Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmroth, Carl - Malmsjö, Johan Gustaf - Malmstedt, Achilles - Malmstedt, Magnus - 1. Malmsten, Pehr Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmsjö 214 Malmstedt
Pehr Henrik Malmsten.
nistär april 1923—okt. 1924. M.
tjänstgjorde som sekr. i 1918 års
försvarskommission och som generalsekr. i
försvarsrevisionen 1919—22. En
viktig insats gjorde M. som ordf. i den
kommitté, som 1926 tillsattes för
uppförande av ett nytt kliniskt
sjukhus i Stockholm, och vars arbete
fortsatte i 1930 års kommitté för
överarbetning av förslag till byggnader
för Karolinska sjukhuset.
Kommitténs förslag ledde till uppförande av
detta sjukhus, där enligt M:s
förslag även garnisonssjukvården skulle
tillgodoses. — Efter statsrådstidens
slut ägnade M. sina krafter helt åt
sitt län. Särskilt intresserade han sig
för vägväsendet och byggnadsfrågor i
de samhällen, som vuxit upp utmed
järnvägarna i länet, där
byggnadsverksamheten tidigare varit mer eller
mindre okontrollerad. Under M:s tid
ordnades bebyggelsen i ett sextiotal
sådana samhällen. Han var styr.-ordf.
i Smålands enskilda bank 1923—30,
Munksjö ab. 1925—34 och Försäk-
ringsbolaget Allin, brand 1930—34.
M. blev mycket uppskattad för sin
administrativa förmåga, rättframhet,
karaktärsfasthet ocli frihet från
byrå-kratism. — M. blev led. av
Krigs-vet. akad. 1914. — Gift 1) 1908 med
limma Elsa Elliot, † 1931; 2) 1933
med Elsa Herlitz. F. M., Spr.
Malmsjö, Johan Gustaf,
pianofabrikant, f. 14 jan. 1815 i Gårdstånga
skn, Malmöh. län, † 13 sept. 1891 i
Göteborg. Föräldrar:
gårdsinspekto-ren Samuel Malmsioe och Carolina
Gustafva Lange. — Efter att ha gått i
snickarlära i Lund liade M. flerårig
anställning hos pianofabrikör A.
Marschall i Köpenhamn. Från 1843 till sin
död liade M. egen fabrik i Göteborg,
där han först tillverkade taffelpianon,
från 1S46 därtill pianinon och från
1S49 även flyglar, vilka vunnit högt
anseende. M:s pianofabrik ombildades
till ab. 1906 och ingår sedan 1917 i
ab. Förenade piano- & orgelfabriker,
Arvika. Under de tre första
decennierna dominerades tillverkningen av
de för sin klang och hållbarhet
värderade tafflarna. God hjälp särskilt
för tillverkningen av flyglar liade M.
i sin sedan 1879 anställde
verkmästare Alfred Ågren, som tidigare varit
anställd hos New York-firman
Stein-way & Sons. — Gift 1S43 med Johanna
Gedalia Abrahamsson. H. G—t.
Malmstedt, Bror Johan
Achilles, språkman, skolman, f. 10 maj
1S54 i Stockholm, † 1 dec. 1941
därstädes. Föräldrar: verkmästaren
Johan M. och Hedvig Charlotta
Winberg. — M. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1873 och studerade
därefter i Uppsala. Han blev fil. kand.
där 1878, fil. lic. 1886 ocli fil. dr 1888.
Fr. o. m. 1878 tjänstgjorde han vid
skolor i Stockholm: lian var lärare vid
Stockholms borgarskola 1889—98, vid
Östermalms högre läroanstalt för
flickor 1889—1910 och vid Schartaus
han-delsinst. 1898—1925; åren 1903—19
var han lektor i engelska och franska
vid Högre allin, läroverket å
Södermalm. — Jämsides med en
uppskattad lärarverksamhet bedrev M. ett
omfattande, av talrika studieresor
främjat författarskap i romansk ocli
engelsk språkvetenskap och
litteraturhistoria. Bland hans arbeten må
nämnas "Om bruket af finit niodus
hos Raoul de Houdenc" (drsavh.,
1888), "Strödda anmärkningar till
den engelska grammatiken" (1898),
"Sur les propositions relatives
doub-les" (1901), "Des locutions
emphati-ques" (1905), "Om Swinburnes liv
och diktning" (1914), "Rossetti ocli
The Aesthetie Movement" (1917)
samt "Ossian" (1920). — Gift 1896
med Svea Karolina Pihl. N.-E.
Malmstedt, Magnus Brynolf.
universitetslärare, f. 24 jan. 1724 i
Högsäters skn, Dalsland, † 23 jan.
1798 i Stockholm. Föräldrar:
soldaten Brynolf Månsson Wahlström och
byskollärarinnan Märta Andersdotter
Dahlin. — M. kom 1745 till Uppsala,
där han studerade under Johan Ihre.
År 1747 flyttade lian till Lund, där
han blev magister 1748. S. å.
återvände han till Uppsala och blev Ihres
medhjälpare vid dennes ordboksarbete.
På Ihres förslag blev han 1751 docent
i vältalighet. Som kurator i
Värmlands nation fick M. 1752 i uppdrag
att återföra några herrnhutiskt
påverkade nationsmedl. till ordningen.
Uppdraget var emellertid närmast en
anklagelse riktad mot M. själv, då det
var känt, att han "haft konversation
med personer, som voro noterade för
herrnhutism". Fastän M. förnekade
sin anslutning till sekten i fråga,
avstängdes han 1753 från sin
docentbefattning och tvingades kort därpå
avgå från kuratelet. Efter två års
ekonomisk misär nödgades M. göra en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
