Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lenngren Anna Maria - Lenning, Alvar - Lenning, släkt - 1. Lenning, Christian - 2. Lenning, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lenning
531
Lenning
gått i det allmänna medvetandet, och
hennes smidiga verskonst har mycket
länge utgjort en stilbildande faktor
i sv. poesi. — Ett urval av L:s
dikter utgavs 1819 under titeln
"Skaldeförsök". En av T. Hjelmqvist och K.
Warburg redigerad uppl. av hennes
"Samlade skrifter" ingår i Sv.
Vitterhetssamfundets serie "Svenska
författare" (3 bd, 1916—26). — Gift 1780
med kommerserådet Carl Lenngren
(L. 1). —Litt.: F.Böök,"Prosabidrag
af fru L. i Stockholms-posten" (i
Samlaren 1910); K. Warburg, "A. M.
L." (2:aomarb. uppl. 1917); A.Blanck,
"A. M. L., poet och pennskaft" (1922);
G. Hasselberg, "Realistisk lyrik"
(1923); H. Olsson, "Fru L:s
anonymitet" (Bonniers litterära magasin
1945). R, A.
Lenning, Karl Alvar, ingenjör,
f. 21 juni 1897 i Eskilstuna.
Föräldrar: auktionisten Carl August
Larsson och Anna Mathilda Jönsson. —
L. avlade studentex. i Eskilstuna 1915
och avgångsex. som elektrotekniker
från Tekn. högskolan 1920. Han
vallinder ett år anställd som ingenjör vid
Älvkarleby kraftverks huvudkontor i
Stockholm och därefter till 1924
laboratorieingenjör vid Vattenfallsstyr:s
laboratorium i Älvkarleby. Efter ett
år som granskare vid Patent- och
registreringsverket var ban anställd
som ingenjör vid ab. Elektrolux’
kyl-laboratorium 1925—26, varefter han
var chef för
Electrolux-Servel-Labo-ratory, New York, till 1929. Efter sin
återkomst till Sverige har L. i två
olika repriser ånyo tjänstgjort på
Elektrolux’ laboratorium, nämligen
1929—31 och 1932—40. Ären 1931—
32 var han anställd vid Hesselman
Motor Corporation, Henriksdal. Hos
röntgenfirman Georg Scliönander var
L. konsulterande ingenjör 1940—42,
och 1941 etablerade ban i Stockholm
egen konsulterande ingenjörsfirma
för konstruktioner och industriell
formgivning. L. har i Sverige varit
pionjär för denna för industrin
numera som betydelsefull erkända
verksamhet, vilken liar sina rötter
framför allt i Förenta staterna; den åsyftar
icke endast modernisering av redan
befintliga konstruktioner i tekniskt
avseende utan vill även göra den yttre
gestaltningen hos maskiner, apparater
och olika bruksföremål så tilltalande
som möjligt. Under sin anställning
vid Elektrolux inlade L. betydande
förtjänster i fråga om kylteknikens
utveckling. Han har uttagit ett
nittiotal patent, de flesta på det
kyltekniska området. Bland lians skrifter
märkes "Tekniken ocli framtiden. Från
ångkraft till atomenergi" (1—2,1945).
I andra uppl. av Sv. uppslagsbok
(från 1947) redigerar L. de tekniska
artiklarna. —• Gift 1925 med Anna
Herta Böhmer. J. H. N.
Lenning, släkt, vars äldste kände
stamfar Jöns levde vid mitten av
1600-talet och var bonde i Lenninge
i Nykyrka skn i Södermanland. Bland
lians barn, vilka efter födelseorten
antogo släktnamnet L., märkes
kyrkoherden i Båby-Bönö och Bärbo i
Södermanland Lars Joan L. († 1696),
far till tobakshandlaren i Nyköping
Bengt L. (f. 1691, † 1759). En son till
denne var klädesfabrikanten,
rådmannen i Nyköping, riksdagsmannen
Johan Gustaf L. (f. 1738, † 1802), far
till industriidkaren Christian L. (L.
1) ocli klädesfabrikanten i Nyköping,
riksdagsmannen Johan Gustaf L. (f.
17S4, † 1832). En son till L. 1 var
industriidkaren Jolin L. (L. 2).
1. Lenning, Christian Erik,
industriidkare, f. 21 maj 17S1 i
Nyköping, † 6 aug. 1854 i Norrköping.
Föräldrar: rådmannen Johan Gustaf
L. och Anna Elisabeth, Eberstein. —■
L. erhöll utbildning för
textilfabrikantens yrke bl. a. genom praktik vid
verkstäder i Nordtyskland, där han
vistades 1S05—07. Hemkommen till
Sverige etablerade lian sig först som
färgare, men sedan han genom sitt
giftermål erhållit ökade ekonomiska
möjligheter förvärvade han i två
omgångar, 1811 och 1S15, verkstäder ocli
privilegier för klädestillverkning på
Drag i Norrköping. Under L:s ledning
drevs verksambeten på Drag i hög
grad framåt, så att L:s fabrik omkr.
1850 var den näst förnämsta i
Norrköping. L. liade dock ej lyckats förena
fabrikens utvidgning med ekonomisk
stabilisering utan måste överlämna
sitt företag till ett 1854 bildat bolag
med äldste sonen i spetsen. — L. var
én driftig och kunnig industriidkare
men synes icke ha gjort någon
banbrytande insats. Han erhöll Ulis
quo-rum 1816. — Gift 1810 med Johanna
Christina Ilcitmüller. O. H—e.
2. Lenning, Johan (John)
Christian Conrad, industriman, donator,
f. 19 april 1819 i Norrköping, † 25
dec. 1879 därstädes. Son till L. 1. —
Efter studier vid Teknologiska inst.
(sedermera Tekn. högskolan) arbetade
L. under några år vid faderns väveri i
Norrköping och fullbordade därefter
sin tekniska och merkantila
utbildning under tre års studieresor i
England, Frankrike och Belgien.
Hemkommen till Sverige 1842 etablerade
L. sig först som fabrikör i mindre
skala men blev 1854 disponent i
Drags ab., som just bildats genom
rekonstruktion av faderns företag. På
denna post kvarstod L. till 1875. Sina
sista år ägnade han huvudsakligen åt
de offentliga uppdrag, som ban i allt
större utsträckning erhållit på grund
av sin stora duglighet och sitt
allmänintresse. Sålunda representerade han
1872—79 Norrköping i Första K. och
var led. av 1863—65 och 1876 års
tullkommittéer. Från 1855 var lian ordf.
i Norrköpings fabriksfören. samt
innehade flera förtroendeposter vid
internat. utställningar, bl. a. som juryman
vid världsutställningen i Paris 1878.
— Som industriman kan L. betecknas
som en banbrytare för de nya
mekaniserade produktionsmetoder inom den
sv. ylleindustrin, som började slå
igenom omkr. 1S50. Under lians ledning
undergick också Drags ab. en storartad
utveckling. Som politiker var L.
utpräglat realistisk, men han fick
genom sin protektionistiska inställning
en ganska isolerad ställning.
Betecknande för L. var också hans starka
sociala intresse, som tog sig uttryck
i omvårdnad om de anställda, bl. a.
genom bildandet av sjuk- och
begravningskassa och anläggande av
arbetarbostäder. — L:s donationer, mest
kända genom John och Matilda
Len-nings sjukhem och John Lennings
väf-skola, numera Lenningska textilinst.,
Alvar Lenning.
John Lenning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
