Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liebenfeld, Ivar - Lieberath, Ebbe - Liedbeck, se även Lidbeck - Liedbeck, släkt - 1. Liedbeck, Lars - 2. Liedbeck, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lieberath
567
Liedbeck
därefter bedrev han restaurangstudier
i utlandet 1893—1903, bl. a. i
England, Frankrike, Molland och Belgien,
samt genomgick Le Cottage Yverdon,
Schweiz (1896). Ären 1904—05 var
han hovmästare vid Hotel Rydberg och
1906—07 vid Restaurang
Kronprinsen i Stockholm. Han blev 1907 chef
för Standard Hotel, Norrköping, som
han ännu innehar jämte Restaurant
Strömsholmen därstädes. — L. är en
av landets främsta restaurangmän
med mångårig, gedigen utbildning och
en konstnärlig begåvning på det
kulinariska området. — Gift 1900 med
Sabine Elisabeth Fischbank. G.
Lieberath, Ebbe Harald,
arméofficer, gymnastik- och ungdomsledare,
författare, f. 25 juni 1871 i
Malmö, † 1 nov. 1937 i Stockholm.
Föräldrar : överinspektören vid tullverket
Wilhelm Victor L. och Hedvig
Kindgren. — L. avlade mogenhetsex. i
Göteborg 1S91, blev underlöjtnant vid
Västgöta reg. 1894, genomgick
Gymnastiska centralinst. 1896—99, var
gymnastiklärare i Göteborg 1902—17,
blev kapten 1906, övergick på
reservstat och blev då major i armén 191S
samt var från s. å. anställd i Sveriges
scoutförb. Ären 1925—33 var han
med-red. i veckotidn. Allt för alla och
sedan till sin död anställd vid Åhlén &
Åkerlunds förlag. Åren 1910—12 var
han medl. av den kommitté, som
utredde omorganisationen av
Gymnastiska centralinst. — L. sökte länka
samman gymnastiken med lek och
idrott och understryka dess egenskap
av glädjemättad rekreation. Hans
framgångar som gymnastiklärare vid
Högre latinläroverket i Göteborg och
som ledare och propagandaman för
frivillig gymnastik gjorde honom känd
över hela landet. Han ledde den
segerrika sv. gymnastiktruppen vid
Olympiska spelen i Stockholm 1912, som
ansågs prestera den vackraste sv.
gymnastik, som någonsin visats. — Framför
allt är L:s namn emellertid knutet till
scoutrörelsen. Sommaren 1909
intresserades han av Baden-Powells idéer.
P’öreträdesvis fängslade tre sidor av
rörelsen honom: den metodiska
uppfostran genom samliv med vild natur,
avsikten att skapa stil och
gentle-mannaskap bland pojkar och utsikten
att slå bryggor mellan åldrar, klasser
och folk. För utjämningens och
endräktens skull sökte han bevara rörelsen
fri från varje politiskt eller militärt
inslag och var je form av konfessionell
religiositet och lyckades hålla denna
kurs för sitt förb., så länge han levde.
L. startade landets första ordnade
scoutverksamhet vid Latinläroverket
i Göteborg i okt. 1909 och satte sig
efter enträgna påtryckningar i spetsen
för rörelsen i staden. När de i Sverige
Ebbe Lieberath.
framvuxna scoutkårerna i jan. 1912
samlades i Sveriges scoutförb., valdes
L. till dess scoutchef och kvarstod som
sådan till sin död. Som talare för
pojkar i skolåldern och agitator för en
ungdomsrörelse har han aldrig haft
något svenskt motstycke. Som
organisatörvar han främmande för byråkrati,
stor yttre apparat och stela former. L.
gjorde efter första världskriget många
försök att återupprätta samarbete
mellan scouter i de forna fiendelän:
derna. Han åtnjöt stort anseende i den
internat, scoutvärlden och var medl.
av världsscoutunionens internat,
kommitté från dess tillkomst 1922 till sin
död. — L. hörde också till våra mest
lästa ungdomsförf. llan skrev drygt
trettiotalet volymer pojk- och
äventyrshistorier, strödde omkring sig
noveller, dels under eget namn, dels
under olika sign., och producerade i
Allt för alla en mängd artiklar i takt
och ton för ungdom. Pojkhistorierna
komponerades lika mycket i ett dolt
uppfostringssyfte som för att roa, ofta
med virtuost anlitande avpojkslangen,
och handlade om godhjärtade bänglar,
som vid sidan av pojkstrecken hade en
del goda egenskaper. Kärnan i hans
författarskap för pojkar äro böckerna
om ett "gäng" på elva pojkar, som
tillväxa i hyfs och visdom.
Representativa äro t. ex. ’Mulle, Långstroppen
och vi" (1924), "Klämmiga pojkar"
(s. å.), "Vårt klämmiga gäng" (1927)
oc,h "Pojkarna på Hornborga" (1929).
L. utgav övers. "Scouting for bovs"
(1910) och "Mina äventyr som spion"
(1915), båda av Baden-Povvell, samt
skrev direkt för scoutrörelsen
"Scouter och scoutledare" (1913), "Hur man
bildar en scoutkår" (1926) och "När
isen brister" (1931). Högst som
litterär produkt står den
självbiografiska "Mina första femton år" (1935)
med kulturhistoriskt intressant
material om livet i Göteborg pä 1870-
och 80-talen. L. var också en god
tecknare och försåg såväl en del av
sina historier och artiklar som W.
Planting-Gvllenbågas "Anteckningar
om Västgöta Regemente" (1’904) med
illustrationer. — Gift 1900 med Hulda
Anna Augusta Munck af Fulkila. —
Litt.: E. Andersson, "Ungdomens
man" (1938). E. A—n.
Liedbeck, se även Lidbeck.
Liedbeck, släkt, härstammande
från handlanden och rådmannen i
Jönköping Nils L., som tog sitt namn
efter födelseorten, hemmanet Liabäck
i Nykyrka skn, Skarab. län. Hans son
var matematikern Lars L. (L. 1).
Brorsons sonson till L. 1 var läkaren
och homeopaten Jakob L. (L. 2). Söner
till denne voro ingenjören Alrik L. (L.
3), far till gymnastikdir. och
konstnären Pehr L. (f. 18S1), samt
gvmna-stikdir. Harald L. (L. 4).
1. Liedbeck, Lars, matematiker,
f. 13 juli 1707 i Jönköping, † 5 aug.
1762 i Lund. Föräldrar:
handlanden och rådmannen Nils L. och Maria
Billing. — L. blev student 1727 vid
Lunds univ. och 1730 vid Uppsala
univ., där han var lärjunge till
Klingenstierna. Efter slutade studier
inträdde han 1733 som auskultant i
Bergskollegium, och 1736 fick lian
anställning vid Amiralitetskollegium
i Karlskrona. Han deltog i flera
expeditioner till sjöss och blev 1740
löjtnant vid flottan samt lärare vid
skeppsgosseskolan i Karlskrona. År
1744 utnämndes han till prof. i
matematik vid Lunds univ. Han
publicerade över åttio disputationer främst
inom den rena matematiken men även
rörande kronologiska och
astronomiska spörsmål. Därjämte utgav han
läroböckerna "En kort och tydelig
beskrifning om himmel- och
jordglober-nes rätta bruk, nytta och egenskaper"
(1734; 2:a uppl. 1753) samt "En kort
och nyttig arithmetica" (1737; 2:a
uppl. i utdrag "Kort inledning till
den algemena räknekonsten", 1738,
4:e uppl. 1769). L:s produktion av
almanackor var avsevärd; för olika
breddgrader författade han sålunda
1746—4S minst tretton almanackor.
—• Gift 1752 med Sophia Lieffertz.
S. L.
2. Liedbeck, Per Jakob, läkare,
homeopat, f. 16 juni 1802 i Trosa, † 5
okt. 1876 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Per L. och Katarina
Marschell. Brorsons sonson till L. 1.
—- L. studerade vid läroverket i
Strängnäs, blev student 1821, med.
kand. 1826, med. lic. 1828 och med. dr
1835, allt i Uppsala, varefter han en
kortare tid tjänstgjorde som
stipendiat i fältläkarkåren. Han var bitr.
lärare i anatomi vid Karol. inst. 1829
—30, lärare i anatomi vid Gymnas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
