- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
615

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lindberg, William - 2. Lindberg, Henry - 1. Lindberg, Adolf - 2. Lindberg, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindeberg 034

huvudstadens stadsfullmäktige och
1869—72 led. av Andra K. — Gift
1845 med Emilie Augusta Thavenius.

N. Lll.

2. Lindberg, Henry Fredrik,
sjöofficer, f. 23 okt. 1S60 i Stockholm, †
22 juni 1944 därstädes. Son till L. 1.
-— L. blev 1880 underlöjtnant vid
flottan, 1901 kommendörkapten av andra
och 1905 av första graden; han
inträdde i reserven 1908, blev
marinöver-intendent 1909, kommendör i reserven
1919, återgick till sjöofficerskårens
stam och blev konteramiral vid
flottan 1923 samt utnämndes vid
avskedet 1925 till viceamiral. ■— L.
genomgick 1S85—86 speciell minkurs ocli
1888—90 specialkurs vid Tekn.
högskolan. Åren 1891—94 var han
anställd vid flottans fasta minförsvar,
och 1892—93 bedrev han utomlands
studier i minväsendet. Åren 1895—
1905 tillhörde L. Flottans stab; 1903
—05 var han lärare vid
Sjökrigshögskolan. Under rysk-japanska kriget
1904—05 var han marinattaché i
Tokio, och 1905—08 tjänstgjorde han
som chef för Sjökrigsskolan.
Därunder var han en av de sakkunniga,
som utarbetade det av riksdagen
antagna förslaget till den
omorganisation av Sjökrigsskolan på grundval av
studentex. på reallinjen, som ännu i
stort sett gäller. —- L. deltog i ett
flertal expeditioner till främmande
farvatten, bl. a. som representativ chef
på pansarkryssaren Fylgia under dess
jungfruresa 1907 till Jamestown,
Förenta staterna, där han representerade
Sverige vid 300-årsminnet av Englands
äldsta kolonisation i Nordamerika.
L:s egentliga sjömannagärning
upphörde emellertid 1908, då han blev
ma-rinöverintendent och chef för
Marin-intendenturkåren samt chef för
Marinförvaltningens intendentavd. Åren
1909—20 utförde L. i denna egenskap
ett fruktbärande arbete, särskilt
under första världskriget, då flottans

Lindeberg

Adolf Lindberg.

Henry Lindberg.

försörjningstjänst var utsatt för
betydande svårigheter. Bl. a. tillkom
under L:s chefskap marinens centrala
beklädnadsverkstad i Karlskrona,
varjämte marinens kolgårdar utbyggdes
och brännoljecisterner började
uppföras. Åren 1919 (utnämnd 1920)—25
var han chef för Marinförvaltningen.
Tillkomsten av vår förbättrade jagar
-typ, de s. k. Ehrensköldjagarna, kan
i hög grad tillskrivas L:s personliga
insats under denna tid. Ett alldeles
särskilt intresse ägnade L. åt
marinens på denna tid självständiga
flygväsende, till vars utveckling han med
stor energi bidrog. L., som var ordf. i
K. aeroklubben 1933—37, utnyttjade
själv i stor utsträckning flyget vid
sina inspektionsresor. Snabbhet och
effektivitet voro för L. utmärkande
drag i arbetet. Utom tjänsten ägnade
sig L. särskilt åt stärkandet av de
sv.-engelska förbindelserna och var 1925
-—29 ordf. i Sv.-engelska fören. i
Stockholm. Sport och idrott lågo
honom också varmt om hjärtat; han
intog under trettio år en ledande
ställning inom golfsporten samt var ordf.
i Stockholms golfklubb 1927—38 ocli i
Golfförb. På grund av de erfarenheter,
som L. tidigt förvärvat i samband med
den betydande industri- och
skeppsbyggnadsverksamheten vid faderns
varv, Södra varvet i Stockholm, kom
lian också att i viss mån ägna sig åt
industriell och merkantil verksamhet
samt var styr.-led. eller revisor i
flera kända företag. — L.
anförtroddes flera viktiga kommittéuppdrag;
han tillhörde bl. a. 1913—18
kommittén rörande organisationen av flottans
varv, 1915—22
krigsmaterielkommis-sionen och 1925—26 sakkunniga
rörande flottans ersättningsbyggnad. I
Örlogsmannasällskapet invaldes L.
1898 och i Krigsvet. akad. 1906. De
större sjöslagen i rysk-japanska
kriget har L. tills, med O. Lybeck
skildrat i boken "Tre sjöslag" (1908). —
Ogift. A. G.

1. Lindberg, Johan Adolf,
me-daljgravör, f. 4 sept. 1S39 i Stockholm,
† 27 juni 1916 därstädes. Föräldrar:
snickaren Johan L. och Christina
Charlotta Lundin. — Efter
genomgången folkskola gick L. i
guldsmedslära 1853—56 och studerade vid
ungefär samma tid vid Slöjdfören:s skola.
Han var elev hos myntgravören Lea
Ahlborn 1856—63 och vid Konstakad.
1859—6S. Som stipendiat studerade
lian 1863—64 i Köpenhamn och i Paris
för P. Tasset och E. A. Oudiné. Han
företog 18S2 en ny studieresa bl. a. till
Frankrike, Italien och Österrike. Vid
Konstakad. blev han 1876 agré, 1885
led. samt 1892 v. prof. Från 1898 var
han gravör vid Kungl, myntet. — Den
gravyrateljé, som L. grundade efter sin

första utlandsvistelse, sysselsatte sig
till en början med mera
hantverksmässiga uppgifter. De yttre villkoren för
en självständig konstnärlig insats av L.
pà medaljområdet voro på grund av
övermäktig konkurrens från Lea
Ahlborn och skulptören J. E. Eriksson inte
goda. Först 1871 öppnade sig för L.
möjligheter att erhålla mera
konstnärligt krävande uppdrag, och redan
då märktes hos L:s verk en personlig
touche. Fullt utvecklad blev hans
konst först efter en parisresa 1877, då
lian mottog starka intryck av den
förnyelse, som den franska medal jkonsten
genomgått sedan 1860-talet. Han
tillägnade sig sålunda vissa för de
franska mästarna utmärkande drag:
mattbehandling av bakgrunden,
dekorativ användning av texterna och
en till medaljplanet smidigare
anpassad modellering. L. hade inte särskilt
lycklig hand med frånsidornas
figu-rala kompositioner. Hans styrka var
porträttet, och det var som en
reliefporträttets mästare han gjorde sin
stora insats. Den långa följden av
L:s bilder av berömda svenskar under
det oscariska skedet utgör ett
tidsdokument av största värde. En lång
rad av periodens åldrade statsmän,
industriledare och lärde har L. återgivit
i en friskt realistisk stil, som ibland
höjer sig till kraftfull
monumentalitet. Bland de många verken må
nämnas medaljerna över Elise Hwasser
(1876), G. W. Palm (1890), Oscar II
(bl. a. 1900), och Eduard Heckscher
(1907). — Gift 1873 med Hildegard
(Hilda) Charlotta Grundström. —
Litt.: biografi av E. Lindberg i
Nordisk numismatisk årsskr. 1939. N. L. R.

2. Lindberg, Johan E rik,
medalj-gravör, f. 31 dec, 1873 i Stockholm.
Son till L. 1. — Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1892 studerade L. vid
Konstakad. 1893—97 och vid faderns
ateljé 1892—99. I Paris erhöll han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free