Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson, Hans - Larsson, Hans - Larsson, Jacob - Larsson, Joel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larsson 126 Larssorr
Hans E, Larsson,
utdrag ur L:s outgivna minnen; E.
Wittenberg, "H. L. als europäischer
Geschiehts-, Rechts- und
Staatsphilo-soph" (1944). A. W.
Larsson, Hans Emil, museiman,
folkbildningsman, f. 24 nov. 1855 i
Hemmesdynge skn, Malmöh. län, † 26
febr. 1922 i Malmö. Föräldrar:
lantbrukaren Bengt L. och Mätta
Hansdotter. — L. avlade mogenhetsex. 1874
i Malmö och fortsatte sedan sina
studier i Lund, där han blev fil. kand.
1881. Tidigt kom lian i kontakt med
den framväxande
folkhögskolerörelsen, och 1877—S4 verkade han som
lärare vid Hvilans folkhögskola, där
han mottog starka intryck av
Leonard Holmström. Därifrån flyttade
han sistn. år till Malmö som
föreståndare för stadens föreläsningsfören.,
som under hans ledning utvecklades
till ett folkuniv. av mångsidig natur.
Själv var han skicklig föreläsare och
lyckades dessutom genom sina intima
förbindelser med Lunds
universitetsvärld engagera många dugande
krafter i sin verksamhet. Ur
föreläsningsfören. växte så småningom fram både
Malmö stadsbibl., vars föreståndare
han var 1905—22, och Malmö mus.,
där lian tjänstgjorde som intendent
för den kulturhistoriska avd. 1894—
1901 och som museichef 1901—22.
Särskilt är det hans förtjänst, att
museets konstsamlingar blevo så
värdefulla. Han var en av sällskapet
Heim-dalis i Malmö stiftare och dess förste
sekr. 1891—1922. Under ett fyrtiotal
år verkade han också som
litteratur-och konstanmälare i Sydsv. Dagbladet.
— Bland L:s tryckta skrifter
förtjäna särskilt nämnas "Kinesiska
dikter på svensk värs" (1894) samt
"Ett och annat ur mina minnen från
studenttiden och mitt samliv med
Bååth" (Under Lundagårds kronor,
1918). -—- L:s hela mångsidiga
verksamhet präglades av vederhäftighet
och bars upp av ett starkt
kulturpatos och av en respektingivande
humanistisk bildning. — Gift 188S
med Anna Linnea ordström. T. M.
Larsson, Jacob Timotlieus,
jurist, politiker, f. 17 maj 1851 i Lund,
† 9 okt. 1940 i Lidingö.
Föräldrar: sakföraren, tituläre v.
auditö-ren Mårten L. och Mathilda
Lundsten. — L. blev student vid univ. i
Lund 1872 och avlade hovrättsex.
där 1875. Han blev v. häradshövding
1879, verkade som advokat i Lund
1879—89 och var 1890—1908 i tjänst
hos Skånska hypoteksfören. i Lund,
från 1895 som dess ombudsman. L. var
livligt verksam i hemstadens
kommunala liv, tillhörde stadsfullmäktige
1S87—1909 och var
drätselkammarens ordf. 1887—-1901. —• Uppvuxen i
ett av stränga principer och ortodox
kyrklighet präglat hem var L. länge
ansluten till borgerliga traditioner.
Under inflytande av bl. a. den
marxistiska litteraturen ocli de
socialreformatoriska idéströmningarna under
1800-talets slutskede fördes han efter
hand fram till en utpräglat radikal
samhällsåskådning, omfattad med
orubblig principfasthet och icke helt
fri från doktrinära drag. De politiska
intressena kommo småningom att lielt
dominera hans liv. Som led. av Andra
K. 1903—08 anslöt han sig till
Liberala samlingspartiet, på vars vänstra
flygel han fick sin plats, tidigt en
förbindelselänk med socialdemokratiska
partiet. Han tillhörde Första K. 1910
—14 och 1917—28; 1921 övergick han
till socialdemokraterna efter att
föregående riksdag ha gått som vilde.
Under sin riksdagstid satt han under olika
perioder i stats-, bevillnings-,
banko-och första lagutskotten samt var 1908
—11 led. av Civilkommissionen, som
företrädde de uppgifter, vilka numera
tillkomma militieombudsmannen. Hans
där förvärvade erfarenhet på
försvars-väsendets område i förening med hans
Jacob Larsson.
Joel Larsson,
nyssnämnda frändskap med
socialdemokraterna voro starkt bidragande
orsaker till hans inträde 1911 som
statsråd och chef för Sjöförsvarsdep.
i K. Staaffs andra ministär, en
vansklig post ej minst genom att L. var den
förste sv. sjöminister, som ej var
militär. L. fick utåt främst bära ansvaret
för ministären Staaffs försvarspolitik
— som ju bl. a., i strid med den
militära fackkunskapens intentioner,
medförde uppskov med det tidigare
fattade beslutet att bygga den s. k.
F-båten. I den stora politiska fejd, som
detta medförde och som i hög grad
upprörde sinnena, blev L. utsatt för
de häftigaste angrepp, vilka ofta gingo
på person och heder. Seg och fast gick
lian i bräschen för sitt program.
Striden fick sitt kritiska slut genom den
av bondetåget och konung Gustavs
s. k. borggårdstal framkallade
konstitutionella konflikt, som ledde till
ministärens fall febr. 1914. Under en lång
och enslig ålderdom odlade L.
oförtrutet sina politiska och sociala
intressen. Hans personliga livsform var den
konservativa vanemänniskans ocli den
pedantiskt noggranne ämbetsmannens
och kontrasterade på ett egendomligt
sätt mot lians avancerade radikala
inställning till problemen. — Gift 1882
med Ebba Ahlström. Spr.
Larsson, Joel, industriman, f. 10
dec. 1895 i Jumkils skn, Uppsala län.
Föräldrar: lantbrukaren Johan L. och
Edla Matilda Thörnlund. — L. avlade
studentex. i Uppsala 1914 och
utexaminerades som bergsingenjör från
Tekn. högskolan 1919. Efter kortare
anställningar 1920—23 vid
Stockholms gasverk och Jernkontoret knöts
han till ab. Sv. kullagerfabriken
(SKF). Han arbetade 1923—25 vid
bolagets laboratorium i Göteborg och
var 1925—41 verksam vid det SKF
tillhöriga Hofors bruk i Gästrikland,
först som laboratoriechef, från 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
