Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindheström, Pehr - Lindhielm, Anders - Lindholm, Berndt - Lindholm, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindhagen
665
Lindheström
Berndt Lindholm.
under titeln "Geographica Americæ
eller Indice Oeeidentalis
Beskrijff-ning". Detta arbete ingår i N.
Jacobssons 1923 utg. "Per Lindeströms resa
till Nya Sverige 1653—1656". — Gift
med Margareta Roos. M. B.
Lindhielm, Anders Grelsson,
friherre, ämbetsman, f. 14 sept. 1634 i
Stockholm, † 14 sept. 1704 i Viborg,
Finland. Föräldrar: referendarien i
Kammarkollegiet Grels Gustafsson ocli
Ellika Appelbom. — Sedan L.
avslutat sina studier och någon tid
tjänstgjort dels hos sin morbroder,
residenfcen i Haag Harald Appelbom,
dels som sekr. vid pommerska staten,
inträdde ban i Kammarkollegiets
tjänst. Där utnämndes han 1665 till
sekr.; följ. år blev han adlad ocli 1675
kammarråd. Åren 1676—79 var L.
medl. av de delegationer av kollegiet,
som på senhösten reste ned till
konungens högkvarter i s. Sverige för
överläggningar om riksstaten ocli
därmed sammanhängande frågor. Efter
Göran. Gyllenstiernas avgång ur
kollegiet på våren 1680 framstår L. som
verkets främste förtroendeman lios
Karl XI. På riksdagen s. å. var han
medl. av sekreta utskottet och spelade
en framträdande roll vid
överläggningarna om förmyndarräfsten och
reduktionen. Vid diskussionen om
förpant-ningarna hävdade han emellertid
energiskt —■ bl. a. gentemot Hans
Wachtmeister — att ingångna kontrakt
måste respekteras, då kronans kredit
annars förstördes, och vidare
protesterade han mot att bankens förfall
togs upp till offentlig diskussion: "så
må fånen sätta in penningar, om det
så talas om banco här in pleno".
Under de följ. åren blev L. ett av
reduktionens mest nitiska verktyg. Han var
medl. av reduktionskommissionen 16S0
—87 och av de lokala
reduktionskommissionerna för Östergötland och
Västergötland 1683. År 1687 insattes han
som medl. av skånska
reduktionskommissionen; 1689 blev han, efter en tids
sjukdom, referent i
reduktionsdeputa-tionen för skånska reduktionsärenden,
då han "om detta verk har bästa
kunskapen". S. å. utnämndes han till
landshövding i Viborgs län, där han
var verksam till sin död. Omedelbart
före det stora nordiska krigets utbrott
deltog han i den sv. ambassad, som
sommaren och hösten 1699 vistades i
Ryssland, närmast för att utväxla
bekräftelser pä Kardisfreden; dess
slutrelation ger färgstarka bilder av
diplomatiskt umgänge i primitiv rysk miljö
men visar intet tecken på att man
kommit de antisvenska stämplingarna
på spåren. Under de närmast följ.
krigsårens synnerligen påfrestande
förhållanden förvaltade L. sitt ämbete
"mycket berömmeligen och med
särdeles vaksamhet och drivande
sorgfällighet" enligt det vitsord, som gavs
honom av rådet. På vintern 1704
insjuknade han i sviter efter ett
olycksfall och fick tillstånd att bege sig till
Sverige för att få tillgång till någon
förfaren läkare och tjänliga
medikamenten Innan han hann anträda
resan, avled han, enligt uppgift på sin
sjuttioårsdag (för rådet i Stockholm
var dödsfallet dock obekant ännu ett
år senare). — Gift 1667 med Anna
Enqel Skyttehielm. A. M.
Lindholm, Berndt Adolf,
målare, f. 20 aug. 1S41 i Lovisa. Finland,
† 15 maj 1914 i Göteborg. Föräldrar:
magistratssekreteraren Berndt Otto
L. och Elisabet (Betty) Edberg. —
Redan under skoltiden började L. ta
lektioner i teckning för J. Knutson i
Borgå och sedan för R. W. Ekman i
Åbo. Han blev student i Åbo 1862 och
for följ. år till Düsseldorf, där han en
kort tid var elev till Philip Röth,
varpå han flyttade till Karlsruhe 1865
och blev lärjunge till norrmannen H.
F. Gude (1865—66). Under ett besök
i Paris 1867 studerade lian för L.
Bonnat, och sedermera vistades han
där 1868—70 oclx 1873—76. Sistn. år
bosatte han sig i Göteborg, som för
framtiden blev hans hemort, oeh blev
senare sv. medborgare. Han var
intendent för Göteborgs mus:s konstavd.
1877—1905. — L:s ungdomsmåleri
röjer inflytande från Verner
Holmberg. Det är mestadels finländska
landskap av en litet karg men
samtidigt idyllisk karaktär, tolkade i
düs-seldorfskolans anda med en
sanningskär detaljrikedom i en skala av
övervägande brunt, grönt och blått, t. ex.
"Landsväg i östra Finland" (1866,
Ateneum, Helsingfors). I Paris
inspirerades L. av Fontainebleauskolans
landskapsmåleri. I skisser och mindre
dukar målade han grönskan med stor
friskhet och ljusets spel och luftens
skimmer med en mjukhet i valörerna
och en snabbhet i föredraget, som kan
påminna om impressionisterna. Han
målade stadsbilder från Paris med
avsnitt ur gatulivet utan varje litterär
anstrykning, flodlandskap och
kustbilder från Flandern, Holland ocli
England och dessutom naketstudier
och porträtt ("Från Montmartre",
1875; "På Thames", 1884). Efter
bosättningen i Sverige tillämpade lian
sitt nya målningssätt på den nordiska
naturen både i trakten av Göteborg
("Landskap från Hisingen", 1876,
"Havreskörd", 187S, bägge i Ateneum,
Helsingfors) och i de norska
fjälldalarna, där han ofta uppehöll sig
under 1890-talet ("På fjället i sol",
1892). Sin största popularitet vann
ban emellertid med sina
marinmålningar från västkusten med röda
klippor och svallande hav ("Dyningar",
1S99, Nat. mus.) ocli sina dunkelgröna
barrskogsinteriörer ("Skogslandskap
från Särö", 1882, Göteborgs mus.).
Trots den tekniska skickligheten göra
dessa dukar ett betydligt mattare
intryck än ungdomsverken. En
utställning av de senare var anordnad i
Stockholm 1943. — Gift 1872 med
Karolina Bohle. Th. N.
Lindholm, Charles August
Theodor, arkitekt, f. 21 aug. 1870 i
Göteborg. Föräldrar: kamreraren
Nicolaus Alfred L. och Amalia Fredrika
Edvardina Roos af Hjelmsäter. — L.
utbildades vid Chalmers tekn.
läroanstalt i Göteborg 1885—90 och vid
Konstakad. 1S91—94. Han arbetade
lios arkitekterna Hans Hedlund 1894
—95 och I. G. Clason 1895—99. Åren
1906—12 var han praktiserande
arkitekt i Göteborg och rektor vid
Slöjd-fören:s skola därstädes. Han
tjänstgjorde 1912—16 som tf. prof. i
arkitektur vid Konstakad. och blev 1916
vice-prof. Åren 1921—36 var han
intendent i Byggnadsstyr. L. var
Tele-grafstyr:s arkitekt 1921—31. —Utom
Charles Lindholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
