Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyberg, Ernst - Lybing, Johan - Lychnell, Torgny - Lyckholm, Melcher - 1. Lüdeke, Christoph Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lybing
152
Lüdeke
-t- Efter riksdagsupplösningen 1914
invaldes L. i Andra K. och tillhörde
under vaderiksdagen
sjölagsutskottet, men vid höstvalen s. å. föll han
igenom. Han invaldes 1920 av
landstinget i Första K., där han
omedelbart placerades i
konstitutionsutskottet, från vilket han 1925
överflyttade till första lagutskottet. L., som
gått den s. k. norrlandsfrisinnade
riktningen inom det liberala partiet
ganska långt till mötes ocli även
uttalat sin principiella anslutning till
förbudstanken, önskade dock icke
förbudskravets upptagande på
partiprogrammet, varför han vid
partisprängningen 1923 utträdde ur Frisinnade
landsfören. och deltog i bildandet av
Sveriges liberala parti. Han var dock
alltjämt inställd på samarbete med de
frisinnade och inträdde sommaren 1926
som konsultativt statsråd i C. G.
Ekmans första ministär. Trots detta miste
ban vid valen s. å. sitt
landstingsman-dat, vilket erövrades av de frisinnade,
men återvaldes av dessa till Första K.
I okt. 1926 blev lian finansminister.
L. drog fördel av högkonjunkturen
och kunde 1927 framlägga ett
budgetförslag, vari för första gången på
länge skuldamorteringen översteg
upplåningen. Följ. år genomförde han
lättnader i såväl den direkta som den
indirekta beskattningen. Andra
framgångar för L. som dep.-chef voro 1927
års avtal med Grängesbergsbolaget,
varigenom en betydande ökning av
malmexporten möjliggjordes, samt
kommunalskattereformen 1928, vilken
bragte en mera bestående ordning av
kommunalbeskattningen till stånd. L.
avgick med ministärens övriga medl.
1928 och avsade sig även
riksdagsmandatet. Han fortfor dock att vara
politiskt verksam och var bl. a. ordf.
i 1929 års
skatteutjämningsbercd-ning. Åren 1930—32 var ban ordf. i
Sveriges liberala parti, varunder han
verkade för den sammanslagning av
de frisinnade och liberala partierna,
vilken kom till stånd 1934, då
Folkpartiet bildades och han definitivt
lämnade den aktiva politiken. År 1928
utsågs L. till chef för ab. Vin- &
sprit-centralen, vilken befattning lian
innehade till 1944. Åren 1929—45 var han
v. ordf. i ab. Sv. handelsbanken. Han
förordnades 1932 av regeringen att
öva tillsyn över efterlevnaden av
samma års moratorieförfattningar
föl-Ivar Kreugers dödsbo samt att vara
förvaltare i ab. Kreuger Tolls
konkursbo.— Bland politiska broschyrer,
som L. utgivit, märkes särskilt
"Jord-frågan" (1924), vari han påyrkar
samhällets ingripande till skydd för
den sv. bondejorden men likväl
avböjer en allmän
koncessionslagstiftning beträffande fastighetshandeln.
Han har även publicerat artiklar om
det gamla Falun och Dalarna. — Gift
1900 med Margot Lindström. S. S\v.
Lybing, Johan, apotekare, f. 1
iuli 18S6 i Lyby skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Per Nilsson
och Johanna Andersson. — L. avlade
mogenhetsex. i Lund 1906, farmacie
kand.-ex. 1910 ooh apotekarex. 1913.
Han var anställd vid apoteket i
Visby 1913—34, fick sistn. år privilegium
pä apoteket i Säter och innehar sedan
1941 privilegium på apoteket
Leoparden i Stockholm. Sedan 1944 är han
därjämte instruktionsapotekare. Han
var amanuens vid Farmaeeutiska inst.
1911—13 och hade i Visby många
olika uppdrag, bl. a. som
tillsynings-man för DB V: s botaniska trädgård
under dess ombyggnad 1931—33. I
Sveriges apotekareförb. tillhör lian
centralstyr. sedan 1942. L. är en
intresserad medicinalväxtodlare, som
1941 belönades med Ahlbergsmedaljen
för sina förtjänster på detta område.
Han har publicerat vetenskapliga
uppsatser i sv. och utländska facktidskr.
— Gift 1920 med Hildur Kristina
Regina Frösell. S. L.
Lychneil, Torgny, arméofficer,
f. 20 sept. 1881 på Segersta i Knivsta
skn, Stockholms län. Föräldrar:
handlanden Lars Leonard L. och Sofia
Karolina Ostheim. — L. blev
underlöjtnant vid Dalreg. 1903 och avlade
in-tendentex. 1909. Han var
reg.-inten-dent vid Norrlands dragonreg. 1909—•
13 men tog avsked sistn. år och var
instruktör vid persiska gendarmeriet
till 1915. Efter att sistn. år lia
återinträtt i sv. armén tjänstgjorde lian
vid Arméförvaltningens
utrustnings-byrå till 1916 och var reg.-intendent
vid Svea artillerireg. 1916—26 med
avbrott 1918, då lian deltog i finska
frihetskriget. Han blev major i
inten-denturbefattning vid flygvapnet 1926,
överstelöjtnant där 192S, överste 1933
och var chef för Flygförvaltningens
Melcher Lyckholm,
intendenturavd. 1936—41 samt erhöll
avsked ur aktiv tjänst sistn. år. Han
var stadsfullmäktig i Umeå 1911—13.
— Ogift. F. M.
Lyckholm, David Melcher,
industrimän, politiker, f. 9 dec. 1856 i
Sjögestads skn, östergötl. län, † 1 maj
1924 i Ulricehamn. Föräldrar:
rust-liållaren Anders Persson och Christina
Johansdotter. — L. erhöll sin första
undervisning i bryggeri facket lios sin
bror Johan Vilhelm L., genomgick
sedan bryggeriskolan i Worms i
Tyskland och fullbordade sin fackliga
utbildning under flera års vistelse i
Norge och Tyskland. Efter hemkomsten
anställdes L. 1S81 som bryggmästare
vid och föreståndare för broderns
bryggeri J. V. Lyckholm & co. i Göteborg.
Vid dennes död 1S94 blev L.
innehavare av företaget, som under hans
ledning utvecklades till ett av landets
största och modernaste bryggerier. —
L. ägnade stort intresse åt örgrytes
kommunala frågor, bl. a. som
kommunalfullmäktig från 1885 och som
fullmäktiges ordf. från 1900. Han var led.
av Göteb. läns landsting 1897—1922
och dess ordf. 1911—22. Som repr.
för Askims och Sävedals härad var L.
1900—OS led. av Andra K., där lian
tillhörde högerpartiet. Han invaldes
1910 som repr. för Göteb. län i Första
K. och tillhörde kammaren till 1919.
Från 1912 representerade han det s. å.
bildade Nationella partiet. —
Göteborgs skolor, bibi. och museer erhöllo
av L. stora donationer, ocli han gjorde
en betydande insats för Västkustens
näringsliv genom att aktivt medverka
vid införandet av trålfisket. Han var
stvr.-ordf. i Göteb. läns sparbank från
1903, i Göteborgs trädgårdsfören. från
1913 och i Göteborgs mus. från 1915.
Han blev led. av Lantbruksakad. 1920.
Tre år efter L:s död förenades hans
firma med det stora bryggeriföretaget
ab. J. A. Pripp & son till ab. Pripp
& Lyckholm, som sedan 1929 även äger
aktiemajoriteten i Porterbryggeriet I).
Carnegie & co. —■ Ogift. G. M—e.
1. Lüdeke, Christoph
Wil-h el m, präst, skriftställare, f. 3 mars
1737 i Schöneberg i Altmark,
Brandenburg, † 21 juni 1805 i Stockholm.
Föräldrar: amtmannen på de
Schöne-bergska och Falkenbergska godsen
Johann Ij. ocli Dorothea Krantz. — L.
studerade till präst vid univ. i Halle.
Han förestod den lutherska förs. i
Smyrna 1759—6S, varvid ban vid
olika tillfällen även var verksam i
Konstantinopel. Åren 1769—73 var
ban pastor i Magdeburg. Sistn.
ål-utnämndes lian till pastor ocli 1774
till pastor primarius vid Tyska förs. i
Stockholm. Sin återstående levnad
tillbragte lian i Sverige. År 1793
blev han led. av ecklesiastikkommit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
