker
torde vara "Fredrik Karlssons
dagbok" och "Fredrik Karlssons vand-
ringsår" (båda 1934) samt det
originella arbetet "Brev till en
lantarbetare" (1933). I vår litteratur är han
jordproletariatets främste skildrare
före Ivar Lo-Johansson. — K. har
dessutom gjort en värdefull insats med
kulturhistoriska arbeten ss. "En
gustaviansk patriot och hans hustru.
Generalen och generalskan greve Philip
Schwerin" (1916) och de därefter
följande om arbetarrörelsens historia
"Svenska allmogens frihetsstrider
från äldsta tider till våra dagar" (1
—3, 1918—20), som torde få
betraktas som hans huvudarbete, samt "Den
stora strejken. Ett femtioårsminne"
(1929), som handlar om
sågverksarbe-tarstrejken i Sundsvallsdistriktet
1879. Om nykterhetsrörelsens sv.
historia handla "Olov Bergström ocli
goodtemplarorden" (1929), "Carl
Hurtig och liickmaniterna" (1930),
"Edvard Wavrinsky contra Johaniterna"
(1932) samt den postliuma biografin
Fritz Kärfve. Självporträtt 1938.
"Wilhelm Styrlander, hövdingen"
(1937). —Gift’1) 1906—27 med Judit
Cecilia Cardell; 2) 1930 med Ebba
Karlsson. T. M.
Kärfve, se även Kerfve, s. 221.
Kärfve, Fritz Edvard, målare,
f. 12 sept. 1880 i Malmö. Föräldrar:
husägaren Lars K. och Kerstin
Svensson. — K. studerade vid
Konstnärs-förbis skola i Stockholm 1899—1901,
vid Académie Colarossi i Paris 1904
—05 samt vid De fries skola i
Köpenhamn 1906—09. Han har företagit
studieresor till Holland och Belgien
1912, Italien 1922 och Frankrike 1927
—29. — Iv. fann tidigt uttryck för sin
ljust lyriska läggning i
stämningsbilder från hemprovinsens slätt- ocli
kustlandskap, som han till en början
behandlade i Konstnärsförb:s anda,
t. ex. "Oktobernatt" (1903). Den blå
ton, som överväger i många av dessa
tidigare dukar, ersättes så småning-
om av en friskare färghållning i ofta
ljus skala. Strandängarna vid Malmö
och i synnerhet Sandhammaren ha
lämnat honom talrika motiv. I mjuka
valörer och med lättflytande föredrag
har han stundom med ett
genremässigt staffage skildrat de skiftande
dagrarna över ängar och dyner med
Sundet i bakgrunden. Horisonten är
alltid öppen och vid. Vid sidan av sitt
landskapsmåleri har Iv. städse hyst
ett livligt intresse för porträtt- och
figurframställningar. En bild av
modern från 1907 och en rad
självporträtt ge prov på hans förmåga som
människoskildrare. Han har även
utfört naketstudier och större
symboliska kompositioner av patetisk
karaktär ss. "Bergspredikan" (1929). —
K. har utställt i Stockholm, Göteborg,
Malmö och flera skånska städer samt
utomlands i bl. a. Paris, Berlin,
Munchen, Venedig, Buenos Aires och
Köpenhamn. Han är repr. i Nat. mus.,
Göteborgs och Malmö mus. — Gift
1912 med Sigrid Martina Sjögren.
Th. N.
Kärnekull, Carl Olof, ingenjör,
f. 25 okt. 1885 i Jönköping.
Föräldrar: skeppsklareraren Anders
Anders-son och Justina Mathilda Erikson. —
Iv. avlade mogenhetsex. i Jönköping
1907 och utexaminerades som
väg-och vattenbyggare från Tekn.
högskolan 1912. Efter att 1912—19
huvudsakligen lia varit anställd vid
järnvägsbyggnader var han bitr. ingenjör
vid Statens järnvägar 1917—19 samt
disponentassistent och chef för
administrativa, byggnads- och kraftavd.
vid Avesta järnverk 1919—20. Sedan
1921 är han överingenjör i Sveriges
industriförb. och chef för
organisa-tionsavd. i dess industribyrå. Iv.
studerade med stipendier rationell
fabriksorganisation och
byggnadsindustrins rationalisering i Förenta
staterna 1922 och liar företagit flera
studieresor i England, Frankrike,
Olof KärnekuU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
