Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Mörner, Carl - 11. Mörner, Hampus - 12. Mörner, Gustaf - 13. Mörner, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörner 3S6 Mörner
Hampus Mörner. Teckning (detalj)
tillskriven J. G. Sandberg (Malmö m-useum).
led. av Lantbruksakad., 1815 fick han
presidents titel, ISIS blev han
sera-fimerriddare och 1824 en av rikets
herrar. — Gift 1792 med friherrinnan
Eva Carolina Leijonhufvud. S. M. W.
11. Mörner, Hampus Elof, greve,
arméofficer, f. 4 sept. 1763 på
Gem-matorp, Lekaryds skn, Kronob. län,
† 24 febr. 1824 på Hörningsliolms
sätesgård, Mörkö skn, Södermani. län.
Bror till M. 9 ocli M. 10. — M. blev
1773 korpral vid Smålands
kavalleri-reg. ocli 1778 kornett vid Husarreg.,
utnämndes 1785 till löjtnant och
placerades 1793 som sekundmajor vid
Livhusarreg. Befordrad till
överstelöjtnant vid Smålands kavallerireg.
1795 blev han 1800 överste för reg.
och följ. år för Husarreg., som efter
honom fick namnet Mörnerska
husarreg. (senare Kronprinsens husarreg).
M. utnämndes 1807 till generalmajor,
1S11 till förste adjutant hos
kronprinsen ooli följ. år till
generallöjtnant samt blev 1816 förste adjutant
hos konungen, clief för
Livdrabantkåren och inspektör för kavalleriet.
—• M. tjänstgjorde under kriget i
Pommern 1805—07 som chef för
kavalleribrigaden och nedslog 1S11 vid
Klågerup det s. k. bondeupproret i
Skåne. M., som var en av arméns
längsta ocli ståtligaste officerare, bekant
under namnet "Hampus husar", blev
tidigt känd för sin mustiga humor,
sin frispråkighet och sina galna
upptåg, och en rik anekdotflora växte
upp kring lians person. Åtskilliga av
dessa anekdoter, upptecknade av C.
A. Forsberg, återfinnas i Personhist.
tidskr. 1924, medan andra berättas av
L. von Engeström i hans "Minnen och
anteckningar" (1876) och av P.
Wieselgren i Biographiskt lexicon (9,
1S43), där prov ges på M:s
versifika-tionstalang. — M. blev led. av Mus.
akad. 1794. — Gift 1795 med grevin-
nan }[agdalena Margareta Bonde af
Björnö. — Litt.: biografi av B.
Hildebrand i Värendsbygder 1941. A. Åg.
12. Mörner, Gustaf Fredrik,
greve, arméofficer, f. 11 okt. 176S
på Gåvetorp. Lekaryds skn, Kronob.
län, † 19 jan. 1S41 i Linköping. Bror
till M. 9, M. 10 och M. 11. — M. blev
fänrik vid amiralitetet 1782, deltog
17S4 i den expedition, som tog ön
Saint Barthélemy i besittning, ocli
anställdes 17S7 som ambassadkavaljer
i Köpenhamn. Han deltog i slaget vid
Öland 17S4, vid Högland 1788, vid
Reval 1790 och i utbrytningen ur
Viborgska viken s. å. Han erhöll 1792
transport som kompanichef till Göta
garde, befordrades till major 1796,
till överstelöjtnant 1797, blev s. å.
kammarherre lios drottning Fredrika
och utnämndes till överste i armén
1802. Under kriget i Pommern förde
han befäl över andra brigaden oeh blev
tillfångatagen på Travefloden 1806 av
marskalk Bernadotte. M. behandlades
liksom övriga sv. fångar väl av
Bernadotte ocli verkade efter
hemkomsten för Bernadottes kandidatur som
tronföljare. Efter valet 1810 sändes
M. att framföra underrättelsen till
Bernadotte ocli åtföljde honom till
Sverige. M., som blivit
kabinettskammarherre 1809, blev 1811 överste ocli
chef för Livgrenadjärreg., befordrades
1812 till generalmajor, tjänstgjorde
som brigadchef under kriget i
Tyskland IS 13 ocli förde 1814 de trupper,
som landstego på Valöarna i s. Norge,
på Kragerön vid intagandet av
Fred-likstad och Kols-ön, samt ledde
övergången över Glommen vid Kolbergs
bro. Han utnämndes 1816 till chef
för Första brigaden, blev
generallöjtnant 1823, tog avsked från aktiv
tjänst 1S26 och utnämndes till
ståthållare på Rosersbergs slott. Han blev
hedersled, av Krigsvet. akad. 1820 och
serafimerriddare 1S37. —-Gift 1) 1793
Gustaf Mörner. Målning (detalj) av C. F.
von Breda 1799.
Adolf Mörner. Målning (detalj) av J. G.
Sandberg.
med friherrinnan Augusta Lovisa von
Höpken, † 1801; 2) 1813 med Augusta
Margareta Virgin. F. M.
13. Mörner, Adolf Göran, greve,
ämbetsman, politiker, f. 27 juli 1773
på Esplunda i Rinkaby skn. Örebro
län, † 30 jan. 183S i Stockholm.
Föräldrar: hovmarskalken greve Carl
Gabriel ]\[. och friherrinnan Lovisa
TJlrika Horn af Rantzien. Sonson till
M. 7. — M. inskrevs 1782 som fänrik
vid Svea livgarde och blev året
därpå kammarjunkare lios Gustav III.
Han studerade 17S8—91 vid Uppsala
univ. och avlade sistn. år kansliex.,
varefter han fick anställning i K.
kansliet och 1793 blev kopist i
Kammarexpeditionen. Under studieåren
följde lian med entusiasm
revolutionshändelserna i Frankrike, oeh
sedan han 1794—95 vistats i Wien som
ambassadkavaljer, tog han återvägen
över Paris, där lian under tre
månader så gott som dagligen åhörde
konventets överläggningar om den
blivande direktorialförfattningen, vars
grundlinjer uppdrogos av Siéyès.
Beundran för denne präglar också M:s
senare skrifter och
författningsteorier. Efter återkomsten befordrades
M. 1796 till andre sekr. i Kabinettet
för utrikes brevväxlingen, oeh s. å.
blev lian kavaljer hos hertiginnan av
Södermanland. Han stod även högt i
gunst hos den unge konung Gustav
IV Adolf och fick 1797 åtfölja denne
på förmälningsresan till Erfurt. Vid
Norrköpings riksdag 1800
förordnades M. till kabinettssekr. Likväl
tvekade han icke att sätta sin ställning
på spel genom att öppet bekänna sina
"jakobinska" åsikter och ivrigt
deltaga i den vid riksdagen verksamma
oppositionen. Endast, faderns
ingripande säges lia hindrat honom från
att i likhet med bl. a. Hans Järta
avsäga sig adelskapet. Han entledigades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
