Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leth, Fredrik - Letterstedt, Jacob - Lettström, släkt - 1. Lettström, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Letterstedt
537
Lettström
Jacob Letterstedt. Målning (detalj) ay G. U.
Troili 1837 (Vetenskapsakademien).
1892 major där oeh stabschef vid Sjätte
arméfördelningen. Efter att ha varit
major vid Andra Göta artillerireg.
1893 blev han 1894 överstelöjtnant vid
Wendes artillerireg. och följ. år
överste och chef för reg. År 1903
utnämndes han till generalmajor,
generalfält-tygmästare och inspektör för
artilleriet, i vilken befattning han kvarstod
till sitt avsked ur aktiv tjänst 1915.
År 1910 utnämndes han till
generallöjtnant. Han var lärare i vapenlära
vid Krigsskolan 1877—78, vid
skjutskolan på Rosersberg 1878—80 och
vid Krigshögskolan 1884—90. Åren
1894—95 var han chef för
fältartille-riets skjutskola. Som led. av den
kommitté, som 1881 utförde skjutningar
med 8 cm kanonen m/81 för
uppgörandet av nya skjutregler, utförde han
ett artilleritekniskt betydelsefullt
arbete och utövade ett bestämmande
inflytande på grunderna för artilleriets
skjutning. — Som
generalfälttygmäs-tare hade L. att genomföra beslutet
om fältartilleriets ombeväpning med
snabbeldskanoner, försedda med
eld-rörsrekyl och moderna riktmedel, och
om positionsartilleriets uppsättande,
allt i samband med genomförandet av
1901 års härordning. Artilleriet vann
under hans tid i rörlighet och
stridsvärde. ■—- L. blev led. av Krigsvet.
akad. 1889. — Gift 1) 1887 med Anna
Gustafva Emerentia Lagerheim, †
1903; 2) 1904 med Tullia Maria
Charlotta Klingenstierna. F. M.
Letterstedt, Jacob, fram till
tidigast 1820 Lallerstedt, därefter en kort
tid Latterstedt, generalkonsul,
donator, f. 15 dec. 1796 i Vallerstads skn,
östergötl. län, † 18 mars 1862 i
Paris,begravd i Vallerstad. Föräldrar:
trumpetaren vid Ostgöta
kavalleriregemente Johan Gabriel Lallerstedt,
tillhörande den på s. 441 omnämnda
släkten, oeh Greta Christina Palm-
gren. — L:s fader, som var en sträv
och hård natur, hade på gamla
dagar köpt sig en mindre gård, och
sonen fick från tidiga år arbeta i
jordbruket, varför hans skolbildning
blev mycket bristfällig. År 1815 kom
L. till en äldre broder för att hjälpa
till med dennes jordbruk samt sköta
ett denne tillhörigt bränneri. Vid
tjuguett års ålder arrenderade han
Järva bränneri nära Stockholm, men
företaget bar sig inte, och han stod
inför ekonomisk bankrutt. Hösten
1819 lämnade han i hemlighet Sverige
och begav sig över London till
Sydafrika, dit han anlände i mars 1820.
Till en början arbetade han som
vanlig kroppsarbetare och sedan som
packhusbokhållare i Kapstaden, tills
han 1822 gifte sig med en änkefru
Dreyer, som tillhörde kolonins
aristokrati och ägde en liten egendom
utanför staden. L. arbetade upp
jordbruket, så att han blev en välbeställd
man, och snart hade han betalat sina
skulder i hemlandet. Så småningom
utvidgade han sin verksamhetskrets.
Genom lönande spannmålshandel med
regeringen, kvarnrörelse och flera
industrianläggningar skaffade han sig
en mycket stor förmögenhet. Han fick
också en inflytelserik ställning inom
Kapkolonins politiska liv: han
tillhörde en tid dess lagstiftande råd och
var en av regeringens pålitligaste
anhängare. Han var en av
grundläggar-na av Cape Good Hope Bank, vars
förste dir. han blev. Dessutom var han
dir. för stadens liv- och
brandförsäkringsanstalt och medl. av
municipal-styr. År 1841 blev han sv.-norsk
konsul och 1857 generalkonsul. Han blev
led. av Vet. akad. 1860 och av
Lant-bruksakad. 1861. För svenskar i
Sydafrika var han en verksam hjälpare,
och genom hans bemödanden ökades
avsevärt Sveriges handel med denna
del av Afrika. Många svenskar hade
anställning i hans tjänst. Han gjorde
flera resor till Europa, varvid han
bl. a. besökte Sverige. År 1860 lämnade
lian Kap för alltid och bosatte sig i
Paris. — År 1852 donerade L. 5 000
pund till Jacob Letterstedts
stipendiefond, avsedd att möjliggöra
ut-rikesresor för yngre lovande svenskar,
och 1860 överlämnade han till Vet.
akad. 5 000 pund, varav räntan skulle
användas till belöning för utmärkta
övers. Hans största donation (17 000
pund) överlämnades 1861 till Vet.
akad. för att bilda den ekonomiska
grundvalen för Letterstedtska fören.
för industri, vetenskap och konst, som
blivit mest bekant genom utgivandet
av Nord. tidskr. — L:s självbiografi
är publicerad i Vet. akad:s årsbok
1926. — Gift 1) 1822 med fru Dreyer,
† 1848; 2) 1851 med Lydia Meredyth-
Gunnar Lettström.
Boys. — Litt.: C. Annerstedt, "J. L.
och hans stiftelser" (Nord. tidskr.
1878). T. M.
Lettström, släkt, omnämnd redan
på 1500-talet, härstammande från
Ny-sunds skn, Örebro län. Namnet L.
antogs efter den genom socknen flytande
Letälven eller Letströmmen. Släkten
kom till Stockholm med fältväbeln
Anders Letström (f. 1692), som blev
farfars far till grosshandlaren i
Stockholm Frans Theodor L. (f. 1814, f
1898). Dennes son, kassadir. i
Stockholms enskilda bank och i Stockholms
stads sparbank Alexis Gustaf Theodor
L. (f. 1843, † 1920), hade sönerna
kulturteknikern och donatorn Gunnar L.
(L. 1), juristen och bankmannen
Harald L. (L. 2) och jordbrukaren och
donatorn Einar Gustaf L. (f. 1878,
† 1941), som arrenderade Skällnora
kungsgård i Fresta skn, Stockholms
län. — Litt.: G. H. Lettström (L. 1),
"Biografiska anteckningar rörande sju
bärare av namnet L." (1935).
1. Lettström, Gunnar Henrik,
kulturtekniker, donator, f. 11 juli
1875 i Stockholm, † 12 maj 1939
därstädes. Föräldrar: bankdirektören
Alexis Gustaf Theodor L. och Julia
Maria Mathilda Lavén. •—- Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1893
utexaminerades L. från Tekn. högskolans
fackskola för väg- och
vattenbyggnadskonst 1897 och från Ultuna
lantbruks-inst. 1899 samt avlade lantmäteriex.
1900. Han tjänstgjorde från sistn. år
som lantbruksstipendiat och extra
lantbruksingenjör på flera olika
platser samt blev 1909 tf.
lantbruksingenjör i Värml. län och 1911 statens
lantbruksingenjör i Kristianst. län. För
sjukdom nödgades han begära avsked
1915 och ägnade sig därefter åt
lantbruk och skriftställarverksamhet.
Åren 1916—26 ägde han halva
Gillberga gård i Sollentuna skn,
Stockholms län. — L. utförde 1900-—15 en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
