- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
559

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidfors, Elias - Lidforss, släkt - 1. Lidforss, Edvard - 2. Lidforss, Karin, översättarinna, dotter till L. 1, se Jensen (s. 54) - 3. Lidforss, Bengt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lidforss

559

Lidforss

Wallmark flyttade han till Lund 1810
och blev fil. magister där följ. år. lian
var i Lund docent i romersk
vältalighet och poesi 1811—13, e. o. adjunkt
i samma ämne 1813—17 och adjunkt
1S17—20. Han var samtidigt lärare
för prof. J. Lundblads barn. Sistn. år
utnämndes L. till Lundblads
efterträdare som prof., vilken befattning han
innehade till sin död. Han var
Norrlands nations inspektor, sannolikt från
1824. — L. skall lia varit skicklig
framför allt som översättare av
romersk litteratur, fastän tyvärr inga
övers, finnas bevarade, som med full
säkerhet äro av hans liand. lian var
tillika en av Lunds univ:s mest
uppburna föreläsare samt ägde
omfattande historiska och arkeologiska
kunskaper. L. författade några av
bokstavsföljderna i A. O. Lindfors’
sv.-latinska lexikon samt utgav några
disputationer och ett liktal över Karl
XIII. Han tillhörde "Härbärget",
kretsen kring Tegnér i Lund, och var
mycket uppskattad som humorist. —
Ogift. Lt.

Lidforss, släkt från Lidens (numera
Ådals-Lidens) skn i Ångermanland,
efter vilken namnet har bildats. Äldste
kände stamfadern var
bruksinspektören på Tolvfors i Valbo skn,
Gästrikland, Erie Abraham L. (f. 1761, †
1808). Söner till honom voro
skolprästen i Mora, Kopparb. län, Abraham
Volter L. (f. 1800, † 1844) ocli
kyrkoherden i Danderyd och Lidingö Erie
Adolf L. (f. 1805, † 1873); den
sistnämnde framträdde även som poet med
övers, av bl. a. Juvenalis och
Terentius och belönades 1871 med Sv. akad:s
andra pris. Son till Abraham Volter
L. var språkmannen Edvard L. (L. 1).
Denne blev far till översättarinnan
Karin L. (L. 2), gift med förf. Alfred
Jensen, botanisten, skriftställaren och
politikern Bengt L. (L. 3), juristen
Erik L. (L. 4), läkaren i Göteborg
Gärda L. (f. 1871, † 1947), gift med
läkaren Emanuel af Geijerstam ocli
förf. till "Så minns jag Bengt Lidforss"
(1945), och tandläkaren Hedvig L.
(L. 5), gift med astronomen Elis
Strömgren. S. L.

1. Lidforss, Volter Eelv a rd,
språkman, f. 11 febr. 1833 i Mora skn,
Kopparb. län, † 9 april 1910 i Stockholm.
Föräldrar: skolprästen Abraham
Volter L. ocli Johanna Jakobina Maria
Grönvall. — L. blev 1S51 student vid
Uppsala univ., fil. kand. 1S63 och fil.
dr 1S66. Han utnämndes 1864 till
lektor vid Högre lärarinneseminariet i
Stockholm och blev 1S66 adjunkt i
moderna språk vid Lunds univ. samt
utnämndes 1S78 till prof. i
nyeuropeisk lingvistik därstädes. När denna
professur 1885 delades, övertog L. de
germanska språken, fastän hans forsk-

Edvard Lidforss,

ning huvudsakligen fallit inom
romanistiken. Sedan han 1901 tagit
avsked från professuren, flyttade han
till Stockholm, där han vid Sv. akad:s
Nobelinst. var repr. för fransk och
spansk litteratur. L. utgav värdefulla
arbeten inom fransk och italiensk
språkvetenskap, men hans
huvudområde var dock spanskan. År 1S71
utgav han en mycket uppmärksammad
uppl. av det gamla spanska dramat
"El Misterio de los Keyes Magos" och
1S77 en samling fornfranska dikter
"Choix d’anciens textes franfais".
"Los Cantares de Myo Cid" (1—2,
1895—96) innehåller ett hundratal
nya textförbättringar. Välbekanta äro
L:s övers, av Cervantes’ "DonQuijote"
(1S91—92) och lians orimmade
tolkning av Dantes "Divina Commedia"
(1902—03), den senare försedd med
en utmärkt kommentar, båda belönade
med det Letterstedtska
översättningspriset. L. skrev ytterligare en del
filologiska arbeten och utgav läroböcker
i tyska ocli franska. Han var
korresponderande led. av flera spanska akad.
L. skrev även ett stort antal
huvudsakligen litteraturhistoriska
uppsatser i Framtiden, Ord och Bild, Nord.
tidskr. m. fi. Åren 1887—91 var han
redaktionsdir. för malmötidn.
Morgonbladet, där han förfäktade en
protektionistisk ocli konservativ åskådning,
fastän han i sin ungdom hyllat
radikalare idéer. Från 1875 till
sekelskiftet var L. censor vid
mogenhetsexamina, —■ Gift 1864 med Änne Marié
Swartling. Å. G.

2. Lidforss, Karin,
översättarin-na, dotter till L. 1, se Jensen (s. 54).

3. Lidforss, Bengt, botanist,
skriftställare, politiker, f. 15 sept.
1868 i Lund, † 23 sept. 1913 därstädes.
Bror till L. 2. — L. avlade
mogenhets-ex. 18S5 och blev fil. kand. 18S8, fil.
lic. 1892 och fil. dr 1893, allt i Lund.
Han var e. o. amanuens i botanik där

1S8S—92 och assistent i Jena 1895—96
samt blev assistent vid botaniska
institutionens fysiologiska avd. i Lund 1S99.
Därjämte var han docent i botanik i
Lund 1897—1905 och 1906—10. Efter
att ht 1909 ha varit tf. prof. i Lund
utnämndes lian till prof. i botanik vid
Uppsala univ. 1910och kallades följ. år
till prof. i detta ämne vid Lunds univ.
Han företog flera studieresor, bl. a.
som statsstipendiat till Berlin 1909
och Zurich 1909—10. År 1911 invaldes
han i Vet. akad. — L. var lärjunge till
F. W. C. Areschoug, som i hög grad
torde ha påverkat hans utveckling som
botanist. Genom denne hade lian fattat
intresse för det mångformiga
björnbärssläktet (Rubus), och det var på
detta område, som L. gjorde sin största
vetenskapliga insats. Plans arbete
"Studier öfver artbildningen inom
släktet Rubus" (1, 1905; 2, 1907)
valresultatet av flera års experimentella
forskningar. Under mycket
ogynnsamma yttre förhållanden anställde
L. odlingsförsök med olika
Rubus-arter för att söka utforska deras
inbördes släktskap. Han gjorde även
försök att korsa olika arter och
studerade särskilt artbildningen genom
bastardering ocli mutation. Dessa
undersökningar ha stor betydelse genom
att de utgöra den första större
analysen av ett helt växtsläkte. L. ägnade
stort intresse åt pollenets biologi och
pollenslangarnas kemotropism,
varjämte han ingående studerade den
vintergröna florans fysiologi samt
växternas förmåga att uthärda kyla.
Utom det nämnda Rubus-arbetet äro
hans viktigaste vetenskapliga arbeten
"Zur Biologie des Foliens"’ (1896),
"Weitere Beiträge zur Biologie des
Pollens" (1899), ’ Zur Physiologie des
pflanzlichen Zellkernes" (1897), "Die
wintergrüne Flora" (1907) och "Leber
kinoplasmatische Verbindungsfäden
zwischen Zellkern und
Chromatopho-ren" (1908). L. var även en ypperlig
populärvetenskaplig förf. Hans
"Naturvetenskapliga kåserier1" (1—3,
1908—13; flera uppl.), som vann stor
spridning, lämnar briljanta
skildringar med biologiskt, främst botaniskt
innehåll. Nämnas bör även hans arbete
"Växternas skyddsmedel emot
yttervärlden" (1890, i Verdandis
småskrifter; 2:a uppl. 1909). — I vidare
kretsar torde L. vara mest känd som
skriftställare i sociala, politiska och
litterära ämnen. Genom sin vänskap
med Axel Danielsson kom lian redan
under 1890-talet att intressera sig för
arbetarrörelsen, och detta intresse
befästes ytterligare genom kontakt med
tyska socialdemokrater. L. tillhörde
förgrundsfigurerna i sekelskiftets
Lund och blev de radikala
studenternas ledare; lian var en av stiftarna av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free