Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerman, Alexander - Lagerquist, se även Lagerkvist, s. 428, och Lagerqvist, här nedan - Lagerquist, Marshall - Lagerqvist, Carl Fredrik - Lagerroth, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerman
434
Lagerroth
Alexander Lagerman,
Lagerman, Alexander,
ingenjör, uppfinnare, f. 11 febr. 1836 i
östra Eneby förs., Norrköping, † 29
nov. 1904 i Jönköping. Föräldrar:
skräddarmästaren Gustaf Fredrik L.
och Johanna Charlotta TJhrfeldt. —
L. fick sin tekniska utbildning vid
Norrköpings tekniska elementarskola.
Vid sjutton års ålder uppgjorde han
ritningar till en stilsättningsmaskin.
Åren 1853—56 var han ritare vid
Motala mekaniska verkstad, varefter han
de följ. åren ägnade sig åt
uppfinnarverksamhet. Han utarbetade nu en
fullständig tändstieksmaskin, som
automatiskt skar stickorna, svavlade, satsade,
torkade och inpackade dem i kapslar,
för vilken uppfinning han 1864
belönades av Vet. akad. med Wallmarkska
priset. L. anställdes 1S70 vid
Jönköpings tändsticksfabriker, där han
under årens lopp konstruerade ett stort
antal epokgörande specialmaskiner för
tändstickstillverkning, varigenom
arbetet i hög grad mekaniserades.
Senare ägnade han sig åter åt
typografiska maskiner; bland hans mera
kända uppfinningar på detta område
kunna nämnas en sättmaskin, med
vilken både sättning, radjustering och
typavläggning kunde verkställas, en
typoteter för sättning vid vanlig
stilkast, en arkiläggningsapparat för
snällpressar (1896) och en
digeltryck-press (1902) med automatisk
pappersmatning och avläggning. L. var
juryman vid utställningarna i Stockholm
1897 och Paris 1900. — L.
testamenterade ett betydande belopp till
understöd åt sv. uppfinnare genom
instiftandet av Lagermanska
donationsfonden, som efter hustruns död 1923
blev tillgänglig. Fondens tillgångar
uppgingo 1942 till 277 000 kr., och
årligen utdelas ett sammanlagt belopp
på omkring 7 000 kr. — En byst av L.
finnes uppställd i Jönköping. — Gift
1870 med Hildegard Emilie Söder-
man. —• Litt,: biografi av W. Weibull
i Dædalus 1934. J. E. B.
Lagerquist, se även Lagerkvist,
s. 428, och Lagerquist, här nedan.
Lagerquist, Carl Marshall,
konsthistoriker, museiman, f. 15 maj
1907 i Pittsburgh, Pennsylvania,
Förenta staterna. Föräldrar:
civilingenjören Carl August Elf ing L. och
Jenny Lovisa Svallin. — Efter
student-ex. 1926 i Jönköping avlade L. fil.
kand.-ex. 1931 och fil. lic.-ex. 1939 vid
Stockholms högskola. Efter att ha
deltagit i kulturhistoriska
fältundersökningar för olika institutioner
anställdes han 1936 som amanuens vid
Nord. mus., där lian blev e. o.
intendent 1945. L. har företrädesvis
tjänstgjort vid mus:s avd. för de högre
stånden samt arkivet. Åren 1941—43
var L. tf. föreståndare för
undervis-ningsavd. Sedan 1942 är han
föreståndare för Julita gård, mus. och
tillhörande anläggningar. Under år 1946
var L. föreståndare för museiavd. vid
Stockholms stads museum. I ett
flertal avh. och uppsatser har L.
framträtt som fin kännare av
möbelkonstens historia. — Gift 1932 med Maj
Sigrid Lindstedt. M. R—g.
Lagerqvist, Carl Fredrik,
skådespelare, f. 16 okt. 1819 i Stockholm,
† 12 jan. 1897 därstädes. Föräldrar:
kryddkramhandlaren Fredrik Adolf
Döling och Clara Ulriea Moberg. •— L.
genomgick 1835—37 K. teaterns
elevskola; han begagnade då ännu sitt
för-äldranamn, vilket han senare utbytte
mot L. Sitt första engagemang erhöll
lian vid O. U. Torsslows sällskap, och
han debuterade som Baron von Hutten
i Maltitz’ "Pasquillet" på
Djurgårdsteatern 1838. L. tillhörde därefter
skilda teatertrupper, bl. a. Fredrik
Delands (1S44—48) och Edvard
Stjern-ströms samt uppträdde 1854—63
huvudsakligen vid Mindre teatern i
Stockholm. Efter några år vid andra
sällskap, mestadels i landsorten, knöts
L. 1866 till K. teatern, där han
kvarstannade till 1888; han uppträdde
sedan endast vid några recetter och
gästspel på de k. scenerna 1888, 1890
och 1892. -— L. gjorde sig inom ett
begränsat område bemärkt som komisk
karaktärsframställare. En betydande
förmåga av skarp karikatyrteckning,
ibland med inslag av bitterhet, ibland
lutande åt det groteska, synes ha
präglat framställningarna;
bidragande till hans framgång var hans
skickliga maskeringskonst. -—- Gift 1846
med skådespelerskan Johanna
Charlotta Asplund (f. 1825, † 1902), som
1843—63 framträdde på olika
stockholmsscener och vid landsortssällskap.
Hon gjorde sig känd som en begåvad
aktris såväl i det klassiska skådespelet
som i komedin. S. T.
Fredrik Lagerroth.
Lagerroth, Lars Fredrik
Barthold, statsvetenskapsman, f. 10 sept.
1885 i önnestads skn, Kristianst,
län. Föräldrar: kyrkoherden Lars
Elias L. och Anna Ulrika Ennes. —
Efter mogenhetsex. i Kristianstad
1903 blev L. fil. kand. 1907, fil. lic.
1913 och fil. dr 1915, allt vid Lunds
univ. Han var 1915—17 lärare vid
Saltsjöbadens samskola, blev docent
i historisk statskunskap i Lund 1917
och i statskunskap 1918,
utnämndes 1925 till lektor vid Nya
elementarskolan i Stockholm och blev
1929 prof. i statskunskap i Lund. -—
L:s största insats som forskare gäller
frihetstidens statsskick, som vars
hängivne beundrare han framträdde
i sin omfångsrika och omdiskuterade
drsavh. "Frihetstidens författning"
(1915); en fortsättning om den
gustavianska tiden, "Konung och adel"
utkom 1917. De bägge arbetena åsyfta
att —- gentemot C. G. Malmström
och L. Stavenow — rehabilitera
parlamentarismens och
partiväsendets första tidevarv i vårt land. L.
gör frihetstiden till ett led i en
gammal tvekamp mellan en konungamakt,
som tidvis betraktat riket som sin
privategendom och ytterst
eftersträvar envälde eller i varje fall ett
personligt regeringssätt, och en
"folkmakt", som vill binda konungens makt
genom en författning och tenderar till
ett faktiskt republikanskt statsskick.
Denna "folkmakt", som sedan
medeltiden uppbars av aristokratin och
småningom av allt vidare folklager,
segrade i och med det karolinska
enväldets fall. Maktens tyngdpunkt
förlades till riksdagen. Rådet blev —
i varje fall från 1739 — ett verktyg
för genomförandet av det politiska
system, som riksdagsmajoriteten
omfattade. På folket i val kom det sedan
an att — särskilt sedan tryckfriheten
införts 1766 — fungera som skilje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
