Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Mörner, Hans Georg - 7. Mörner, Adolf - 8. Mörner, Carl - 9. Mörner, Christine Charlotte, grevinna, skaldinna, konstnärinna, sondotter till M. 6, se Cederström (bd 2 s. 74) - 10. Mörner, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörner
3S6
Mörner
Son till M. 5 i hans första gifte.
— M. trädde tidigt i krigstjänst
och blev 1700 korpral vid Ostgöta
kavallerireg. Han deltog i Karl XII:s
fälttåg samt befordrades efter
slaget vid Kliszöw 1702 till kornett
och 170S till ryttmästare. Efter
kapitulationen vid Perevolotjna 1709 kom
lian i rysk fångenskap, rymde snart
men tillfångatogs åter vid Rigas
erövring av ryssarna 1710. M., som
under fångenskapen 1711 utnämndes
till generaladjutant, återvände hem
i okt. 171S ocli deltog i fälttåget mot
Norge. Han erhöll 1720 överstes titel,
placerades 1723 som överstelöjtnant
vid garnisonsreg. i Stralsund och
tilllika som kommendant där ocli blev
1736 överste och chef för
Närke-Värm-lands reg. och följ. år för
Skaraborgs reg. — Gift 1725 med
grevinnan Eva Charlotta Sparre af
Söfdeborg. A. Åg.
7. Mörner, Adolf, greve,
ämbetsman, f. 1 jan. 1705 på Grönlund i Åsbo
skn, östergötl. län, † 31 aug. 1766 på
Esplunda i Rinkaby skn, Örebro län.
Bror till M. 6. — M. blev student i
Uppsala 1717 ocli var auskultant i
Göta hovrätt 1721 ocli i Svea hovrätt
1727. Åren 1724—26 företog han en
resa till Tyskland och Frankrike. Han
blev e. o. kammarjunkare i
Kammarkollegium 1728 och utnämndes 1732
till krigskommissarie i
Krigskollegium. Han blev krigsråd 1737 samt
landshövding i Stockholms län 1750
oeh i Älvsb. län följ. år; 1756 blev han
landshövding i Närke ocli Värmland
och tio år senare i Kopparb. län. —
M. deltog verksamt i frihetstidens
riksdagspolitik och var led. av flera
utskott. Under sin verksamhet i
Krigskollegium anlitades ban som
sakkunnig i den kommission, som
1745 skulle utreda behovet av en
stärkt försvarsberedskap i händelse
av krig mot Ryssland. Han var även
med om utarbetandet av ett förbättrat
reglemente för Vadstena
Krigsmans-hus. M. var mycket intresserad av
historisk forskning och efterlämnade en
betydande materialsamling. — Gift
1734 ined friherrinnan Agneta
Christina Ribbing af Zernava. S. O. S.
8. Mörner, Carl Carlsson, greve,
ämbetsman, f. 1 dec. 1755 på
Rödjenäs, Björkö skn, Jönköp. län, † 24
juni 1821 i Stockholm. Föräldrar:
hovjägmästaren friherre Carl
Gustaf il/, och Margareta Fredrika Duse.
Sonsons sonson till M. 3. — M. blev
1771 kadett vid Artillerireg., 1782
löjtnant där ocli 1785 kammarjunkare
hos Gustav III, utnämndes 1787 till
kavaljer hos kronprinsen, blev 1792
major, s. å. överstelöjtnant och 1794
överste i armén och generaladjutant
samt erhöll sistn. år chefskapet för
Carl Mörner (8). Målning (detalj) av F.
Westin 1816 (Riddarhuset).
Finska artillerireg. M., som 1794
kallats till v. guvernör för Gustav IV
Adolf och till sekr. vid K. M:ts orden,
blev följ. år genom byte överste för
Kalmar reg. och 1798 tillika
sekundchef för konungens egen
grenadjär-bataljon. M. stod under dessa år högt
i gunst lios konungen, upphöjdes 1800
i grevligt stånd och utnämndes 1802
till sekundchef för Svea livgarde och
ISOS till generalmajor i armén. Till
följd av sin frispråkighet råkade ban
emellertid sistn. år i onåd lios
konungen och förflyttades till
Skaraborgs reg., varifrån han dock följ. år
erhöll avsked. Efter revolutionen 1809
avlöste M. i mars s. å. Toll som
befälhavare för s. armén men blev i maj
åter sekundchef för Svea livgarde och
utnämndes s. å. till generallöjtnant.
M-, som hade stort inflytande hos Karl
XIII, blev 1811 v. guvernör och
militärbefälhavare i Pommern, varifrån
ban dock redan s. å. erhöll avsked,
utnämndes IS 12 till general av
infanteriet och förordnades s. å. till
överståthållare i Stockholm. På sistn. post
utförde ban ett storartat arbete, som bl.
a. ledde till att stadens drätsel
omorganiserades och fattigvården och
skolväsendet förbättrades. År IS 14
blev ban en av rikets herrar,
tjänstgjorde som lantmarskalk vid urtima
riksdagen följ. år och utnämndes 1S16
till fältmarskalk och s. å. till
riksståthållare i Norge. På denna post gjorde
ban sig synnerligen omtyckt för sin
taktfullhet och sällskaplighet ocli
undvek att alltför mycket engagera sig i
regeringsbestyren. Till följd av sin
passiva inställning råkade han snart
i onåd hos den nye konungen Karl
XIV Johan och begärde i okt. 1818
avsked. Då konungen vid M:s
hemkomst vägrade att tilldela honom
befälet över Stockholms garnison,
avgick han s. å. även från överståt-
liållarämbetet, varvid ban undanbad
sig pension. Han blev 1S18
hedersled. av Krigsvet. akad. och var 1819
fullmäktig i Riksgäldskontoret. —
M. var ingen lysande begåvning men
hade ett sunt förstånd och ett
redbart sinne. — "Karl Johans brev till
riksståthållaren Mörner 1816— 1S18"
äro utgivna av S. A. Lindbæk (Hist.
handl., 30:1, 1935) ocli "Stattholder
Carl Mörners Brev til Carl Johan 1816
—1818" av S. A. Lindbæk och R.
Omang (Oslo 1938). — Gift 1810 med
Charlotta Arfwedson. A. Åg.
9. Mörner, Christine Charlotte,
grevinna, skaldinna, konstnärinna,
sondotter till M. 6, se Cederström (bd
2 s. 74).
10. Mörner, Carl Stellan, greve,
arméoffieer, ämbetsman, f. 9 mars
1761 på Gemmatorp i Lekaryds skn,
Kronob. län, † 24 juli 1834 på
Kronoberg vid Växjö. Föräldrar:
överstelöjtnanten greve Carl Gustaf M. ocli
Sophia Elisabeth Steuch. Bror till M.
9. — Student i Lund 1775 blev M.,
som från barndomen var ämnad till
krigarbanan, s. å. kornett vid
Bohusläns dragonreg. Han gjorde en snabb
karriär och blev 17S4 sekundmajor
samt transporterades 1788 till
Kronobergs reg. Under kriget i Finland
1788—90 deltog M. i flera strider.
Han blev 1792 överstelöjtnant men
erhöll följ. år avsked, då han
utnämndes till landshövding i Kronob. län.
Genom nitisk omsorg om
inbyggarnas bästa och personlig välvilja blev
lian mycket populär och skall av
allmogen ha ansetts som nära nog
allsmäktig. M. befordrade särskilt
jordbruket, bl. a. genom
hushållningssällskapets inrättande 1813. Han
erhöll 1827 avsked som landshövding.
M. deltog i flertalet riksdagar 1789—
1823. Städse lojal mot kungamakten
överhopados M. med
hedersbevisning-ar. År 1S12 blev ban korresponderande
Carl Mörner 110). Gouache av G. Andersson
1S08.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
