Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindberg, Elof - Lindberg, Elsa, författarinna, se Lindberg-Arfa, s. 620 - Lindberg, Emil - Lindberg, Erik, medaljgravör, se s. 615 - Lindberg, Folke, historiker, se s. 616 - Lindberg, Gustaf, teolog, präst, se s. 619 - Lindberg, Gustaf - Lindberg, Gusten - Lindberg, Gösta - Lindberg, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindeberg
034
Lindeberg
Emil Lindberg,
1923 och ordf. där 1935 samt ordf. i
direktionen för Umedalens
sinnessjukhus 1937. Sedan 1943 är han
landshövding i Västerb. län och
innehar ordförandeskap i
länsinstitutioner av olika slag, bl. a.
hushållningssällskap, skogsvårdsstyr. och
länsarbetsnämnd. —■ Gift 1913 med Signe
Augusta Aurora Alm. E. A.
Lindberg, Elsa, författarinna, se
Lindberg-Arf a, s. 620.
Lindberg, Otto Emil, orientalist,
f. 3 maj 1850 i Kila skn, Södermani.
län, † 17 okt. 1920 i Alingsås.
Föräldrar: jägmästaren Otto Enhörning
och Carolina Moberg. L. antog
namnet efter sin styvfader. — L. arbetade
i sin ungdom som hantverkslärling
och började studera först vid aderton
års ålder. Efter sex år avlade han
mogenhetsex. i Stockholm 1S74.
Samtidigt med sina akademiska studier
bedrev lian privatundervisning,
huvudsakligen i hebreiska. Han blev fil.
kand. 18S5, fil. lic. 1890 och fil. dr
1894, allt i Uppsala. S. å.
förordnades han till docent i semitiska
språk vid Göteborgs högskola och
kallades 1S98 till den nyinrättade
professuren där i detta ämne. — I sina
vetenskapliga skrifter behandlade L.
mestadels ljudhistoriska problem, ss. i
drsavh. "Studier öfver de semitiska
ljuden w och y" (1893) och i
"Ver-gleichende Grammatik der semitischen
Sprachen. I. Lautlehre. A.
Konsonantismus" (1897). L. ägnade även stort
intresse åt folkbildningsarbete. Ett
antal av hans populärvetenskapliga
föreläsningar äro utgivna i bokform, bl. a.
"Harun Arrasehid och hans närmaste
samtida i historia och saga" (1900)
och "Jobs-boken eller lidandets
problem på israelitisk mark" (190S),
vilket senare arbete vittnar om L:s
intresse för religiösa spörsmål. Till
denna ämneskrets höra bl. a. även
"Religiösa meditationer och stäm-
ningar" (1—3, 1900—03) och
"Gudsordets utvecklingsgång i världen" (1
—3, 1909—13). I dessa skrifter gör
han sig till förespråkare för en mindre
dogmbunden kristendom. Personligen
var L. högt skattad för sitt redbara
och flärdfria väsen. — Gift 1S76 med
Hilda Erika Lindeberg. K.-E. S.
Lindberg, Erik, medaljgravör,
se s. 615.
Lindberg, Folke, historiker, se
s. 616.
Lindberg, Gustaf, teolog, präst,
se s. 619.
Lindberg, Johan Gustaf, läkare,
f. 26 juni 18S7 i Vadstena. Föräldrar:
postmästaren Gustaf Herman L. ocli
Johanna Hedman. — Efter
mogenhetsex. i Linköping 1905 blev L. med.
kand. i Uppsala 1909, med. lic. i
Stockholm 1913 och med. dr där
1917. Efter förordnanden bl. a. i
anatomi 1908—09, i oftalmologi 1911
—12 och i medicin 1913—14 var L.
underläkare vid barnsjukhuset
Samariten och assistent vid Karol. inst:s
pediatriska poliklinik 1914—15.
amanuens vid Allm. barnhuset 1915—16,
underläkare vid Sachsska
barnsjukhuset 1916—18, docent i pediatrik vid
Karol. inst. 1918—19 och tf. prof. i
ämnet där under en del av 1918. L.
blev 1920 läkare vid Norrköpings
lasaretts barnavd. och är sedan 1927
lasarettsläkare vid dess medicinska
barnavd. I Norrköping blev han 1919
läkare vid Fröbelinst., skolläkare vid
läroverket 1923 och vid folkskolorna
följ. år, och sedan 1928 är han även
läkare vid Norrköpings
barnavårdscentral. — L. har skrivit ett stort
antal arbeten över skilda pediatriska
ämnen och tilldelades HwasseTska
priset 1910. — Gift 1918 med Almy
Elisabet Hagelin. P. H. T.
Lindberg, Vilhelm Mauritz Gustaf
(Gusten), skulptör, f. 25 maj 1852
i Stockholm, † 15 april 1932 i
Ulriksdal, Solna. Föräldrar: sjökaptenen
Wilhelm L. och Maria Lovisa
Norrman. — L. var elev till
ornamentsbildhuggaren Nerpin och F. Kjellberg och
studerade sedan vid Konstakad. Han
vistades 1881—89 i Paris, där han
debuterade på Salongen 1882. Han är,
jämte Per Hasselberg, vår mest
ka-rakteristiske repr. för tidens
fransk-inspirerade salongsskulptur. I de
natursymboliska kvinnostatyerna
"Vågen" (18S5, i marmor 1900, Nat. mus.)
och "Dimman" (1885, i marmor 1904,
Nat. mus.; i brons på
Strömparterren i Stockholm) sökte han tolka
ungdomens vaga men heta
kärlekslängtan. Efter hemkomsten 1889
utförde han bl. a. en bronsstatyett av
Johannes Döparen för dopfunten i
Johannes kyrka i Stockholm (1890)
Gusten Lindberg,
"Morgonen" och "Aftonen"’ och en
fontängrupp framställande Neptun,
samtliga, i brons för Halhvylska
palatset 1896. För detta utförde han
vidare under de följ. åren en rad
kamin-och dörröverstycken i marmor. Bland
hans senare arbeten, som även
omfatta ett flertal porträttbyster ocli
medaljonger, märkas "Komedien" (i
brons för Dramatiska teatern 1907)
samt "Eko" (i brons utanför
Strandvägen 7 i Stockholm, 1911). I
Göteborgs mus. är han repr. med en vas i
brons "Amorin med snäcka". L:s
konst har ett starkt sensuellt och ofta
smått kokett drag i sin formella
realism. ■—- L. tillhörde opponenterna
18S5 och Konstnärsförb. 1886—9S. —
Ogift. Th. N.
Lindberg, Gustaf (Gösta)
Efraim, operasångare (baryton), f. 17 mars
1891 i Axvall, Skarab. län. Föräldrar:
stationsinspektoren Johan Albert L.
och Josefina Wilhelmina Nyman. —
Efter studentex. 1910 i Skara och
studier i Uppsala bedrev L.
sångstudier för R. Hultén, var 1926—27 elev
vid Operaskolan och 1927—44
engagerad vid K. teatern. Han avlade
kyrlco-sångarex. 1928 oeh är sedan 1929
kantor i Tyska kyrkan. Vid Operan har
L. framträtt som en dugande och
användbar kraft i en rad
barytonpartier, bland vilka må nämnas Fasolt i
"Rhenguldet", Fadern i "Hans och
Greta", Moralès i "Carmen", Lescaut
i "Manon", Schaklowitj i
"Howant-schina", Johan Papegoja i
"Domedagsprofeterna" och Riddar Bengt i
"Singoalla". Han har även medverkat
i radio. — Gift 1936 med
operasångerskan Göta Viktoria Allard. P. H. T.
Lindberg, Gösta Huldrik,
grosshandlare, f. 17 maj 1868 i Karlstad,
† 29 mars 1940 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Johan Huldrik L.
och Jenny Fredrika Mattsson. —
Efter mogenhetsex. i Karlstad 18S7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
