Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Liljecrona, Carl Wilhelm - Lilliehorn, ätt - 1. Lilliehorn, Per - 2. Lilliehorn, Pehr Ulrik - 3. Lilliehorn, Carl Pontus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilliehorn
5S9
Lilliehorn
tiska radikalism bevarade lian
emellertid livet igenom. Är 1832 uppsatte
han i Lund veckobladet Skånska
Cor-respondenten men övergick redan s. å.
till Aftonbladet, vars red. lian
tillhörde till 1847. Han sysslade där mest
med redigeringen av
utrikesnyheter-11a och blev Hiertas närmaste man på
den politiska avd.; under dennes
frånvaro tjänstgjorde han flera gånger
som tidn:s chef. Bildad och försynt
hade L. lätt för att vinna gehör och
knyta förbindelser. Under den
märkliga riksdagen 1840—41 medverkade
lian därigenom till att öka Hiertas
politiska inflytande. L:s egen dagbok
från riksdagen 1840—41 (utg. 1917
med förord av G. A. Aldén under titeln
"Bakom riksdagens kulisser") är i sin
sakliga och lugna ton en värdefull
källskrift. Historiskt värde ha också
L:s brev, bl. a. till överste J. C. von
Schoting (i Lunds univ.-bibl.). -— L.
tvingades på grund av en
ögonsjukdom att 1847 lämna Aftonbladets red.
Han utgav "Fältmarskalken grefve
Johan Christopher Toll" (1—2, 1849
—50), grundad på släktpapper, samt
"Statssekreteraren Elis Schröderheims
Anteckningar till Gustaf III:s
historia . . ." (1851). L:s sista år
fördystra-des av ett svårmod, som närmade sig
sinnessjukdom. — Ogift. E. G.
Lilliehorn, ätt, vars äldste kände
stamfar, Per Jönsson Berg, var
handelsman och borgare i Ronneby, sedan
i Karlskrona, under 1600-talets andra
hälft. Hans son, majoren vid Kalmar
reg. Peter Berg till Kråkerum i
Mönsterås skn, Kalmar län, (f. 1688, †
1753), adlades 1719 under namnet L.
En son till honom i hans andra gifte
var sjöofficeren Per L. (L. 1), vars
släktgren utdog 1822. ■— Peter L:s
äldste son i första giftet var kaptenen
Samuel Carl L. (f. 1715, † 1757). Son
till honom var Johan Fredrik L. (f.
Per Lilliehorn. Målning (detalj) av L. Pasch
d. y. (Östergötlands museum. Linköping).
1745, † 1811), som blev landshövding
i Västmanland. Han upphöjdes till
friherre 1800; grenen utdog 1856.
Bröder till friherre Johan Fredrik L. voro
arméofficeren Pehr Ulrik L. (L. 2) och
arméofficeren Carl Pontus L. (L. 3),
vilken under sina sista år kallade sig
Berg von Bergheim.
1. Lilliehorn, Per, sjöofficer, f. 19
nov. 1729 på gården Em, Döderhults
skn, Kalmar län, † 25 aug. 179S på
sin egendom Kråkerum, Mönsterås
skn, samma län. Föräldrar: majoren
Peter L. och Dorotea Leijoncrona. ■—
L. trädde 1746 i krigstjänst vid
amiralitetet, där lian 1754 blev löjtnant.
Han gjorde några år fransk och
därefter engelsk örlogstjänst, hemkom
175S och utnämndes till
kaptenlöjtnant 1760, till kapten 1770 och till
överste 1777. På Riddarhuset var han
känd som ett brushuvud, var en tid
anhängare till Pechlin men övergick
under 1760-talet till hovpartiet och
vann efter Gustav III:s trontillträde
dennes bevågenhet. Vid 1789 års
riksdag tjänstgjorde han som
ställföreträdande lantmarskalk under C. E.
Lewenhaupts frånvaro och blev för de
tjänster han gjorde konungen vid
genomdrivandet av Förenings- och
säkerhetsakten s. å. utnämnd till
konteramiral. I kriget mot Ryssland fick
L. befälet över en division av
örlogsflottan och bildade med denna
arriär-garde i sjöslaget vid Öland 1789. L.,
som icke på länge tjänstgjort till
sjöss och saknade erfarenhet på sin
post, vägrade trots upprepade
uppmaningar att segla fram och höll under
hela bataljen sin division utom
stridsavstånd, varigenom den sv. flottan
berövades en tredjedel av sin styrka
och icke kunde göra anfallet med
tillbörligt eftertryck. Striden slutade
därför utan avgörande resultat. Efter
slaget blev L. arresterad och ställdes
inför en av hertig Karl tillförordnad
amiralitetsöverrätt. Efter långvariga
rättegångsförhandlingar dömdes han
av denna till döden. L., som inför
konungen sökte göra gällande, att
rättegången vore en hämndeakt mot honom,
blev i juli 1790 benådad av denne men
måste taga avsked och under tre år
vistas utomlands. I maj 1793 anförde
L. i en skrivelse till hertig Karl, att
lian före slaget erhållit en hemlig order
av konungen att icke låta hertig Karl
vinna någon avgörande seger. L:s
påstående, som bl. a. återges i A. F.
Skjöldebrands memoarer, torde
emellertid helt sakna underlag. Efter
hemkomsten s. å. vistades L. på sin
egendom till sin död. — Gift 1761 med
friherrinnan Margareta Christina von
Danckwardt. —• Litt.: A. Munthe,
"Svenska sjöhjältar" (7: 3, 1916).
A. Äg.
Pehr Ulrik Lilliehorn. Målning (detalj) av
okänd konstnär (Gripsholm).
2. Lilliehorn, PehrUlrik,
armé-officer, f. 3 sept. 1752 i Stockholm, †
6 juli 1806 därstädes. Föräldrar:
kaptenen Samuel Carl L. oeh Clara
Aurora Lotliigia. Brorson till L. 1. — L.
inskrevs 1759 som volontär vid
artilleriet, blev kammarpage hos Gustav
III 1767, fänrik vid Livgardet 1770,
befordrades till kapten i armén 1772
på grund av sitt välförhållande vid
statsvälvningen, utnämndes till
löjtnant vid Livgardet 1774, till korpral
vid Livdrabantkåren och överadjutant
hos konungen 1777, blev
generaladjutant av flygeln 1779 oeh
överstelöjtnant vid Helsinge reg. 1781. Ären
1782—85 var L. i fransk tjänst,
utnämndes 1786 till överste i armén,
blev 1792 överstelöjtnant och
sekundchef för Göta livgarde och 1795
generalmajor, kallades vid Sv.
krigs-mannasällskapets (Krigsvet. akad.)
stiftande 1796 till led. och var
sällskapets styresman 1799—1800. Han
blev överkommendant över
fästningarna på v. kusten 1800 och
utnämndes till generallöjtnant 1802. — L.
var generaladjutant hos Gustav III
vid 1788 års fälttåg i Finland och
kvarstannade vid konungens avresa
som generaladjutant hos hertig Karl,
i vilken egenskap han bevistade
anfallet på ryska flottan vid Reval,
striderna vid Kronstadt och reträtten ur
Viborgska viken 1790. — Ogift. F. M.
3. Lilliehorn, Carl Pontus,
arméofficer, f. 16 mars 1758 i
Stockholm, † 24 nov. 1820 i Bonn i
Tyskland. Bror till L. 2. — L., som 1770
blev page hos kronprins Gustav, valde
tidigt den militära banan och
utnämndes 1776 till löjtnant och 1781 till
kapten vid Livgardet. Är 1791 blev
han sekundmajor därstädes; redan
1790 hade han utnämnts till
överstelöjtnant i armén. L. var en duglig
officer och var högt skattad av Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
