Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lidforss, Bengt - 4. Lidforss, Erik - 5. Lidforss Strömgren, Hedvig, tandläkare, syster till L. 2, L. 3 och L. 4, se Strömgren - Lidholm, Hildemar - Lidholm, Ingvar - Lidman, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidforss
561
Lidforss
Postumt lia bl. a. utkommit "Ur Bengt
Lidforss’ litterära kvarlåtenskap"
(1—3, 1916—17) och "Socialistisk
journalistik. Ur Bengt Lidforss’
efterlämnade skrifter" (1—3, 1921—23).
L. har skildrats av flera skönlitterära
författare, t. ex. G. Hellström i "En
mycket ung man" (1921), E. Norlind
i "Livsouvertyr" (1940), K. G.
Ossian-nilsson i "Barbarskogen" (1908), P.
Rosenius i "De unge gubbarne" (1909),
H. Wägner i "I templets skugga"
(1910) och H. Larsson i "Idéerna i
Stabberup" (1918). — Ogift. — Litt.:
"B. L. En minnesbok" (1923); Gärda
Lidforss af Geijerstam (L:s syster),
"Så minns jag B. L." (1945); E.
Malmström, "B. L." (1946). L. som botanist
har skildrats av R. Larsson i Bot an.
notiser 1913 och av O. Rosenberg i Sv.
botan. tidskr. 1914. R, G.
4. Lidforss, Erik, jurist,
musik-främjare, f. 13 febr. 1870 i
Norrköping, † 30 maj 1938 i Stockholm. Bror
till L. 2 och L. 3. — Efter
mogenhets-ex. i Lund 1887 studerade L. vid univ.
där och avlade fil. kand.-ex. 1889 samt
hovrättsex. 1892. Inskriven some. o.
notarie i Svea hovrätt s. å. tjänstgjorde L.
i Stockholms rådhusrätt samt i
Kammarkollegium 1892—93. Sistn. år
anställdes L. som bitr. jurist vid K.
Staaffs advokatbyrå i Stockholm. Han
blev 1900 delägare i advokatfirman
Staaff & Lidforss i Stockholm och var
från 1909 huvuddelägare i
advokatfirman Lidforss & Levy i Stockholm. L.,
som själv var en utmärkt violinist,
stiftade jämte prof. Sven Kjellström
Kammarmusikfören. 1911 och var dess
ordf. 1911—27. I Konsertfören. i
Stockholm var han v. ordf. 1914—21 och
1923—38. Han blev led. av Mus. akad.
1917 och styr.-led. i stiftelsen
Stockholms konserthus 1920. L. var av K.
M:t utsedd styr.-led. för K. teatern
1933—37 och för Dramatiska teatern
1933—38, styr.-led. i Folkkonsertförb.,
stiftelsen Thielska galleriet, stiftelsen
Drottningholmsteaterns vänner m. fi.
Han var sv. statens delegat vid
kongressen i Rom 1928 för revidering av
Bernkonventionen ang. skydd för
litterär och konstnärlig äganderätt. -—
Gift 1897 med Aagot Vilhelmina
Kla-veness. U. N—d.
5. Lidforss Strömgren, Hedvig,
tandläkare, syster till L. 2, L. 3 ocli
L. 4, se Strömgren.
Lidholm, H Hd e ma r Albin,
mejeriman, f. 23 jan. 1S34 i Göteborg, † 22
dec. 1D04 i Södertälje. Föräldrar:
järnhandlaren Joh. A. L. ocli Anna
Charlotta Tengberg. — På sin egendom
Nådhammar i Vårdinge skn,
Stockholms län, började L. 1863 en
mejerirörelse med försäljning av mjölk och
smör till Stockholm. Snart utvidgades
rörelsen starkt genom mottagande av
36 Svenska män och kvinnor IV
mjölk från andra egendomar, och
mejeriet blev sin tids största
herr-gårdsuppköpsmejeri i landet. Det
överläts IS69 på det av L. bildade
Mä-lareprovinsernas mejeriab., där han
var disponent, och flyttades till
Stockholm. Efter hand kom
tillförsel-området för mjölk att utsträckas
även till Östergötland, Närke och de
avlägsnare delarna av
Mälarprovin-serna, där mjölk mottogs och
skummades vid skumningsstationer och
grädden kärnades vid
avkärningsmeje-rier. Därjämte organiserades
samarbete med mejerier bl. a. i
Västergötland och Värmland. Genom denna
omfattande rörelse bidrog L. väsentligt
till mejeriväsendets utveckling i vårt
land och till att smör, som tidigare
importerats, från 1870 blev en
exportvara. Ilan införde flera tekniska och
organisatoriska förbättringar; bl. a.
avkyldes mjölken vid transport och
betalades efter fetthalt. L. deltog i
upprättandet av kontrollerad
mjölkförsäljning i Stockholm. Han var led.
av Stockholms läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1871—83
och blev hedersled, i sällskapet 1SS4
samt led. av Lantbruksakad. 1886.
Sedan 1870-talet var han blind. -—
Gift 1) 1866 med Anna Fredrika
Husberg, † 1872; 2) 1873 med Sigrid
Alfhild Frödin. S. L.
Lidholm, Ingvar Natanael,
tonsättare, altviolinist, f. 24 febr. 1921
i Jönköping. Föräldrar:
expeditions-föreståndaren vid Statens järnvägar
Anders Emil L. och Sigrid Theresia
Maria Johnsson. — Efter studentex.
i Södertälje 1940 blev L. s. å. elev vid
Musikhögskolan, där han till 1946
främst studerade dirigering för Tor
Mann. Fram till 1943 studerade han
violin och ensemblespelning för
Charles Barkel och 1942—44 teori och
komposition för Hilding Rosenberg. L. var
1943—46 medl. av K. hovkapellets
altviolinstämma. År 1944 debuterade
Erik Lidforss.
han som tonsättare. Ilan erhöll 1946
statens tonsättarstipendium och 1947
års Jenny Lind-stipendium och
bedrev 1946—47 kompositionsstudier i
Schweiz, Italien och Frankrike. Sedan
sistn. år är han stadskapellmästare
i Örebro. — Bland L:s kompositioner
märkas debutverket "Toccata e Canto
för kammarorkester" samt en
stråkkvartett, en flöjtsonat, en pianosonat
och sånger. Samtliga ha blivit
gynnsamt mottagna. L. tillhör en grupp av
våra yngsta tonsättare, som vill skapa
en livskraftig musik genom
nypröv-ning av grundelementen melodi,
harmoni och rytm samt form, med den
polyfona barockmusiken som stilideal.
I hans hittillsvarande instrumentala
produktion dominerar den enkla
melodiska linjen, medan harmoniken
kommer i andra hand.
Uttrycksmedlen äro avsiktligt knappa. — Ogift.
K. R.
Lidman, Axel Fredrik,
tidningsman, f. 22 aug. 1859 i Kungs-Husby
skn, Uppsala län, ‡ 23 maj 1934 i
Hedemora. Föräldrar: fanjunkaren Lars
Fredrik L. och Mathilda Holmstrand.
— Efter läroverksstudier i Enköping
var L. tryckerielev där till 1878. Sistn.
år blev han föreståndare för
Hedemora Tidn: s och Nya Hedemora Tidn: s
tryckerier i Hedemora, vilka vid denna
tid sammanslogos till en officin, som
till 1880 utgav Hedemora Tidn. Åren
1879—80 arrenderade L. tryckeriet,
varpå han 1881 tills, med sedermera
kommerserådet Isidor Flodström
inköpte detsamma; 1883 övergick det
helt i L:s ägo. I anslutning till
tryckerirörelsen började L. snart en
omfattande tidn.-utgivning; hans företag
ombildades 1900 till Dalarnes
tidnings-& boktryckeriab., där L. till sin död
var störste delägare och verkst. dir.
Bland de tidningar, som L. eller hans
bolag grundade eller inköpte, märkas
följande, för vilka L. till sin bortgång
var chefred, och ansvarig utgivare:
Tidn. för Hedemora, Säter och Avesta
eller Södra Dalarnas Veckoblad (från
1881; namnet 1887 ändrat till Södra
Dalarnas Tidn., tr. i Hedemora),
Borlänge Tidn. (från 1885; tr. i Hedemora
till 1900, därefter i Borlänge), Mora
Tidn. (från 1S93; samma tryckorter),
Avesta-Posten (från 1898; tr. i
Hedemora), Säters Tidn. (från 1919;
samma tryckort) och Ludvika Tidn. (från
s. å.; tr. i Borlänge). — Den av L.
ledda tidn.-koncernen, vanligen kallad
Lidmanpressen, var länge unik inom
sv. dagspress; först från 1920-talet ha
liknande företeelser mera allmänt
uppträtt. Partipolitiskt är
Lidmanpressen neutral. — Också inom andra
företag var L. verksam; bl. a. var han
styr.-ordf. och jourhavande dir. vid
ab. Jordbrukarbankens avd.-kontor i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
