Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindberg, Johannes - Lindberg, Kerstin, konsertsångerska, sångpedagog, se Lindberg-Torlind, s. 620 - Lindberg, Knut - Lindberg, Lars - Lindberg, Ludvig - Lindberg, Oskar, tonsättare, organist, se s. 619 - Lindberg, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindeberg
034
Lindeberg
ledning framför allt utgivit populära
arbeten i ekonomiska och sociala
ämnen, varvid många av landets främsta
vetenskapsmän på området anlitats.
Det utger också serien "Internationell
politik" samt psykologisk litteratur,
praktiska handböcker m. m., däremot
föga skönlitteratur. En stor succé för
förlaget var L. Nordströms
"Lort-Sverige" (1938). — Gift 1914 med
Eulalia Vera Persson. H. Fr.
Lindberg, Kerstin,
konsertsångerska, sångpedagog, se
Lindberg-Torlind, s. 620.
Lindberg, Knut Andreas,
affärsman, idrottsman, f. 2 febr. 1882 i
Göteborg. Föräldrar:
järnvägstjänstemannen August L. och Johanna Olsson. —
L., som 1917—31 var verkst. dir.
för ab. Elektriska belysningsaffären i
Göteborg oeh sedan sistn. år förestår
Elektrolagret där (sedan 1937 ab. med
L. som verkst. dir.), var i början av
1900-talet Sveriges främste
sprinter-löpare. Han var den förste svensk, som
kvalificerade sig till en olympisk final
i löpning 100 m: i Aten 1906, då han
blev sjätte man. Han innehade i trettio
år sv. rekordet på denna distans,
uppnått 1906 med 10,6 sek, och har även
haft sv. rekord på 200 m och i
häcklöpning 110 m. L. var även
framstående spjutkastare, mångkampare och
fotbollsspelare. I Aten 1906 erövrade
han ett andra pris i spjutkastning och
blev femte man i femkamp. L. var sv.
mästare på 100 m 1902, 1904—09 och
1911—12, på 200 m 1908—09 och
1912, i häcklöpning 110 m 1907—09
samt i fotboll för örgryte
idrottssällskap 1902 oeh 1904—07. — Gift 1908
med Eva Alfrida Bengtsson. Lt.
Lindberg, Lars Reinhold Uno,
bruksman, f. 14 juni 1857 på Kolsva
bruk, Bro-Malma skn, Västmanl. län,
† 29 april 1933 i Stockholm.
Föräldrar : bruksägaren Lars L. och Caroline
Cederborgh. — Som äldste son
uppfostrades L. att överta det av fadern
Lars Uno Lindberg.
Ludvig Lindberg,
på 1850-talet inköpta Kolsva bruk.
Han var 1878 elev vid Dalkarlshytte
bruk, Linde skn, Örebro län, och blev
följ. år ingenjör oeh därefter
dir.-assistent vid Kolsva bruk, där han
1886—1917 var disponent. Bruket
ombildades 1892 till ab. under namnet
Kohlswa jernverks ab.; L. var till
1917 dess verkst. dir. Åren 1886—91
var han disponent för Dalkarlshytte
bruk och Nykvarn i Södermanland
och 1893—99 för Dalkarlshytte
bruksägare. L. var styr.-ordf. i Uttersbergs
bruks ab. 1898—1917, i Klockfältets
grufab. 1908—17, i Luleå jernverks
ab. 1908—13 samt styr.-led. i Fagersta
bruks ab. 1918—26 (ordf. 1921—26),
i Carlsdahls ab. 1923—33 ocli i ab.
Sv. metallverken 1911—33. — Sin
förnämsta insats gjorde L. som
disponent vid Kolsva bruk. På 1890-talet
utvecklade ocli rationaliserade han
stålgjutgodstillverkningen med så stor
framgång, att Kolsva bruk blev ett av
landets främsta stålgjuterier. Han var
den förste i Sverige, som upptog
tillverkningen av högprocentigt
mangan-stål och som införde elektrisk
ljusbågssvetsning. År 1903 anlades som
komplement till stålgjuteriet ett
pressverk, som senare utvecklades till en
fullständig smedja med hydrauliska
smidespressar. Vid bruket uppfördes
också den första sv. oljeeldade
martinugnen; ett modernt martinverk
ersatte 1916 de äldre martinugnarna
från 1870- och 1890-talen. — L. var
1906 med om bildandet av
Järnbruks-förb., där han var styr.-led. 1906—
18. — L. erhöll 193l" Jernkontorets
stora guldmedalj. — Gift 1889 med
Signe Viktoria Carolina Charpentier.
J. H.
Lindberg, Karl Ludvig, biskop,
f. 3 nov. 1860 i Sura skn, Västmanl.
län, † 17 febr. 192S i Växjö.
Föräldrar: rättaren Anders L. och Anna
Kristina Ersdotter. — Efter mogen-
hetsex. 1S82 i Västerås blev L. 1890
teol. kand. i Uppsala och prästvigdes
s. å. Redan följ. år blev han
kyrkoherde i Karbenning av Västerås stift,
1893 i Sala och 1904 i Stora Tuna
samt 1906 kontraktsprost där. Han
blev 1903 led. av centralstyr. för Allm.
sv. prästfören. och 1907 dess ordf.
Hans arbete för de sämst ställda
prästernas villkor ocli för ordnandet av
kyrkans ekonomiska förhållanden i
övrigt, liksom hans banbrytande
prästgärning med sikte på ett rikare
församlingsliv och en intensifierad
kyrklig ungdomsvård förskaffade
honom 190S andra förslagsrummet till
biskopsstolen i Härnösand, och 1917
blev han biskop i Växjö. S. å. blev
han teol. dr i Uppsala. Jämte biskop
Nils Lövgren tog lian initiativet till
och organiserade Sv. kyrkans
diakonistyr. Han var led. av flera kyrkliga
kommittéer. En utpräglad lutheran
till läggning och åskådning var han
med om att bilda det lutherska
världs-konventet i Eisenach 1923. Han var
på en gång en representativ
hövdingagestalt och en ödmjuk och
varmhjärtad människa. Bland L:s skrifter
märkas: "Kyrkan och ungdomen" (1912),
"Bibelns auktoritet" (1918), "Vår
kristna tro" (1920) och "Vår kyrkas
offentliga bruk av Guds ord" (1922).
— Gift 1892 med Sigrid Ulrika
Charlotta Karlsson. G. C.
Lindberg, Oskar, tonsättare,
organist, se s. 619.
Lindberg, Sextus Otto, botanist,
f. 29 mars 1835 i Stockholm, † 20 febr.
18S9 i Helsingfors. Föräldrar:
tolags-kamreraren Karl Peter L. och
Karolina Sandbom. — L. förlorade tidigt
sina föräldrar. Efter skolgång i
Stockholm blev han 1855 student i Uppsala,
1859 kir. kand. vid Karol. inst,, 1863
med. lie. där och 1865 med. dr i
Uppsala. Han var tf. adjunkt vid Karol.
inst, 1857—58, lärare i
naturalhistoria och farmakognosi vid Farmaceu-
Otto Lindberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
