Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Malmborg, Adolf - 5. Malmborg, Carl Adolf von - 6. Malmborg, Boo von - Malme, Gustaf - Malmén, Malmenius, se Cedercrantz, bd 2 s. 59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Malmborg
207
Malmén
Adolf Malmborg.
befordrades till kapten vid den
nybildade Generalstaben 1873 och var
adjutant hos krigsministern 1S74—
78; ären 1872—7S undervisade han
också i krigshistoria vid
Krigshögskolan som bitr. lärare. Under åren
1878—82 var M. stabschef vid Tredje
militärdistriktet. Utnämnd till major
i Generalstaben 1881 sändes han följ.
år som militärattaché till Berlin och
fick där övervara flera större
övningar och manövrer. Sedan han blivit
överstelöjtnant vid Älvsborgs reg.,
hemkallades han 1885, utnämndes till
adjutant hos konungen men flyttades
snart till Värmlands reg. Han
utnämndes till chef för Krigshögskolan
1886 och stod tre år senare i tur att
bli reg.-chef, då han 18S9 utnämndes
till landshövding i Värml. län, från
vilket ämbete han tog avsked 1901.
Han flyttade därefter till Stockholm,
sedan han sålt sin gård Våxnäs invid
Karlstad. — Han invaldes i
Krigs-vet. akad. 188S. — Gift 1874 med
friherrinnan Hedvig Julia Matilda
Åkerhielm af Margretelund. F. M.
5. Malmborg, Carl Adolf von,
ingenjör, industriman, f. 4 aug. 18S6
på öringe gård, Marbäcks skn,
Jön-köp. län, † 22 nov. 1945 i Barrington,
Illinois, Förenta staterna. Föräldrar:
kaptenen Oscar von M. och
friherrinnan Anna Margareta Lilliecreutz. —
M. genomgick läroverket i Eksjö och
studerade sedan vid Örebro tekn.
gymnasium, varifrån han utexaminerades
1906. S. å. reste han till Förenta
staterna. Där studerade han 1906—10
vid Columbiauniv. i Kew York ocli
förvärvade dess diplom som
mechan-ical engineer. Han arbetade därefter
inom turbinindustrien men övergick
snart till metallbranschen. Tills, med
svenskamerikanen Carl Molin
uppfann lian dirigold- och
alcobronsmetal-lerna, vilka kommit till användning
vid framställning av maskindelar,
bordsbestick, prydnadsföremål m. m.
För uppfinningarnas exploatering
bildade lian 1924 The Dirigold
Corporation i Kokomo, Indiana, i vars styr.
han var ordf. från 1927. Ett sv.
företag i samma bransch är ab.
Alcometal-ler i Örebro, grundat 1921. Vid sin
död var M. ledare för
Dirigoldföre-taget i Barrington. -— Gift 1924 med
Anna-Maja Jäderholm. T. M,
6. Malmborg, Boo Fredrik von,
konsthistoriker, museiman, f. 5 dec.
1905 i Gävle. Föräldrar: majoren Otto
August von M. och Ingeborg (Inga)
Eva Maria Schough. Syssling till
M. 5. — Efter studentex. i
Stockholm 1925 avlade M. fil. kand.-ex. vid
Stockholms högskola 1928 och fil.
lic.-ex. i Uppsala 1936. Han var 1930—34
intendent vid Gävle mus., blev 1937
extra befattningshavande vid Nat.
mus., 1942 amanuens där och är
sedan 1944 e. o. intendent vid dess avd.
Eoo von Malmborg.
för slottssamlingar och vid Sv.
porträttarkivet. Han är dessutom
föreståndare för museets arkiv. — M. var
1932—34 sekr. i Gävleb. läns
släktgårdskommitté. Sedan 1935 är lian
sekr. i kommittén för inventering av
sv. privatarkiv och sedan 1945 bitr.
sekr, i Statens konstråd. Dessutom är
lian sekr. i 1944 års
Nationalmusei-utredning. — M. har utgivit bl. a.
"Medeltida träskulptur i Enångers
kyrkomuseum" (1934), "Svensk
porträtt-litteratur" (tills, med C. Björkbom,
1941) och "Nationalmusei byggnad"
(1942). Dessutom har han varit
med-arb. i "Index över svenska porträtt"
(1939, 1943) och redigerat flera av
Nat. mus :s utställningskataloger samt
skrivit ett stort antal uppsatser av
konst-, stads- och personhistorisk art
i facktidskr. och dagliga tidn. •— Gift
1937 med Brita Maria Eklund. U. Fm.
Mal me, Gustaf Oskar
Andersson, botanist, f. 24 okt. 1864 i Stora
Malms skn, Södermani. län, † 5 mars
1937 i Stockholm. Föräldrar:
torparen Anders Peter Jonsson ocli
Johanna Sofia Ersdotter. — M. avlade
mogenhetsex. i Norrköping 18S5 och
blev vid Uppsala univ. fil. kand. 1888
samt fil. lic. och fil. dr 1S92. Han var
amanuens vid Riksmus:s botaniska
avd. 1895—1901 och 1903—04 samt
tf. intendent där 1904—05. Efter att
1S96 ha inträtt på lärarbanan var han
1905—11 lektor i biologi och kemi vid
Högre latinläroverket å Norrmalm i
Stockholm, 1911—30 lektor i zoologi
och botanik vid Högre
lärarinneseminariet därstädes och 1919—22 tf.
rektor vid seminariet. — M. deltog i den
av C. A. M. Lindman ledda
forskningsresan (första regnellska
expeditionen) till Brasilien och Paraguay
1892—94 och gjorde en självständig
forskningsresa (andra regnellska
expeditionen) till Brasilien och
Argentina 1901—03. Resultatet av de
hemförda samlingarnas bearbetande
föreligger i talrika systematiska och
växt-geografiska arbeten av M. över
sydamerikanska fanerogamer (xyridacéer,
asclepiadacéer, gentianacéer m. m.).
M. specialiserade sig därjämte som
liehenolog; han skrev om
sydamerikanska och arktiska och främst sv.
lavar, av vilka sistnämnda han var en
god kännare. Han behandlade
lavarna i Krok och Almquists "Svensk flora
för skolor" samt utgav exsickatverket
"Lichenes suecici exsiccati" (40
fa-sciklar, 1897—1926). I sin omfattande
produktion har han även behandlat
blombiologiska och morfologiska
ämnen. Efter M. äro växtsläktena
Mal-meomyces och Malmea uppkallade.
Han var ordf. i Stockholms
lärarsäll-skap 1914—16 och i
Läroverkslärarnas riksförb. 1918—21. — Gift 1905
med Anna Karolina Alexandra
Wiberg. S. L.
Malmén, M al m e ni u s, se
Ceder-crantz, bd 2 s. 59.
Gustaf Malme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
