Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larson, Nils - 1. Larson, Ivar - 2. Larson, Ernst - Larsson, se även Larson - Larsson, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larson
471
Larsson
riksdagarna 1867, 1872—78 och 1887
B tillhörde han talmanskonferensen;
1867—68, 1870—72 (utom urtiman
1871) och 1887 B var han v. ordf. i
konstitutionsutskottet. Redan från
början framträdde L. som talesman
för de mest frisinnade inom sitt stånd
och i synnerhet som en av
frihandelsidéernas främsta förkämpar. Som led.
av 1858 års kommitté övade han stort
inflytande på kommunallagarnas
utformning. Vid de båda sista
ståndsriksdagarna utnämndes L. av
regeringen till talman. Under denna tid
var han ivrigt verksam för en
representationsreform. Sålunda var lian
medl. i den kommitté, som
reformvännerna 1860 tillsatte för att hålla
frågan aktuell, och i agitationen för det
De Geerska förslaget 1865 medverkade
han bl. a. som talare vid ett
reformmöte i Östersund. Vid den första
tvåkammarriksdagen 1867 deltog L., som
fruktade en reaktion mot ministären
De Geers frihandelspolitik, i
bildandet av ett regeringsvänligt parti. Detta
hindrade honom emellertid icke att
ganska häftigt angripa regeringen för
dess försvarspolitik, och sedan
försvars- och grundskattefrågorna blivit
partiskiljande, övergick L. 1870 till
Lantmannapartiet, inom vilket lian
dock knappast kom att spela någon
ledande roll. Han var led. av 1876—82
års tullkommitté. — L. vann tidigt
ryktbarhet för sin förmåga som talare
och för sina parlamentariska talanger.
Längre fram blev han som
"bondeståndets siste talman" redan i
livstiden en halvt legendarisk gestalt. Då
tullstriden 18S7 ånyo uppkallade
honom till politisk verksamhet (som
frihandlare), visade sig hans anseende
oförminskat. — L., som förvärvade en
ansenlig förmögenhet, visade stor
frikostighet; 1894 donerade han 15 000
kr. till behövande i sin kommun. Han
blev led. av Lantbruksakad. 1863. —
Gift 1S44 med Ingeborg Nilsdotter. ■—
Litt.: E. Thermsenius, "N. L. i Tullus"
(i "Saxons bok på 75-årsdagen" 1934).
S. Sw.
1. Larson, Ivar Oscar, direktör,
f. 20 juli 1880 i Ramnäs skn,
Väst-mani. län. Föräldrar: bruksägaren
Lars Oscar L. och Helena Ottilia
Ulrika Karlsson. —■ Efter
mogenhetsex. i Örebro 1899 utexaminerades L.
som bergsingenjör från Tekn.
högskolan 1902. Åren 1903—04 var han
ingenjör vid Hallstahammar ab:s
kraftstations byggnad och 1904—06 vid
Hallstahammar bruk. Han blev led.
av styr. för Hallstahammar ab. 1906
och är dess ordf. sedan 1930. År 1906
knöts han som dir.-assistent till Sv.
arbetsgivarefören., där han 1918 utsågs
till andre dir. och 1929—47 var v.
verkst. dir. —• L. har tagits i anspråk
bl. a. som styr.-led. i Sv.
arbetsgivare-fören. 191S—29 samt som led. i de sv.
arbetsgivarefören: nas förtroenderåd
sedan 1919 och i de nordiska
arbetsgivarefören: nas permanenta utskott
sedan 1926. Därjämte blev han led. av
sociala rådet 1921, var delegerad vid
internationella arbetskonferenserna i
Genève 1923—33, tillhörde
arbetsfredsdelegationerna 1926—31, blev
led. av Arbetsdomstolen 1929 och av
Arbetsmarknadskommissionen och
Arbetsmarknadsnämnden 1936 samt är
v. ordf. i Fören. för arbetarskydd
sedan 1929 och ordf. i Sveriges
choklad-industriförb. och de nordiska
fönsterglasbrukens permanenta kommitté. —
För arbetsgivarefören. ha L:e
erfarenhet oeh kunskap om arbets- och
avtalsrätt och om arbetspraxis liaft stor
betydelse. Han har genom sina
strävanden för arbetsfred gjort insatser av
bestående värde. Kollektivavtalen ha
varit det huvudsakliga föremålet för
hans insats. Han har utgivit arbeten
i socialpolitiska, arbetsgivare- och
släkthistoriska ämnen. Bl. a.
märkas "Om den ’syndikalistiska’
arbetare-rörelsen, särskildt i Frankrike"
(1910), "Den syndikalistiska
arbetarrörelsen och dess bekämpande" (1911),
"Om lagstadgad arbetarsemester"
(1920), "Om kollektivavtalets
användning i svensk industri" (1925)
och "Den nuvarande lönenivån inom
svensk industri och utsikterna på
lönemarknaden" (1931). — Gift 1)
1910—38 med Sigrid Maria
Hag-stedt; 2) 1939 med Karin Ebba
Lindman. J. E. B.
2. Larson, Ernst Henrik,
bruksman, f. 21 sept. 1S85 på Brevens bruk
i Askers skn, Örebro län, † 5 april
1941 i Björneborg, Visnums skn,
Värml. län. Bror till L. 1. — Efter
mogenhetsex. 1903 i Uppsala
genomgick L. Filipstads bergsskola 1904—
05 och anställdes därefter som
ingenjör vid Hallstahammar bruk i Väst-
Ivar O. Larson,
Ernst Larson,
manland, vilket fadern ägde. År 1912
utexaminerades han som
diplomingenjör från bergsakad. i Berlin; lian var
1912—16 ingenjör vid Borsigwerk i
Oberschlesien, Tyskland, och 1916<—
18 vid Freistädter Ståhl- und
Eisen-werke A. G. i Freistadt i dåv.
österrikiska Schlesien. Strax fore första
världskrigets slut återvände lian till
Sverige, där han 1!>18—23 var
disponent för Guldsmedshytte ab. och 1923
—38 verkst. dir. och disponent vid
Smedjebackens valsverks ab. Under de
särskilt för den sv. järnhanteringen
svåra åren efter kriget kunde L. tack
vare sina tekniska kunskaper och sin
organisations- och affärsbegåvning
åstadkomma en ekonomiskt
bärkraftig produktion. År 1938 övergick L.
till självständig verksamhet som
företagare. Han inköpte då Björneborgs
järnbruk i Värmland och påbörjade en
både i tekniskt och ekonomiskt
avseende lovande drift, varifrån han dock
snart rycktes bort av sjukdom. — L: s
krafter togos även i anspråk i arbetet
för tillvaratagandet av
järnhanteringens gemensamma intressen. Särskilt
engagerade han sig i organiserandet
av skrotförsörjningen och var under
flera år Sveriges repr. i den internat,
kartellen för reglering av
skrotmarknaden. Han var en av de ledande
krafterna inom valsjärns- och
stålgjut-godsgrupperna, styr.-led. i ab.
Järnbruksförnödenheter från 1925, i
Järn-verksfören. från 1926 och i
Järnbruks-förb. från 1936. År 1938 utsågs han
till fullmäktig i Jernkontoret — Gift
1917 med Lilli Thum. — En bror till
L. 1 och L. 2 är bruksmannen Uno
Otto L. (f. 1882), som sedan 1915 är
disponent vid Kockums jernverks-ab. i
Kallinge, Blek. län. H. Wn.
Larsson, se även Larson.
Larsson, Albert Lorentz,
målare, f. 4 nov. 1869 i Malmö. Föräldrar:
lantbrukaren Per L. oeh Sissa Abra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
