Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindorm, Erik - Lindquist, se även Lindkvist, Lindqvist - Lindquist, Bertil - Lindquist, Erik - Lindquist, Harry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindquist
2
Lindquist
Bertil Lindquist.
engagerad i hans ungdoms politiska
kamp. Man möter emellertid spår
därav i den ruelse över att ha
svikit ungdomsidealen, som ideligen
återkommer i hans senare produktion.
Starkt personliga äro också L:s
ömma och sensuella kärleksdikter, vilka
kulminera i den hänsynslöst
öppenhjärtiga erotiska cykel, som bildar
andra delen av "På marsch". L. skrev
även åtskilliga folkliga lustspel med
samhällssatirisk tendens, ss. "Moloch"
(1926), "Rötmånad" (1928) och "Röda
dagen" (1929; även filmad), av vilka
många hade mycket stor framgång.
Han utgav flera kåserisamlingar och
införde under senare år med
"bokfilmen" en ny genre i sv. litteratur. I sina
arbeten av detta slag gav han genom
skickligt valda och sammanställda
tidningsklipp en värdefull
kulturhistorisk bakgrund till deit senaste
seklets historia. Mest bekant av L:s
verk på detta område är den stora
sviten "Oscar II och hans tid" (1—2,
1934) och "Gustaf Y och hans tid"
(1—3, 1936—40). L:s samlade
"Dikter" utkommo 1941. — Gift 1910 med
Elin Marta Magdalena Berg. Å. R.
Lindquist, se även Lindkvist,
Lindqvist.
Lindquist, Sven Bertil Gunvald,
botanist, f. 5 maj 1904 i Landskrona.
Föräldrar: rådmannen och auditören
Karl Adolf Ferdinand L. och Petra
Othilda Persson. — L. avlade
student-ex. i Landskrona 1922, blev fil. kand.
i Lund 1925, fil. lie. i Uppsala 1931
och efter disp. sistn. år fil. dr där 1932
samt avlade jägmästarex. 1933. Han
var amanuens vid Lunds univ:s
botaniska museum 1925—28, blev vid
Skogshögskolan docent i skogsbotanik
1931 och i skogsskötsel 1934 samt är
där prof. i sistn. ämne sedan 1947. —
L. har publicerat undersökningar inom
floristiken bl. a. över släktet
Melilo-tus och inom växtsystematiken bl. a.
över släktena Juncus, Ulmus och
Be-tula. Sin viktigaste insats har han
gjort som skogsbotanisk forskare.
Hans förnämsta arbeten äro
monografierna "Den skandinaviska bokskogens
biologi" (1931, drsavh.) och "Dalby
Söderskog. En skånsk lövskog i
forntid och nutid" (1938). L. har under
senare år huvudsakligen ägnat sig åt
skoglig rasforskning och
sammanfattat sina undersökningar i "Den
skogliga rasforskningen och praktiken"
(1946). Han har utrett tallens och
björkens morfologiska, ärftliga
variation ocli särskilt poängterat
betydelsen av elitfröplantagerna för den
framtida praktiska skogliga
förädlings-verksamheten. Han har även sysslat
med markbiologi och barrträdens
my-korrhizafrågor samt varit verksam
inom naturskyddsrörelsen. Sedan 1943
är han led. av styr. för Statens
centrala frökontrollanstalt. — Gift 1936
med Lilian Ella Christina Esmarch.
S.L.
Lindquist, Erik Gustaf Werner,
ingenjör, f. 16 mars 1893 i Lidköping.
Föräldrar: disponenten Gustaf
Albert L. och Anna Josefina Svensson.
•— L. avlade studentex. i Skara 1911
och utexaminerades från Tekn.
högskolan 1917. Efter kortare
anställningar var han 1919—30 förste
assistent vid Tekn. högskolans
vattenbyggnadslaboratorium, 1930 blev han
arbetschef vid Stockholms
vattenledningsverk och följ. år byråingenjör;
sedan 1937 är han förste ingenjör ocli
chef för verkets utrednings- och
konstruktionsbyrå. Han har företagit
studieresor till Förenta staterna och flera
europeiska länder. L. utförde 1926—
30 vattenbyggnadstekniska
modellförsök för bl. a. Chenderoh Ilydroelectric
Power Station i Indien,
Hammarforsens kraftverk i Jämtland, Svirs
kraftverk i Sovjetunionen och
regleringsdammen vid Vargön, i Göta älv
samt modellförsök till hinder mot
Harry Lindquist.
saltvatteninströmningen i Göta älv
och erosionsskydd i Pite älv. Som
sakkunnig deltog han i utarbetandet
av förslag till utvidgning av
vattenverk i Göteborg 1941 och i Helsingfors
1942. L. har publicerat ett flertal
uppsatser i sv. och utländsk fackpress.
Ilan blev 1921 löjtnant, 1929 kapten
och är sedan 1946 major i Väg- och
vattenbyggnadskåren. År 1937
invaldes han i Ing. vet. akad. -—- Gift
1923 med Ester Margareta
Lingström. J. E. B.
Lindquist, Carl Harry Samuel,
bokförläggare, författare, f. 26 mars
1905 i Gävle. Föräldrar: lantbrukaren
Carl Erik L. och Maria Helena
Gustava Kastberg. — L. blev redan vid
femton års ålder predikant i Örebro
missionsfören. och var verksam som
sådan till 1927. Efter
korrespondensstudier samt anställningar som
kontorist och som springpojke i en
tapetaffär i Stockholm grundade han 1929
Harriers bokförlag (ab. sedan 1933
med L. som verkst. dir.). — L. har på
sitt förlag sökt föra fram litteratur
med klart kristen tendens och god
litterär halt. Han har själv velat
realisera detta program i två berättelser,
"Storstadens son" (1934; 12:e uppl.
1945) och "En människa vaknar"
(1935; 7:e uppl. s. å.), vilka äga sin
styrka mera i den med starkt patos
framförda tendensen än i den
litterära gestaltningen. L. har även utgivit
ett flertal böcker i praktisk
livsfilosofi och levnadskonst, där han,
påverkad av den nordamerikanske
populärfilosofen O. S. Mardens
optimistiska, viljebetonade livsmaximer,
propagerat för en ljusare livssyn och
sundare livsföring; L. intar dock en mera
positivt kristen inställning. Han är
sedan 1943 red. för Hemmet och
familjen, en veckotidn. i religiös anda, samt
sedan 1946 utgivare av veckotidn.
Frisksport, vilken han genom energisk
Erik Lindquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
