Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewan, Oskar - Levander, Gustav - Levander, Lars - Lewenhaupt, ätt - 1. Lewenhaupt, Axel Stensson, greve, riksråd, se Leijonhufvud, s. 515 - 2. Lewenhaupt, Mauritz Stensson, greve, riksdrots. Bror till L. 1. Se Leijonhufvud, s. 516 - 3. Lewenhaupt, Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Levander
540
Lewenhaupt
Oskar Lewan.
vår tid (1906), till vars red. och.
flitigaste medarb. han under tidskr :s
kvartsekellånga tillvaro hörde. Tills,
med Sven Herner, Magnus
Pfannenstill m. fi. har han under
inflytande från Albrecht Ritschl och Pehr
Eklund kämpat på en dubbel front
— dels mot institutionalistisk ocli
intellektualistisk ortodoxism, dels
mot den Lidforss-Wicksellska
kristendomskritiken. Han har därvid trott
sig försvara det reformatoriska
arvet, i vilket ban är djupt förankrad.
Även en yngre teologgeneration, som
lyssnat till andra signaler, har med
aktning stannat inför hans
förkunnelse. Han har utgivit: "Studier öfver
Gamla Testamentets värde ur
fräls-ningshistorisk synpunkt" (1891), "Om
orsakerna till den Ritschlska
teologiens utbredande" (1892), "Om den
apostoliska trosbekännelsens
uppkomst" (1894), "Modern forskning
och kristen tro" (1895) och "Prästens
lärofrihet" (i "Skrifter tillägnade
Pehr Gustaf Eklund", 1911). — Gift
1888 med Johanna Louisa Edla
Thérese Holmgren. G. C.
Levander, Gustav, kirurg, f. 31
okt, 1895 i Göteborg. Föräldrar:
affärsmannen Frans L. oeh Emma
Kristina Carlbom. —- L. blev student
i Göteborg 1914 samt med. kand. 1918,
med. lic. 1923 och med. dr 1930, allt i
Stockholm. Efter förordnanden i
kirurgi, främst vid Maria sjukhus i
Stockholm 1924—27 och vid Gävle
lasarett 192S—33, blev han tf.
lasarettsläkare i Västervik 1933 och
lasarettsläkare i Köping 1935. Skicklig
kirurg, har L. främst gjort sig känd
genom undersökningar över
benläkningens mekanism, som lett till
uppställande av en ny teori, i väsentliga
punkter avvikande från gängse
uppfattningar, samt genom studier över
regenerationen i olika vävnader, ss.
muskulatur, benmärg, hud m. fi. —
Gift 1932 med Hanna Marianne
Eklund. P. H. T.
Levander, Lars Jakob,
språkforskare, folklivsforskare, f. 31 mars
1883 i Stockholm. Föräldrar:
audi-tören John L. och Karin Westblad.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1900 blev L. fil. kand. 1903, fil. lic.
1908 och fil. dr 1909, allt i Uppsala.
Efter att 1909—13 ha tjänstgjort som
folkskollärare var han 1913—16 tf.
och 1916—19 ord. folkskolinspektör
i Upplands inspektionsområde.
Sedan 1920 är han knuten till
Landsmålsarkivet i Uppsala, där han främst
handhaft dess undersökningar
rörande Dalarna; 1930 blev lian förste
arkivarie. ■— Redan under studietiden
blev L. intresserad av de
ålderdomliga dialekterna i Övre Dalarna.
Under årliga forskningsfärder i
Ovansiljan fördjupade han sina kunskaper
om dessa språkliga och etnografiska
reliktområden, vilkas främste
kännare han är. Karakteristisk för lians
forskning är den intima föreningen
av filologi och kulturhistoria. Sina
resultat har han främst publicerat i
"Älvdalsmålet i Dalarne" (drsavh.,
1909), "Livet i en Älvdalsby före
1870-talet" (1914), "Dalmålet" (1—2,
1925—28) och "övre Dalarnes
bondekultur under 1800-talets förra hälft"
(1—3, 1943—47). Till en större publik
vända sig den etymologiska ordboken
"Våra ord" (1932, tills, med E.
Wes-sén), Verdandiskriften "Ord oeh sak"
(1936) samt skildringarna "Brottsling
och bödel" (1933), "Fattigt folk och
tiggare" (1934) och "Landsväg, krog
och marknad" (1935). Hans "Geografi
för folkskolan" (1920) har utgivits i
många uppl. År 1947 blev L. led. av
Vitt. akad. — Ogift.
M. R—g, G. Sj—n.
Lewenhaupt, gren av ätten
Leijonhufvud, härstammande från friherren
och greven Sten Eriksson
Lejonhufvuds son riksrådet greve Axel L. (L.
1), som jämte sin bror riksdrotsen
greve Mauritz L. (L. 2) fick
bekräftelse på faderns grevevärdighet 1569
och förtyskade sitt namn till L. L. l:s
son, guvernören över änkedrottning
Maria Eleonoras livgeding greve
Johan Casimir L. (f. 1583, † 1634), blev
far till riksrådet greve Gustaf Adolf
L. (L. 3), riksrådet greve Carl
Mauritz L. (L. 4) och generalen greve
Ludvig Weirik L. (L. 5). Genom L.
4 och L. 5 delade sig ätten i två linjer.
Till den äldsta linjen hörde L. 4:s son,
viceamiralen och kommendanten för
Göteborgseskadern greve Axel Johan
L. (f. 1660, † 1717) och hans bror,
krigaren greve Carl Gustaf L. (L. 8),
vars son, arméofficeren greve Charles
Emil L. (L. 9), blev far till
arméofficeren greve Charles Emil L. (L. 10)
och till arméofficeren greve Adam L.
(L. 11). Sonsons söner till L. 11 voro
sv.-norska sändebudet i Wien greve
Gustaf Adolf Sixten Axel August L.
(f. 1844, † 1904) och arméofficeren
greve Sixten L. (L. 18). Till den yngre
linjen hörde L. 5:s söner, krigaren,
riksrådet greve Adam Ludvig L. (L.
6), krigaren greve Gustaf Fredrik L.
(L. 7) och generalmajoren greve Carl
Julius L. (f. 1664, † 1726). Den
sistnämndes son, generallöjtnanten greve
Mauritz Casimir L. (f. 1711, † 1781),
som 1732—41 var i österrikisk
krigstjänst, blev far till generalmajoren
greve Charles Emil L. (f. 1751, †
1832), vars sonson var diplomaten
greve Carl L. (L. 16). Kusins son till
L. 16 var arméofficeren, affärsmannen
greve Carl-Gustaf L. (L. 23). Son till
L. 16 är f. d. översten och chefen för
Skånska kavallerireg. greve Gustaf
Adolf L. (f. 1875). En bror till
ovannämnde greve Charles Emil L. (f.
1751, † 1832) var översten och chefen
för Västgöta-Dals reg. greve Gustaf
Julius L. (f. 1753, † 1820). Hans
sonson var biblioteksmannen greve
Eugene L. (L. 17). En annan bror till
samme greve Charles Emil L. var
politikern greve Claes Axel L. (L. 12),
vars son var generalmajoren och
riksmarskalken greve Mauritz Axel L. (f.
1791, † 1868). Brorson till den
sistnämnde var jordbrukaren, hovmannen
greve Claës Magnus L. (L. 13). L. 13 :s
bror var industrimannen greve Sten
Axel L. (L. 14), farfar till
överhov-jägmästaren greve Claës Adam Sten
L. (f. 1880), 1918—38 utgivare av
Sveriges ridderskaps- och adels kalender,
och till dennes bror, diplomaten ocli
arkivmannen greve Sten L. (L. 22). En
annan bror till L. 13 var hovmannen
greve Adam L. (L. 15), vars söner voro
arméofficeren, författaren greve Claes
L. (L. 19) och hovmannen och
arkivmannen greve Adam L. (L. 20).
Brorson till L. 13, L. 14 och L. 15 var
hovmannen greve Gustaf L. (L. 21). —
Litt.: A. Lewenhaupt (L. 20),
"Stam-taflor" (1908).
1. Lewenhaupt, Axel Stensson,
greve, riksråd, se Leijonhufvud, s.
515.
2. Lewenhaupt, Mauri tz
Stensson, greve, riksdrots. Bror till L. 1.
Se Leijonhufvud, s. 516.
3. Lewenhaupt, GustafAdolf,
greve, krigare, riksråd, f. 24 mars
1619 på Vinäs, Västra Eds skn,
Kalmar län, † 29 nov. 1656 i fältlägret i
Rautus skn, Viborgs län i Finland.
Föräldrar: guvernören greve Johan
Casimir L. och friherrinnan Sidonia
Grip. Sonson till L. 1. — L. inskrevs
vid Uppsala univ. 1635 och vid univ.
i Leiden 1637 samt gjorde studieresor
till Frankrike och Italien. Han ägna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
