Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lindblad, Anders - 3. Lindblad, Göran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindblad 625 Lindblad
bergsingenjören Robert Fredrik L. och
Eva Agnes Bergström. — L. inskrevs
1908 vid Chalmers tekn. läroanstalt
och utexaminerades frän dess
skepps-byggeriavd. 1913. Han hade
anställning vid Eriksbergs mekaniska
verkstads ab. i Göteborg 1913—14 och vid
Helsingborgs varvs ab. 1914—15. Ären
1915—33 vistades han i Förenta
staterna, där han först var anställd vid
The American Shipbuilding Co. i
Cleveland och därefter knuten till
Michigans univ. i Ann Arbor som
assistant prof. i skeppsbyggnad 1918
-—28 och som associate prof.
192S—-33. Han blev 1923 Doctor of Science
vid Michigans univ. År 1933
utnämndes han till prof. i skeppsbyggeri
(från 1941 teoretiskt skeppsbyggeri)
vid Chalmers tekn. inst. (från 1937
högskola). -— L. har bedrivit en
omfattande forsknings- och
författarverksamhet. Bland hans skrifter må
nämnas avh. om lastfartyg på de stora
sjöarna i Förenta staterna, varav ett
par publicerats i Transactions of the
Society of Naval Architects and
Ma-rine Engineers, New York, 1922
och 1923, samt "Ekonomiska
lastfartyg" (1920), "Hästkraftberäkningar"
(1925), "Fartygslinjernas
konstruktion vid långsamtgående fartyg"
(1926), "Linjernas konstruktion och
fartygsmotståndet vid moderat fart"
(1929), "Some experiments wi th
models of high speed cargo liners" (1943)
och "Kryssareakterns användning på
handelsfartyg" (1945). Han blev led.
av Statens skeppsprovningsanstalts
nämnd 1940. — Gift 1) 1919 med Viva
Florence Lundgren, † 1937; 2) 1937
med Märta Johanna Virginia Hedén.
N. Lll.
3. Lindblad, Karl G-oran Leonard,
litteraturhistoriker, kritiker, f. 18
sept. 1894 i Nässja skn, östergötl.
län, † 26 mars 1930 i Stockholm.
Bror till L. 1. — Efter studentex. i
Lund 1912 studerade L. vid Lunds
univ. och blev där fil. kand. 1915, fil.
lic. 1920 och fil. dr 1924. Han var
litteraturkritiker i Sv. Dagbladet
1917—22, litterär rådgivare vid P. A.
Norstedt & söners förlag från 1924
samt teaterkritiker i Sydsv.
Dagbladet 1924—27 och i Nya^Dagligt
Allehanda från 1927. — Som
litteraturhistoriker, kritiker och essäist var L.
en elegant och skarpsinnig lärjunge
till Fredrik Böök. I sin drsavh.
"August Strindberg som berättare.
Studier i hans tidigare prosa" (1924)
klargjorde han fyndigt och under
särskilt beaktande av den romantiska
sidan inflytanden på teknik och
mo-tiwal i Strindbergs tidigare verk.
L. utgav dessutom verdandiskriften
"Verner von Heidenstam" (1913). —
Ogift. R. A.
Bertil Lindblad.
4. Lindblad, Bertil, astronom, f.
26 nov. 1895 i Örebro. Föräldrar:
överstelöjtnanten Birger L. och Sara
Gabriella Waldenström. Syssling till
L. 1, L. 2 och L. 3. — Efter
studentex. i Örebro 1914 blev L. fil. mag. 1917,
fil. lic. 1918 samt fil. dr och docent i
astronomi 1920, allt vid Uppsala univ.
Han utsågs 1927 till Vet. akad:s
astronom med prof:s namn och är
sedan s. å. även förordnad som lärare i
astronomi vid Stockholms högskola.
-— L. har i sin forskning visat ovanlig
mångsidighet och inom olika områden
av astronomin publicerat över sjuttio
arbeten. Redan i ett licentiatarbete
över stjärnornas färger kom lian i
kontakt med aktuella problem inom
astrofysiken och stellarastronomin. I
sin drsavh. ger han ett synnerligen
betydelsefullt bidrag till teorin för
strålningsjämvikten i solens ytlager
med särskild tillämpning på
intensitetsfördelningen på solskivan. I
samma arbete påvisas vissa
skiljaktigheter i jättestjärnornas och
dvärg-stjärnornas ultravioletta strålning.
Dessa s. k. luminositetseffekter
studerade L. ingående, när han som
Sverige-Amerika stiftelsens stipendiat 1920
—21 vistades vid Mount Wilson-,
Lick- och Harvardobservatorierna.
Han fann sålunda bl. a., att de
tidigare av honom i Uppsala påvisade
luminositetseffekterna delvis
framkallas genom växlingar i cyanbandens
intensitet. Dessa band visa sig
nämligen vara framträdande karakteristika
för jättestjärnor av spektralklasserna
G och K. Därmed grundlades en ny
betydelsefull metod för bestämning av
stjärnornas absoluta ljusstyrkor
(lu-minositeter) och således även av deras
avstånd. Gentemot den av Adams
och Kohlschütter tillämpade
spektro-skopiska avståndsbestämningsmetoden
har L:s det viktiga företrädet att vara
tillämplig även på helt korta spektra,
varigenom avstånden till även mycket
ljussvaga stjärnor kunna
spektro-skopiskt bestämmas. Vid återkomsten
till Uppsala utvecklade L. dessa
metoder ytterligare och tillämpade dem
med framgång i några större stellar-
40 Svenska män och kvinnor IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
