- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
410

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Lagerbjelke, Gustaf - 6. Lagerbjelke, Gustaf - 7. Lagerbielke, Lucie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lagerbjelke 410 Lagerbjelke

Gustaf Lagerbjelke (5).
Oljemålning av G. U. Troili 1863 (Kiddarhuset).

blick i nationernas liv, dä tidens steg
liksom höras", betecknade han den
stund, då riksdagsordningen
under-skrevs. Ej mindre ryktbara äro hans
avskedsord till adeln: "Lagar kunna
förändras, rättigheter kunna
upphöra, men kvar stå plikterna mot
fäderneslandet; och bliva dessa plikter
väl uppfyllda, föga bekymrar det den
sanna adeln, var uti samhället dess
plats ställes". Som talman i Första
K. överförde L. till denna den
fulländade parlamentariska disciplin och
formbundenhet, som varit
utmärkande för det gamla Riddarhuset. Från
L:s verksamhet under det nya
riksdagsskicket har särskilt
uppmärksammats det stora anförande, varmed
han framträdde under den för unionen
kritiska tid 1893, då alla sv. försök
att finna en formel för
sammanhållningen mellan rikena visat sig
fruktlösa. Inför möjligheten, att man i
Norge skulle ställa sig oresonligt
avvisande till varje förslag från sv. håll,

som innebar en revision av
föreningsvillkoren, angav han som lösen ett
orubbligt fasthållande vid status quo.

— Vid sidan av riksdagsarbetet
gjorde L. även andra samhällsinsatser.
Framstående jordbrukare blev han
1848 led. och 1870 hedersled, av
Lant-bruksakad. samt 1859 ordf. för
Söder-mani. läns hushållningssällskap. Vid
sin avgång 188S mottog han
sällskapets guldmedalj och valdes till dess
hedersled., en då högst ovanlig
utmärkelse. Ären 1873—94 var ban ordf.
i styr. för
Oxelösund—Flen—West-manlands. jernvägsab. L. erhöll 1866
Serafimerorden och promoverades
1893 till jur. utr. hedersdr i Uppsala.

— Gift 1) 1843 med grevinnan Sofia
Albertina Snoilsky, † 1847; 2) 1859
med Ebba Augusta Henriette Ribbing.

C.-F. C.

6. Lagerbjelke, Johan Gustaf,
greve, ämbetsman, politiker, f. 3 juni
1S60 i Stockholm, † 11 april 1937
därstädes. Son till L. 5. — L. avlade mo-

genhetsex. i Nyköping 1878 ocli blev
jur. kand. vid Uppsala univ. 1882.
Han blev v. häradshövding 1886 och
inträdde i verken. Han var från 1896
led. och sekr. i styr. för Patent- och
registreringsverket och 1914—27
byråchef där. Vid sidan av sin
verksamhet som ämbetsman ägnade sig L. åt
sin stora egendom Älvsjö
fideikommiss och åt sina politiska intressen.
Är 1908 invaldes han av högern i
Första K. och behöll sitt mandat till
1930. Han var en särskilt i
ekonomiska och juridiska frågor gärna hörd
talare samt blev med åren en av
förstakammarhögerns mest pregnanta
profiler genom sitt aristokratiska
framträdande och sin gammaldags
sirliga framställningskonst. L. var
riksgäldsfullmäktig 1912—30, från
1918 som v. ordf., samt förste
deputerad i riksgäldskontoret 1915—27.
Han tillhörde stadsfullmäktige i
Stockholm 1913—23 och innehade
ledande poster i styr. för ett flertal
kommunala verk. Som innehavare av
Älvsjö, sedan 1913 beläget innanför
Stockholms stadsgräns, främjade L.
förstadsbebyggelsen i Brännkyrka. —
Gift 1894 med Eclith Vilhelmina
Edelstam. B. E—r.

7. Lagerbjelke, Lucie, friherrinna,
författarinna, f. 13 april 1865 i
Stockholm, † 16 maj 1931 i Lidingö.
Föräldrar: grosshandlaren
("brännvinskungen") Lars Olssön Smith och Marié
Louise Collin. Svärdotter till L. 5. —
L. erhöll sin skolbildning i hemmet
samt därefter i pension i Schweiz och
under längre uppehåll i Frankrike och
Italien. Liksom sin syster prinsessan
Mary Karad ja blev hon tidigt
intresserad för spiritism. Efter mannens död
1906 framträdde lion som förf. i ockulta
och spiritistiska ämnen. Anonymt
utgav hon tills, med Anna Maria Roos
"Drömmen. En sällsam berättelse. Af
Carl Melcher och Tor Delling" (1—2,
1908). Bland hennes många skrifter

Gustaf Lagerbjelke (6).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Aug 19 00:50:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free