Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Malmborg, Jonas - 2. Malmborg, Otto August - 3. Malmborg, Oscar - 4. Malmborg, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmberg
206
Malmborg
Otto August Malmborg. Målning av H.
Lillje-björn (Värmlands regemente, Karlstad).
äldrar: kamreraren ocli rådmannen i
Sala Bengt Malmberg (Malmborg) ocli
Catharina Pehrsdotter Hoffvenius. —
M. inskrevs 1704 vid Uppsala univ.,
där hans dissertation "De pictura"
(tillägnad N. Tessin d. y.)
ventilerades 1717. Han var protokollist i
riksdagens defensionsdeputation 1723 och
i Stora kommissionen för Falu gruvas
upphjälpande 1724. År 1732 var han
sekr. vid Norra sjötullen i Stockholm,
och 1739 nämnes han som sekr. vid
Stora sjötullen; vidare var lian sekr.
och fullmäktig i
Generaltullarrende-societeten och sekr. i reduktions- och
likvidationskonimissionen. Han
arrenderade Stockby i Danderyds skn
utanför Stockholm, där han idkade
trädgårdsskötsel. — II :s avh. "De pictura"
kan betraktas som vår första sv.
konsthistoria och tecknar utvecklingen från
"den gamla och konstlösa målningen i
dess ursprung" till den samtida
europeiska konsten. Som källor använde
lian tyska, franska, holländska och sv.
skrifter, de senare kompletterade med
uppgifter ur traditionen. M:s
konstteori ("Målningen är en förtjusande
lögn, ju mer den bedrar, desto närmre
kommer den sanningen") anknyter
bl. a. till uppsalaprofessorn Johannes
Schefferus och hans arbete "Graphice
sive de arte pingendi". Med sin
uppfattning, att målningen bör jämställas
med övriga sköna konster, poesi, musik
och historia, ivrade M. för en högre
social värdering av målarkonstens
utövare; han krävde, att de skulle
frigöras ur medeltidsärvd
skråsamhörighet och få tillfälle till grundlig
utbildning. — Förutom en signerad
tuseh-lavyr föreställande prof. P. Hoffvenius
(K. bibi.) finnas flera dokumentariskt
påvisbara oljemålningar av M:s hand.
Bland bouppteckningens femtiotre
målningar ha säkert två, kanske flera M.
till upphovsman. — Som litteratör har
M. gjort sig bemärkt genom att
översätta Jolin Barclays omfångsrika
romantiska verk "Argenis" (övers,
tillägnad Ulrika Eleonora). ■— Gift 1)
före 1732 med Ingeborg Christina
Ret-scU, † 1747; 2) 1749 med Christina
Maria Roland, † 1751; 3) 1752 med
Margaretha Charlotta de la Grange.
B. B.
2. Malmborg, Otto August,
arméofficer, f. 28 juli 1795 på
Sveaborg, † 21 maj 1864 på Våxnäs vid
Karlstad. Föräldrar:
överstelöjtnanten Per Adolf M. och Lovisa
Fredrika Toll. Sonson till M. 1. — M. blev
elev vid Haapaniemi krigsskola 1807,
tjänstgjorde 1811 som topograf och
civilingenjör vid Göta kanal,
utnämndes 1812 till underlöjtnant vid
Ingenjörkårens fältmätningsbrigad, blev
1819 ordonnansofficer lios kronprins
Oscar, 1S21 kapten, 1823 adjutant hos
kronprinsen och var 1824—26 attaché
vid sv. beskickningen i
Konstantinopel. Han utnämndes 1827 till major i
armén, blev 1831 förste-major vid
Värmlands reg., befordrades 1832 till
överstelöjtnant, 1840 till överste och
chef för reg., adlades 1842,
utnämndes till generalmajor 1849, blev
generalbefälhavare i Tredje
militärdistriktet 1856, befordrades till
generallöjtnant 1862 och tog s. å. avsked. — M.
deltog som topografofficer vid
fältmarskalken von Stedingks stab i
kriget 1813—14 och bevistade därunder
slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och
Leipzig samt utmärkte sig vid
broslagningar. Under kriget i Norge
deltog han i belägringen av Fredrikshald
och i striden vid Kölbergs bro.
Under sin attachétid i Konstantinopel
företog M. vidsträckta resor i Främre
Orienten och Grekland. Åren 1849—
50 var han chef för den sv.-norska
ockupationskåren i Slesvig. Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1S50. — Gift
1S30 med Sora Augusta von Gerdten.
F.M.
3. Malmborg, Frans Oscar,
arméofficer, f. 29 febr. 1820 i
Kräkling-bo skn, Gotl. län, † 29 april 18S0 i
Visby. Föräldrar: kaptenen Pehr
Gustaf M. och Margaretha Paulina Ström.
Brorson till M. 2. — M. blev officer
vid Gotlands nationalbeväring 1845
och begav sig följ. år till Förenta
staterna, där han lät enrollera sig som
menig i unionens armé i kriget mot
Mexiko 1S46—48. Utomordentliga
soldategenskaper i förening med hans
militära utbildning förskaffade
honom snart en befälspost under kriget.
År 1852 bosatte han sig i Chicago, där
han var agent för ett järnvägsbolag.
Han blev 1S61 sv.-norsk vicekonsul där
men lämnade denna post vid
nordamerikanska inbördeskrigets utbrott s. å.,
då han återinträdde i armén och
Oscar Malmborg.
blev överstelöjtnant vid 55 :e
Illinois-veteran-volontär-infanteriet. I
drabbningen vid Pittsburg 1862 tog ban en
så hedrande del, att han i armén blev
känd under namnet "the brave devil"
och s. å. utnämndes till reg.-chef.
Under det återstående för M. ytterst
strapatsrika fälttåget löste han på ett
föredömligt sätt sina uppgifter ocli
blev föremål för ampla lovord av
general Sherman. År 1864 utnämnd till
ingenjörschef för sjuttonde armékåren
ocli 1S65 till överste i första
veteran-armékåren tog han sistn. år avsked
ur krigstjänsten till följd av sviterna
av en blessyr. Efter en tids
tjänstgöring i krigsdep. i Washington
återvände han med en betydande pension
till Sverige, där han tillbragte sina
återstående dagar i Visby. ■— Under
sin chicagotid utförde M. ett
betydande arbete i samband med den då
påbörjade massutvandringen från
Sverige och Norge. Han utgav skrifter
med råd och upplysningar för
emigranter och besökte för
järnvägsbolagets räkning sitt hemland för att
organisera emigrationen till Illinois. Högt
ansedd bland sina landsmän i Chicago
blev lian president i sällskapet Svea
därstädes och 1870 dess hedersled. M.
var även politiskt verksam och
företog under valstriden 1864 en
propagandaturné genom svenskbygderna i
Illinois till förmån för Abraham
Lincoln. -—• Sina minnen från
inbördeskriget utgav M. under titeln "Military
History" (Chicago 1871). — Ogift. —
Litt.: biografi av B. von Malmborg i
Allsvensk samling (19, 1926). C.-F. C.
4. Malmborg, Emil Adolf,
arméofficer, ämbetsman, f. 16 mars 1842 på
Våxnäs gård vid Karlstad, † 2 jan. 1913
i Stockholm. Son till M. 2. — M.
utnämndes till underlöjtnant vid
Värmlands reg. 1861, genomgick 1863—65
Högre artilleriläroverket på
Marieberg, blev generalstabsofficer 1S67,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
