Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lampa, släkt - Lampa, Sven - Lamprecht, Herbert - Lancken, von der, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lampa
450
von der Lancken
Sven Lampa.
Stockholm Johan L. (f. 1671, † 1748),
av vars sjutton barn kaptenen vid
Upplands reg. Fredrik L. (f. 1723, †
1804) 1751 adlades med namnet
Lagersvärd och blev far till diplomaten
Johan Claes Lagersvärd (s. 438), samt
c) Casper L. (f. 1675, † 1755),
slutligen generalauditör och hovrättsråd i
Svea hovrätt. Denne adlades 1719
jämte sin svärfar, överkommissarien
Börje Bobeck (f. 1661, † 1743), med
namnet Gyllenbååt, vilken ätt utdog
1828.
Lampa, Sven, entomolog, f. 17
nov. 1839 på Skeberga i Torsö skn,
Skarab. län, † 2 dec. 1914 i Lidingö.
Föräldrar: godsägaren Seth L. och
Anna Christina Rosell. — På grund
av en ögonsjukdom nödgades L. 1856
avbryta skolstudierna i Mariestad och
senare även sina studier vid
Konst-akad., där han ämnat utbilda sina
goda konstnärliga anlag. Han beslöt
då att ägna sig åt praktisk
verksamhet och blev bokhållare på
Hallandsberg i Trästena skn, Skarab. län. Efter
at.t 1860 ha utexaminerats från Julpa
lantbruksskola i Romfartuna skn,
Västmanl. län, företog L. en
studieresa till Köpenhamn, Bryssel och
Paris. Efter hemkomsten var han förste
lärare och v. föreståndare vid Julpa
lantbruksskola till hösten 1864, då
han övertog skötseln av sin
svärfaders egendom Igelsta i Tillberga
skn, Västmanl. län. Den praktiska
erfarenhet och inblick i
jordbruksförhållanden, som han fick där, hade stor
betydelse för hans verksamhet som
praktisk entomolog. — L. hade tidigt
intresserat sig för studiet av
insekterna, och för att få tid därtill
utarrenderade lian egendomen och
företog 1868—78 insamlingsresor till
olika delar av landet, bl. a. Öland och
Lappland. "Catalogus
Lepidoptero-rum Scandinaviae" (1, 1877), som
delvis kan betraktas som resultatet av
dessa studier, inleder den långa rad
publikationer, som skapade hans
ryktbarhet såväl inom som utom Sveriges
gränser. Åren 1879—97 var han
biträde och preparater yid Riksmus :s
entomologiska avd., där han närmare
sysselsatte sig även med de ur
ekonomisk synpunkt viktigaste insekterna.
L. blev 18S7 Lantbruksakad:s
entomolog och företog i denna egenskap 1SS7
—97 resor till olika delar av landet
för att studera härjningar av bl. a.
kornflugan i Hälsingland, ollonborren
i Skåne och Halland, rapsbaggen m. fi.
på Gotland. Han blev en av de ivrigaste
förespråkarna för en statlig
institution för den praktiska entomologin,
och när på Entomologiska fören:s
initiativ Statens entomologiska anstalt
inrättades 1897, utnämndes L. utan
ansökan till prof. och föreståndare för
denna. År 1907 inkorporerades
anstalten, fortfarande med L. som prof. och
föreståndare, som en särskild
entomo-logisk avd. i Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet,
och 1909 erhöll lian avsked. — L. var
som entomolog en utomordentligt god
iakttagare. Han författade över 200
avh. och uppsatser, av vilka de flesta
behandla skadeinsekter och praktiskt
entomologiska frågor och äro
publicerade i Entomologisk tidskr., vars
red. han var 1S91—1901. Därjämte
redigerade han "Uppsatser i praktisk
entomologi" 1891—1909. L:s rent
entomologiska arbeten behandla
företrädesvis fjärilar och skalbaggar; det
viktigaste är "Förteckning öfver
Skandinaviens och Finlands
Macrolepido-ptera" (1S85). L. erhöll 1897 Vet.
akad:s Linnémedalj i guld och blev
1906 led. av Lantbruksakad., varjämte
han tillhörde utländska lärda
sällskap. — Gift 1) 1864 med Agnes
Amelie Söderström, † 1892; 2) iS95
med Jenny Helena Maria Ekström. —
Litt.: biografi av C. Aurivillius i
En-tomol. tidskr. 1915. B. T—d.
Lamprecht, Herbert Anton
Karl, botanist, växtförädlare, f. 3
nov. 1889 i Mureck, Österrike.
Föräldrar: bankkamrern Anton L. och
Elisabeth Robathin. -— Efter
student-ex. i Graz 1907 inskrevs L. vid tekn.
högskolan där s. å. och vid univ. där
1910. Han gjorde krigstjänst
1914—-16 och blev sedan kemist vid
krigs-ministeriet i Wien samt 1917 Dr. phil.
vid Graz univ. Efter att 1917—18 ha
varit kemist vid Vereinigte Chemische
Fabriken i Wien kom L. 1920 till
Sverige, och sedan 1924 är han sv.
medborgare. År 1922 inskrevs han vid
Lunds univ., där han 1940 blev fil.
kand. och fil. lic. samt 1941 fil. dr.
L. var assistent vid Alnarps
trädgårdars försöksverksamhet 1921—26 och
föreståndare där 1926—32. Sistn. år
Herbert Lamprecht.
utsågs han till föreståndare för
Wei-bullsholms växtförädlingsanstalt i
Landskrona, där lian även är
förädlingsledare vid avd. för
foderrotfrukter och tvåradskorn och vid avd. för
köks- och blomsterväxter. Till flera
europeiska länder har han företagit
studieresor. — Sedan 1923 har L. som
botanist och växtförädlare publicerat
ett nittiotal skrifter i fackpressen.
Till växtfysiologin höra hans
undersökningar bl. a. över assimilationens
beroende av dagens längd och över
vissa förhållanden hos skilda
trädgårdsväxter, ss.
vattenavdunstning-en hos gröna ärter samt
korrelationen mellan kemisk sammansättning
och biologiska egenskaper lios sorter
av köksväxter. Därjämte liar lian
utgivit fem årg. av Årsbok från Alnarps
trädgårdars försöksverksamhet (1927
—31). Främst har L. emellertid varit
verksam inom växtförädlingen, och
hans arbete särskilt på
köksväxtförädlingens område har haft stor
betydelse för vår folkförsörjning under det
andra världskrigets avspärrning. Bl.
a. har han framställt högklassiga
brytmärgärter. L. har specialiserat
sig på bönornas och ärternas genetik.
Sedan 1943 utger han tidskr. Agri
hortique genetica. Av hans
vetenskapliga skrifter märkas "Die Artgrenze
zwischen Phaseolus vulgaris L. und
Phaseolus multiflorus Lam." (1940,
drsavh.; även i Hereditas, 27. 1941)
och "Die genisch-plasmatische
Grundlage der Artbarriere" (Agri hortique
genetica, 2, 1944). — Gift 1925 med
Märta Nilsson. S. L.
Lancken, von der, vitt utgrenad,
uradlig ätt från Rügen, ursprungligen
sannolikt av vendiskt ursprung,
enligt traditionen härstammande från
en i urkund av 1285 omnämnd medl.
av Rügens ridderskap, Pritbur de
Lancka, som skall ha tagit sitt namn
efter orten Länken på halvön Wittow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
